Lite av varje

Den här veckan har varit kämpig. Jag har haft så fruktansvärt ont i halsen. Galet ont. Känslan har varit att jag svalt frätande syra och så har det även sett ut i halsen men inga vita prickar och ingen feber. Förrän idag då. 


Nu på kvällen är jag dock feberfri och mår helt ok. Väldigt trött och blir lätt uttröttad men jag känner att det vänt.

Det har varit kämpiga dagar med folk i huset varje dag. Idag har hantverkare varit dagtid men som det låter är allt klart för montering av toa osv på Fredag. Håll tummarna. Med tanke på min röriga hjärna är det inte bra att ha allt utspritt och leva i denna röra som är naturlig när man gör en sån här renovering.

Ikväll stod jag över en trevlig tjejkväll. Orkade helt enkelt inte. Hoppas ni hade jättetrevligt, tjejer och att paketleken var rolig.

Pappa har äntligen fått tid för sin operation och med världens bästa och förstående " jobb " behöver jag inte oroa mig än att jag är med honom på möten innan och skjutsar upp honom på operationsdagen.

På Torsdag är det 16 !!! veckor sen vi pratade med varandra. Sexton veckor. SEXTON VECKOR. Jag har människor omkring mig som fyller min själ med kärlek och jag förstår att problemet inte ligger hos mig utan hos dig. Men att ens närmsta, den som gett mig liv, inte kan höra av sig till mig.. mitt hjärta gick sönder för länge sen. Själen blev svart för många år sedan. Jag har haft tur som träffade min Henrik. Jag har haft tur som har den mest hängivna pappa man kan ha. Jag klarar mig men jag kommer aldrig förstå.

Jag har skrivit ett brev till dig men jag vet inte om jag kommer att skicka det. Jag vet inte om jag ska göra ett tredje försök att rädda vår relation. För dig verkar den ju ändå kvitta.



Söndag. Redan.

Hjälp så fort denna helg gick. Igår stod jag fyra timmar i ishallskiosken. Henke satte väggar i badrummet. Sen var det go'hockey på kvällen när VH vann stort hemma. 


Idag är Henke i Linköping och levererar ett bord som han specialbyggt till en kund. Sen när han kommer hem ska han sätta gipsväggar i badrummet sen är det nog dags att ta kväll. 


Här ser vi en bild på vår framtida dusch.


Ett golv är lagt

Det går framåt. 




Sjukstuga

Här hemma har veckan varit påfrestande för oss alla. Henke jobbar som en tok. Först på jobbet sen kommer han hem och slänger i sig lite middag sen jobbar han här hemma med badrumsrenoveringen.  Vi har haft snickare, rörmokare och elektriker här i olika mängd varje dag och kväll sen i Lördags morse. Henke och jag satt oss ner ett par minuter häromkvällen men vi orkar inte va vakna något på kvällen.


Barnen har haft feber och varit förkylda i veckan så igår och idag har vi varit hemma. Jag är också skruttig men det har gått ganska ok. I förrgår och igår var det väldigt jobbigt, jag hade panikångest konstant. Inte lätt att ha hantverkare hemma och samtidigt känna ren och skär panik och vilja springa härifrån. Det blir ju ganska slitigt även för mig. Psykiskt. Att hela tiden ha hand om allt, bortsett från renoveringen då. Att va hemma hela dagarna och va själv med barnen hela kvällarna tar ut sin rätt. Emilia är ju ganska tålamodsprövande så när man då är jättetrött orkar man knappast. Sen kan hon va såå duktig och snäll och rar. 

Idag har vi varit på begravning. En väldigt vacker sådan. 

Henke snickrar för fullt, jag ska hänga tvätt. Ska även muta barnen så jag kan få duscha. När de jobbat klart sen ikväll behövs allt bäras in. Allt har nämligen kommit, toalett, handfat, handdukstork och duschväggar och det ligger ute på gården.




Fotboll

I brist på annat började jag kika på fotbollen. Det är ju ändå ganska spännande. Henke lägger avloppsrör och har jobbat med toan sen han kom hem. Vi visste ju att det skulle bli mycket jobb, Henke rent praktiskt och för mig med allt annat. Och det funkar. Vi är vana. 


Jag jobbade till 16 idag. Var en föreläsning jag ville va med på på eftermiddagen. Det har funkat bra trots dåligt med sömn. Misstänker att natten lär bli katastrof då Emilia är skruttig som fasen.

Det är ganska mycket kvar av fotbollen så jag tror jag ger mig nu. Är så trött. 


Ha ha, vilken bild på oss två. Men vem har tid att ta " bra bilder "


God natt vänner.


Otacksamt

Vaknade tjugo i sex ( klockan ringer vid sex ) det första jag tänkte var att jag längtar till jag får sova igen. 


Emilia har börjat va vaken på nätterna och jag vet inte varför. Det gör mig helt slut dagen efter. Helgen har varit påfrestande även för mig som haft hans om barnen och allt. Henke har jobbat hårt men jag måste ju också få va trött.

Inatt fick jag dessutom så otroligt ont i halsen. Riktigt obehaglig värk, halsen är jättetjock. Först kändes det som att halsen skulle svullna helt så jag intenskulle kunna andas. Men så blrv det inte, som tur var Men jag var hemma med Eric tre dagar förra veckan så det är bara att köra på. Till 16 idag. Sen ska det lagas middag, Eric ska på träning, sen kommer elektrikern vid 19 och då ska Henkenha gjort en hel del till dess.

Ikväll blir det sängen super super tidigt. 

Önskar oss alla en bra dag.

Kände att jag behövde göra ett tillägg. Vi är ju jättetrötta här hemma men på olika sätt. Jag har ju full förståelse för att det behöver va såhär osv. Henke kämpar och sliter så hårt för vår skull. 


Renovering pågår


Livet..

..hör ni.. Så jäkla underbart samtidigt som det är så skälvande. Så svårt. Det är ju inte så att man föds med en manual hur man ska ta sig genom alla djupa dalar, svåra partier och oroliga områden.


Just nu är det lite för mycket oro kring mig. Sånt jag inte kan styra över och det verkligen hatar jag. Framtiden skrämmer mig då det stakat upp sig med lite för mycket stora områden just nu.

Den här familjen har klarat en hel del fram till nu, vi klarar detta också det vet jag väl
 Men, som sagt, oron för framtiden tar överhanden ibland. 

Nu ska jag krypa ner i sängen.  Det gör ingen nytta att gråta i ensamhet. Det är bara att borsta av sig och fortsätta kämpa. Som vi gjort i ganska många år nu. När de bitar som varit en kamp tidigare fallit på plats faller andra bitar men så är ju livet och jag kommer göra allt i min makt för att vår framtid ska bli ljus. 


För Er, för Alltid ❤


Lugnt Fredagsmys

Den här kvällen blir väldigt lugn för vår del. Henke är iväg med kompisar och vi ska snart krypa ner i sängen och kika lite på TV innan sovdags. Det blir en tuff helg iom att Henke och en snickare ska jobba här hela dagen i morgon. Jag och barnen hoppas jag kan hitta på något någonstans då det förmodligen kommer va ett kika liv här. Dessutom är jag själv nu ikväll. Men barnen kikar på sina skärmar en stund nu. Jag är för trött för att protestera eller hitta på annat. 


Jag har tagit mig ett glas vab vin. Det behövs efter flera dagar hemma med sjukt barn. 

Den här dagen har varit tuff på många olika plan. Det är så mycket på gång runt omkring nu och jag är så tacksam att jag mår så bra som jag gör så jag faktiskt orkar. 

Nu ska vi mysa ner oss. Älskar att ha barnen nära när de är på bra humör. Ha ha.. Nej vars.. Men just vid sovdags är oftast en väldigt mysig stund. Ligga nära och bara va trötta och känna lugnet tillsammans. 

I morgon hoppas jag Eric vaknar pigg som en lärka så vi kan hitta på något. Dags  blir alldeles för dryg annars.


TGIF

Eric har haft feber inatt och sovit väldigt oroligt. Emilia kom och väckte mig runt 2 och hade svårt att komma till ro. Hon åt två pepparkakor igår, vet inte om dom var boven så hon fick ont i magen. Tidigare år har det nästan varit nolltolerans på det. Hon har så känslig mage.


Idag är vi hemma. Eric hostar och halsen är tjock och gör ont. Emilia fick stanna hemma också. 

Det blir en lång dag och kväll då Henke, som igår, ska iväg. Innan dess kommer avloppet på toan stängas av så då har vi bara toan nere. I morgon börjar de riva ut och inom något tag är mattläggare bokad.

Önskar oss alla en bra dag. 


Helt tyst

Här sitter jag. Huset är tyst sånär som på datorns sus, köksklockan och husets andra ljud. Så skönt, på något vis, när den här tiden kommer.


Eric har varit hemma idag också. Han har temp men ingen feber men halsen gör så ont och han har ingen ork. Vi var iväg så han fick fotas med hockeylaget och därefter var han helt färdig. Han har så ont i halsen ( han är röd men inga prickar ) Det lutar åt en hemmadag även i morgon. Jag är såå sugen på att komma tillbaka till " jobbet " Helt sjukt som jag trivs alltså. Underbar känsla. Henke har så mycket som han ligger efter med nu så han kan verkligen inte stanna hemma och vabba tyvärr. Annars skulle man ju kunna dela på det. Och så kommer det ju bli den dagen jag får ett jobb. Att vi kan ta vissa dagar var.

Henkes jobb ja.. fy hundan. Han kom ju efter ganska mycket när han var iväg i Uppsala. För att jobba ifatt måste han numer åka ner till jobbet och tillbaka och bara där är en oavnlönad halvtimma så det ska mycket till. Det kommer väl tyvärr mest bli helger som får sättas till annars kommer han ju typ inte träffa familjen alls. Humöret och tålamodet är noll på honom i dagsläget för stressen är så påtaglig nu när han inte längre har möjlighet att jobba ifatt på det vis han innan kunnat. Tycker så synd om honom.

Nu ska jag ta mig en Risifrutti sen blir det sängen för min del. Vi har bakat kringlor idag. Så fruktansvärt fula men som Eric sa spelar utseendet ingen roll, det är smaken , och det var både Eric, Emilia och Henke överens om - de smakade lika gott som farmors. 

Jag är så imponerad över bakverken min svärmor gör. De är såå goda och totalt hundraprocent i sitt utseende. Helt fantastiskt vad hon kan. Visst, hon har väl slängt ihop en kringeldeg några hundra gånger men jag har en känsla av att det alltid blivit prima vara. 

Jo, men det blev ett inlägg med lite om mycket. Ha det fint hör ni! 


Vab = städdag

Städ, stryk och det eviga eviga eviga plockandet. 


Dagen startade med huvudvärk. Här till och med tagit en Ipren nu och hoppas på det bästa när varken kaffe eller vatten hjälpt. 

Emilia och jag ska åka och handla jäst och göra det man också ofta gör vid Vab, har jag förstått. Nämligen baka.

I morgon hoppas jag Eric är kry så vi kan gå tillbaka till en normal tillvaro.



Underlivet

Ja, hör ni. Det här med att föda barn. Jag skulle kunna göra det igen och igen på riktigt trots att jag blivit så skadad som jag blivit och trots att båda mina förlossningar blivit så tokiga. Ett akutsnitt och ett som gav mig en skada jag handikappas av dagligen än idag.


Jag har tänkt så otroligt mycket på min sfinkterruptur, på hela mitt underrede och på en massa saker omkring senaste tiden. Jag har tänkt på skammen man känner när man spricker så jäkla mycket. Som att man gjort fel. Jag gjorde inget fel. Barnmorskan däremot höll inte emot Emilia så hon dundrade ut i full fart. Efter henne kom moderkakan vilket ju, med facit i hand, ger tydliga tecken på att jag spruckit sönder ordentligt. 

Sen smärtan. Och tiden efter. Man är såå jäkla lycklig över sitt barn men att känna att hela ens ändalykt är som ett svullet babianarsle. Fruktansvärt. En del undrade där och då hur i hela friden jag kunde få bli sjukskriven och få ha Henke hemma. Jag grät och mådde så dåligt psykiskt av det och kände mig helt värdelös. 

Idag önskar jag att de som ifrågasatte det skulle få känna på smärtan, det skulle räcka med en kort stund. Sitta och amma  på något som är sytt i två timmars tid med så mycket stygn att läkaren inte ens kunde hålla räkningen. Att behöva bära och ta hand om ett mammigt, nyfött barn när du är vettskrämd över första gången du ska behöva pressa ut bajs ( ja, alla bajsar typ var och varannan dag ) genom något som blivit ihopsytt i två timmar. Att dessutom ha pressat ut ett barn genom snippan och va så jäkla svullen efter det, att ha spruckit hela vägen genom hela ändtarmsöppningen. 

Ja, jag önskar ni son ifrågasatte kunde fått känna på. Jag önskar jag hade haft ork att inte bry mig om all anklagan. 

Det är så fruktansvärt hur folk är så elaka egentligen. Har såna enkla lösningar på andras problem men har fullt med skit ( eventuellt ) i sin egen farstu. Vad vet jag.

Nåväl, man skadas i själen av en sån traumatisk sak när man faktiskt går igenom den. Så är det. 

Här är en liten bild, där ser man skadan jag fått. Härligt va? 

Men vet ni, jag skulle utsätta mig för det igen och igen. Jag skulle ta smärtan och allt jobbigt för att få barn är det absolut häftigaste och bästa jag och vi gjort. Det är värt allt jobbigt jag fått gå igenom efteråt. På riktigt! 


Bild hämtad från en blogg vars skribent gått igenom samma helvete som jag själv. Och som nu fått en rekonstruktion. Hoppas på detsamma en dag! Även om det skrämmer mig otroligt, otroligt mycket att få igenom den smärtan ännu en gång.


Sjukling

Här hemma har vi en sjukling, för jag vet inte längre vilken gång i ordningen. Så idag blir det en lugn dag. 


Igår på vi oss otroligt tidigt och det känns skönt idag. Utvilad känsla, det händer inte ofta.

Ikväll spelar A-laget borta så jag ser fram emot en hockeykväll. Henke ska riva ur det mesta ur vårt badrum uppe ikväll. I helgen ska allt rivas ur för det här äntligen blivit dags att renovera den. Mycket på gång på olika plan.

Önskar oss alla en bra dag.


Tisdag idag

Igår började jag jobba ännu en timma så det innebär att jag numer jobbar från 7:30 till 14:30. Det gick bra och så länge det finns jobb att göra så går det jättebra. Det är i de lite lugnare stunderna det blir lite tufft men nu har jag böcker att läsa som jag ska passa på att uppdatera mig i så det är ju jättebra. 


Med tanke på natten som varit är jag * trumvirvel * trött som fasen men nu har jag druckit kaffe så nu är det vara att ta tag i dagen.

Önskar oss alla en bra dag.


RSS 2.0