Sysselsättning

En stund på morgonen plockade Emilia med en massa bullformar. Hon hade varit och stulit dom i lådan och med tanke på hur gott det prasslade och hur kul hon hade en stund så fick hon hålla på.

Jag kunde ju, hur eller hur, inte lägga tillbaka dom i lådan. 


Mysig stund innan sovdags


Min lilla stumpa

Hon fixar och leker med sina dockor, lagar mat i sitt kök och jag ser framför mig alla fikor som kommer bjudas på i hennes lekstuga som jag hoppas vi ska ha råd ( och kanske framför allt tid ) att bygga i sommar. 

Jag tycker det är så kul att se skillnaden på henne från när Eric var liten. Eric hade alltid, alltid en bil i handen. Körde omkring på vad han än kom åt, böcker var flyg, fönsterbrädan härliga raksträckor att gasa på, alla parkeringar, alla härliga race. 

Emilia leker på ett helt annat sätt och hon hakar gärna på Eric med kittling, leka tittut eller bara springa och jaga i huset också. Den möjligheten hade ju inte Eric då han var först här hemma. 

Här är en smygfotad bild på Emilia när hon leker.


Feber

Jag kände på mig igårkväll att något inte stod rätt till. Jag frös och det kändes som att jag hade knivar i skelettet. Eller i lederna. Jag tog febern och den visade 38. Inga andra sjukdomstecken direkt. 

Natten har varit jobbig. Jag har drömt konstigt och haft så ont i kroppen.

Dagen har varit ungefär detsamma. Så matt och seg. Jag har,  i stort sett, sovit hela dagen. Henke fick va hemma och ta hand om barnen då det var en omöjlighet för mig. Jag brukar inte ge mig i första taget men det här gick inte att värja sig från.

Nu ikväll känns det lite bättre. Henke köpte Nasonex till mig ifall det kanske är bihålorna som bråkar. Nu ikväll kanske jag är lite småsnorig så det är kanske därför febern kom.

Erics lilla öra känns bättre. Iom att vi båda hörde hur det knäppte till där i i gårkväll ringde jag sjukan i morse men de tyckte vi skulle behandla hemma med smärtstillande och nässpray så det gör vi. Iom att ingen vätska syntes kunde vi göra så, sa hon. Jag hoppas han snart ska få må bra, min lilla älskling. 

Trots att han själv inte mår bra har han hjälpt till idag. Han är så hjälpsam och snäll med sin syster. 

Här är en bild på Emilia som ska leka med Erics grejer och inte " bäbisleksaker " 


Återuppta detta

Nu är det nog hög tid att jag bestämmer mig. Antingen ska jag ta hand om min blogg eller så får jag strunta i den, helt enkelt. Det är ju inte schysst mot er som letar sig hit och inga uppdateringar sker.

Ikväll fick Eric feber och ont i örat. Jag skulle gått och tränat men med tanke på att Henke inte skulle va hemma ville skrutt ha mig här.

Vi har googlat örat, vi har pratat om vad som händer vid öroninflammation och vad som kan hända, jag har tröstat, kramat och pussat. Han är så jäkla tapper och modig, Eric. Han är min idol. Jag vill va mer som honom. Bara " ta det " liksom. Så starkt. 

Nu har han somnat en stund. Jag ligger bredvid honom och lyssnar på hans andetag. Som jag älskar den där lilla killen. Vi kan bråka ibland så tapeterna nästan lossnar men vi älskar varandra lika mycket också. Eller mer, så klart.

Den dagen du föddes började mitt liv ❤ 


Välkommen Februari

Tiden går galet fort. En månad redan passerad av det här året.

Hjälp.

Idag har jag och Henke varit hos min neurolog. Vi pratade om både det ena och det andra och jag kommer berätta för er så småningom. Inte för att det är något konstigt utan för att jag är så trött nu och det är sovdags sen länge. Tyvärr verkar Emilia ha ont i magen så jag ligger vaken en stund. 

Jag kan dock säga att jag är så tacksam för alla fina kontakter jag haft turen att knyta inom vården. Många är snabba att gnälla och klanka ner på just vården men jag känner mig oftast trygg i de flesta kontakterna jag har. Lyssnad på och väl omhändertagen.

Min gulleplutt

Nu är helgen passerad, nästan i allafall, och vi står inför en ny vecka. Med sjuka barn blir det lite annorlunda rutiner än vanligt. Förhoppningsvis är Eric frisk nog för skolan inom kort. 


Lördag idag

Idag kör vi Lördag med förkylda barn och en snorig och seg mamma. Henke jobbar. 

Vi skulle varit i ishallen så Eric skulle testa på att träna hockey men han orkade inte det då hans astma inte är så bra, just nu. 

Jag har svårt att komma igång eller komma till med något idag, känner jag. 



Två förkylda små sötnosar

Både Emilia och Eric är förkylda, med lite febertendens och Eric har problem med sin astma. Så idag är han faktiskt hemma från skolan. Eric hade feber inatt och är nu, än så länge feberfri, så jag hoppas han får fortsätta va det.

Emilia är helnöjd över att brorsan är hemma.


Mys-Märta och jag

Idag är vi sega, Mys-Märta och jag. Just nu leker hon lite på golvet och jag kikar lite på Nyhetsmorgon.


Tränat ikväll

Ikväll har jag, för första gången sen jag blev gravid med Emilia, varit och tränat. Det var ett danspass på Friskis och Svettis och det var så kul. Jag blir så glad att kroppen håller för att träna och anstränga mig.

Jag blev lite knasig i ögonen när jag blev riktigt varm men det vande jag mig vid. 

Det var skönt att komma iväg. 

Skridskoåkning



Pulkabacken

Vi passar på att va en hel del i pulkabacken nu om eftermiddagarna. Snön ska ju smälta bort, det ska bli betydligt varmare, så det är bäst att passa på. Tiden är lätt att få att gå om man går ut för lite snölek. Annat är det i slask, regn, blåst och ett par plusgrader. Nej, jag hoppas verkligen snön kan få va kvar ändå. 

Nu ska vi snart se ett avsnitt av serien " Homeland " Så bra serie.  Det är inte omöjligt att det slinker ner en cider till det. Det är ju, trots allt, Fredag.

Här kommer några bilder från vår fina eftermiddag.

Är så tacksam för alla fina människor vi har omkring oss ❤ 







Fyra härliga barn

Det är inte lätt att ta några bilder med skärpa på fyra väldigt rörliga modeller. Det blir lite suddigt Men det får så va.

Tycker det är så härligt att det är så olika åldrar men att de ändå hittar en nivå att leka på allihop. 

Här får man också en liten glimt av den renovering som pågår nästgårds.


Alltså så knasigt det kan bli

Idag var jag helt säker på att jag hade en tid att passa klockan 11. Prick klockan 10 fick jag ögonen på lappen där dagens tid stod och det var inte 11 utan 10.

Emilia sov gott vid den tiden och om nu Henke skulle åkt hem hade det knappast varit lönt, det hade bara blivit stressigt och dumt.

Men så fel en dag blir när det inte blir som man tänkt sig. Jag har knappt fått något gjort mer än att helt surfa sönder min mobil. Typ. Inte ens bvc har jag kpmmit till att ringa. 

Nu är det snart vaknadags för min lilla skrutta. Jag har både mens och migränvarning så då kan det få va ok att ta det lugnt. 



RSS 2.0