En dag som kan fara åt helvete..

Dagen idag är inte mycket att orda om. Inte här iaf. Det som jag kan säga är att den hamnar på listan över " dagar som kan fara åt helvete " .

En sak som dagar som dessa bevisar är hur underbara människor man omges av. Jag är så otroligt tacksam över mina fina vänner. Jag kan liksom inte nog visa min tacksamhet över allt fint Ni gör för oss.

Självklart ligger mor, far och svärmor med på listan också!!

Jag hoppas på en natt med mycket sömn, är så trött nu så jag egentligen bara vill sova. Kände dock att jag var tvungen att uppdatera mig lite varstanns här på the world wide web.

Jag önskar Er en god natt och hoppas på en bra dag i morgon!

Att finna tröst!

När saker och ting inte blir som man tänk eller planerat, när man inte riktigt kan förstå livets gång, då är det lätt att bli ganska nedstämd och ledsen. Man blir besviken på hur livet i bland kan vara så orättvist.

Alla har olika saker att finna tröst i. Det jag finner tröst i är mer värdefullt än mitt eget liv. Större än någonting, allting.

Jag har levt i 31 år ungefär och på denna tid har jag, som alla andra, undrat vad min mening på denna jord är. I 30 år har jag vandrat på denna jord, utan att ha en aning. I 1 år har jag vandrat på samma jord men denna gång som mamma. Osäkra och oroliga tider har bytts mot en självklarhet.

För så är det. Det är så självklart att världens mest vackra pojke nu vandrar bredvid mig. Jag hade ingen aning om vad riktig kärlek var innan. Jag visste inte vad saknad var.

Det är inte klokt egentligen. Det är så stort så inga ord i världen ens kan komma i närheten för att beskriva känslan av att älska sitt barn!

Så i dessa tider av ledsamhet och nedstämdhet så ser jag på min son och blir då med ens så mycket gladare. Rent av lycklig över att ha skapat ett så underbart barn!

Det var mest det jag ville säga!

God natt mina vänner!



Varför?

Varför tappar jag humöret när jag är orolig? Varför blir jag sur och tvär för minsta lilla? Tappar tålamodet och behandlar folk i min närhet illa?

Alex vs Katrin

För något år sen si sådär så läste jag dagligen både Alex Schulman och Katrin Z´s bloggar. Jag började dock ledsna till lite då jag tyckte att det spårade ur lite. Iaf vad gällde Katrin. Det var bantningshets kontra superfestande konstant så jag la ner att läsa.

Ett par veckor efter att Vi fått Eric nåddes jag av informationen att Alex och Katrin inte längre var ett par. Det grämde mig lite att något så " stort " ändå hade hänt och jag helt hade missat det på något sätt.

Nu har jag börjat kika in på Alex blogg igen. Han har blivit pappa och man kan liksom mer relatera till det han skriver. Han har på något sätt blivit mer mänsklig för mig. Det är inte bara en massa konstigt dravel som skrivs.

När jag nu ändå hade lite egentid, då pojkarna sover, passade jag på att kika in på Katrin´s blogg också. Och jag kan inte riktigt hitta något lämpligt ord för den smörjan som hon skriver. Hon är pretentiös så det smäller om det. Spårat ur helt och hållet och greppar efter de sista desperata små halmstrå hon kan finna för att bibehålla sin plats i " rampljuset "

Alex har gått vidare och mognat. Blivit en stor pojke med ganska sunda värderingar. Katrin är fortfarande kvar i bantar och supar träsket.

Har jag inte rätt?

Typiskt, eller vad?

Klockan blev åt helvetes för sent igår. Den var nog närmare  och trots att jag visste jag skulle upp tidigt idg var det för bra på TV för att kunna somna ifrån.

Hade först ställt min klocka på 6:30 men ändrade den till 7:00. Tänkte att det räckte liksom.

Liite smått irriterad blir jag då på det faktum att Eric vaknade ett par minuter i halv sju. TYPISKT är bara förnamnet.

I kväll blir det sängen tidigt!

Bästisar = )

Har jag sagt att vi saknar pappa och morfar här hemma? Han har varit borta på låång låång semester och nu vill jag bara att han ska komma hem.


God natt

Nu är det lägg dags här hemma. Ska upp tidigt i morgon. Närmare bestämt redan klockan 6:30 så nu - natti natti



Becky Skywalker

Vi har en liten son som älskar musik. Den saken är klar. Det är väl inte så konstig egentligen för både Henke och jag är ju både musikintresserade och skapligt musikaliska.

Det gör ju inte saken mer självklart med tanke på det faktum att jag är riktigt kungligt duktig på luftgitarr, om jag får säga det själv = ) Henke har t om gett mig ett scen namn Becky Skywalker. Då kanske ni förstår hur duktig jag är.. Hi hi..

Orolig..

Idag har jag varit på sjukan med min domnade kroppshalva. Den friska halvan var ju givetvis med som stöd.

Inget svar kunde farbror doktorn ge mig så jg fick lämna 6 rör blod för lite utredning. Blev mycket yr och de fick sänka ner stolen mycket för jag höll på att tuppa av. Big Reminder, ät ordentligt innan nästa tillfälle det ska lämnas blod!

På torsdag skulle jag få svar om det såg bra ut och gör det nu inte det ska jag få en snabb remiss till neurologen i Västervik.

Jag vet inte vad det kan vara och det skrämmer mig enormt. Det är lätt att tro det värsta och bara tanken på om det skulle vara så allvarligt att jag inte får uppleva Eric bli stor tar kål på mig.

Jag ska försöka tänka på att det faktiskt kunde bero på stress. Jag hoppas att det beror på det, skulle det visa sig vara något annat så får vi helt enkelt ta itu med det då.


Lite av varje.. så att säga..

Jag kan bli lite fundersam över en sak. Jag tycker självklart att det är en jätte fin " tillgång " hos en person som vågar stå för vad dom tycker. Att inte jamsa med utan verkligen säga deras egen mening.

Hur man sen gör det är en annan femma. En del tänker inte på hur ord kan såra. Lämna är i både hjärta och själ för en lång tid framöver.

Man kan faktiskt få sin mening sagd, men i en kanske lite mildare version. Man behöver inte gå in för att såra.

Alla människor är såå otroligt olika och det är väl lite det som är charmen? Tänk om alla hade precis samma tänk som mig, tänk om alla tyckte precis som mig.. Hur fan skulle det se ut egentligen.

Samma kläder i allas garderober, ingen att diskutera med, byta åsikter osv.

Jag är för mångfald, på alla sätt. Jag tycker att det är kul med munhugg och diskutioner. Jag har inga problem att framföra mina åsikter och jag behöver absolut inte såra någon på vägen. Jag är en ganska medmänsklig och känslig person.

Sen finns det många som gillar att provocera. Till viss del gör jag det själv, men jag gör det inte i syfte att såra.

**

Glömde ju helt att gratulera Erica, Elin och Pernilla på deras namnsdag häromdagen - så GRATTIS TJEJER!!

Det var väl det hela i stora drag tror jag. Vi tar en dag i taget här, det är ju inget annat att göra. Och så är det ju alltid.

Nu Blir det 4 ostknäckemackor, 1 glas cola och 2 avsnitt Harper´s Island!

God natt mina vänner!

Varning för extremt tråkig tråkigt inlägg..

Tänkte jag skulle skriva några snabba rader men nu när jag satte mig ner här så försvann allt.

En sak som jag glömt att tala om är att Eric pussas nu. Trycker sig intill och ger en riktigt blöt härlig puss. Det är så härligt!

Saker och ting känns ganska tunga även idag. Det blir ju inte bättre för att jag tänker på det men jag tror det är oundvikligt. Sen att min kropp tyvärr är i strejk av okänd anledning gör ju inte saken bättre. Jag börjar jobba på måndag men vet inte hur det ska gå riktigt. Benet domnar till ordentigt bara jag står en stund.

Jag fattar inte vad om hänt. Hela min högra halva är konstant domnad. Vet inte om det är 9 eller 10 dagar nu. Att va hemma är ju inte såå ansträngande. Jag behöver ju inte va på benen på samma sätt som på jobbet. Att stå 6 timmar är ganska slitigt liksom.

Nåja, jag ska inte klaga. Det är som det är.




" Pappa kom hem - för jag längtar efter dig "

Tacksam!

Många frågor och funderingar har strömmat genom hjärnkontoret idag. Ingenting kan jag göra.. Det spelar liksom ingen roll. Det känns lite smått hopplöst just nu men samtidigt så är det liksom inte läge att helt ge sig hän till allt ledsamt heller.

Alla dagar är inte bra dagar helt enkelt.

I morgon är en ny dag med nya möjligheter.

Jag blir så rörd och tacksam över hur människor kan visa sån omtanke för en. Det värmer i hjärtat att veta att människor bryr sig och det gör en dag som denna lite lättare att hantera!

Innan jag helt svävar iväg i detta inlägg ska jag avsluta, hänga tvätt och ta en dusch. Ställa mig, som alla andra kvällar, och beundra mitt och Henke´s underverk som sover i sin säng. Höra hans andetag, se hans kropp röra sig i takt med dem. Förundras över hur fridfullt han ligger där. Än så länge ovetande om hur underbar han är för mig och sin pappa.

Sen ska jag själv krypa ner, varm i hjärtat av all kärlek jag känner för honom.

Sov gott mina vänner!

!

Ledsen, nedstämd och uppgiven. Det sammanfattar nog det hela ganska bra.

Sparlåga

Allt här hemma har hamnat på sparlåga. Jag ville att vi skulle passa på nu, sista semesterveckan, att rensa, plocka och städa. Ingenting blir gjort och på ett sätt är det väl skönt så.

Jag har ju en tendens att se lediga dagar och semester som möjligheter för att få ordning och reda. Ett jobb jag aldrig lyckas med till 100 %. Tyvärr.

Men hur som helst, så är läget.

Jag antar att jag får försöka inse att det är viktigare att låta allt stå åt sidan så jag ska klara av mina jobb pass nästa vecka. Kroppen strejkar av hittills okänd anledning, men jag hoppas att den också snart är tillbaka till arbetet. Så att säga!

Ha en bra dag mina vänner. Jag hoppas att vi ska få det!


Liksom

Skrev nyss ett inlägg. När jag läste genom det innan jag publicerade det upptäckte jag att jag skrivit liksom i varenda mening. Vad är det som håller på att hända? Håller jag på att tappa ordförrådet eller förståndet?

Glugg jävel

När man är ung så har man ju typ en miljon olika saker med sig sjäv som man verkligen hatar. Man vantrivs och önskar att ungefär 80% av ens kropp såg annorlunda ut.

Jag störde mig bla på att jag var såå jävla lång. Mycket längre än mina tjejkompisar. Jag kom dessutom i puberteten väldigt tidigt, fick min mens, bröst och könshår på löpande band och jag skämdes. Jag tyckte det var vansinnigt hemskt allt det där.

En sak som jag dessutom verkligen hatade med mig själv var en glugg. En stor glugg mitt fram i överkäken som gjorde att jag inte ville skratta med öppen mun. Den värsta dagen på året var skolfoto dagen. En klämkäck fotograf som på löpande band lockade fram fula flin hos alla. Även på mig.

Jag hade alltid en konstig min på skolkortet för " Gud förbjude att jag skulle skratta med öppen mun "

Jag visste då att jag inte resten av mitt liv skulle vilja kolla genom dom där jävla katalogerna och se mitt fula glugg grin.

Nu, en si så där 20 år senare kan jag ju ärligt säga att jag inte bryr mig så mycket om min fula glipa mellan tänderna. Den har väl typ blivit ett med mig och jag tänker inte så mycket på det. I bland kommer den på tal och jag visar upp mitt garnityr för att visa att " jo jag har visst en glipa " !!!

Tänk om jag vetat. för 20 år sen, att jag för det första helt skulle ge blanka fan i den. Och för det andra - att den skulle växa ihop. Jag tänker liksom inte på det. Visdomständerna har ju gjort sitt genom åren så min glipa är numer obefintlig. Men ändå, finns den kvar i mig. Jag är helt säker på att den är där men att jag inte bryr mig längre.

Konstigt det där = )

Vill inte vakna..

Hoj hoj..

Blev påmind igår att jag inte bloggat. Inte på hela dagen. Ovanligt, men det fanns liksom inte tid. Vi fikade hos Farmor och sen ville jag ju vila i om att jag skulle jobba en svängom på kvällen.

Jag behövde bara jobba halva passet som var tänkt. Dels har jag ju egentliigen semester men det stora problemet är att jag fått någon sorts domning i min kropp. Höger sida känns som att det halvt som halvt sover och inte riktigt kan vakna.

Allt från huvud knopp till mina små tår på den sidan.

Har en tid på sjukan nu på måndag för att kolla upp detta men troligen är det en nerv i kläm. Detta kan ju stämma ganska bra då jag faktiskt har och har haft ganska ont i min nacke.

Slutgnällt om det..

Nu blir det en ciggarett efter kaffet sen får vi se vad som händer!

Ha det bra, mina vänner!

Nya batterier

När orken tryter och man känner att göromålen bara växer och växer, då kunde man ju önska att man hade någon liten lucka på kroppen. Under luckan kunde det va ett par batterier som man kunde ta ur och sätta i nya. Sen är det ju bara att köra på igen.

Att vara med barn

Nu när det börjar dra ihop sig mot Eric´s 1 års dag så är det mycket blandade känslor i mitt mamma hjärta.

Nostalgisk som jag är slås jag vid tanken på att " förra sommaren låg den här krabaten i min mage och trängdes " Som tex. när vi satt i vårt förtält på Öland. Eric var ju med då, i magen. Jag satt på exakt samma plats ( vi hade samma plats även i år ) och nu var han med. Han satt i sin hokus pokus stol och åt majs krok liksom.

Jag blir nostalgisk och tänker tillbaka på all förväntan förra sommaren, hur man längtade efter att få träffa sitt barn. Hur orolig man var inför förlossningen, man undrade vad bäbisen i magen hade för kön osv.

Jag var ju dock inte ett dugg orolig för förlossningen. Inte förrän jag passerat mitt beräknade förlossningsdatum. Då slog oron till. Innan hade jag tänkt att varför skulle det inte gå bra? Jag skulle klara det och det var inget att oroa mig för. Men när datumet passerat tänkte jag annorlunda. Märkligt det där. Men säkerligen mycket vanligt!

Hur som helst, nu nalkas snart 1 års kalas som sagt. Jag sitter som ett fån och undrar var detta år tagit vägen. Samtidigt är jag stolt att kunna göra kalaset till ett fint minne att berätta för Eric när han blir större.

Jag antar, allt eftersom dagarna närmar sig med stormsteg, att nostalgi trippen kommer fortsätta. Den 9 Augusti kl 16:30 gick vattnet för exakt ett år sedan. Det kommer inte passera obemärkt än jag kommer spela upp den kvällen i mitt huvud igen. Likväl som dagen D - den 10 augusti. Vid 16:43 kommer jag nog även gråta en skvätt. Om jag känner mig själv rätt.

Mycket känslor har jag alltid haft. Inför saker och om saker. Men sen jag fick barn har jag breddat min syn på saker och känslospektrat har fått ett helt nytt register.

Jag skulle inte säga att det är negativt!

Snabbis..

Skulle precis blogga en snabb sväng. Men jag återkommer. Världens bästa Anna är på G så...

Super duper mega rensning

Vad har denna dag att erbjuda? Vad ska man hitta på?

Kan väl villigt erkänna att jag har lite ångest över det faktum att jag lovat bort mig i morgon. Men snäll som jag är kan jag ju liksom inte säga nej.

Hur som helst..

Beslut har tagits att vi ska super rensa här hemma. Jag står verkligen inte ut med all skit överallt. Precis överallt. Hopplöst. Det finns knappt ett uns av plats i garderoberna, man kan liksom inte ens gå in i dem även att tanken är att det ska gå. Detta resulterar ju i att det inte finns plats för mer grejer. Ändå lyckas man med konst stycket att fylla på med mer och mer grejer.

Ho ho, ja ja..

Jag vet dessutom av erfarenhet att även om vi ( läs jag ) har gjort en super rensning är det lika stökigt ett par veckor senare. Men nu har jag blivit erbjuden förrådsplats, så nu jäklar!!

Det var nog vad jag hade att tillföra min blogg just nu!

Ha det fint, mina vänner!

Mycket märkligt kan jag tycka!

Vad ska man tro egentligen?

Såg någon film nu i eftermiddag som skildrade de tre austronauterna som var med på apollo 11 ?   som landade på månen.

Det är stort och fantastiskt att amerikanerna faktiskt var de första som satte människan på månen. Men är det inte märkligt att ingen, sen dess, varit där?

Självklart är det ju inte så lätt som att sätta sig i bilen och dra till månen liksom. Det fattar jag också.

Däremot tycker jag att det är skitkonstigt att inget annat land, eller fler amerikaner, gjort fler försök. Jag menar 40 år har gått och med dagens teknik och - 60 talets icke teknik känns det hela faktiskt jävligt konstigt.

Jag tror att USA kände stor press och att de var i underläge gentemot länder som Sovjet att de helt enkelt va tvugna att ta till drastiska metoder för att återta den tron de höll på att tappa. Jag tror, ta mig fan att hela resan var fejkad. Åtminstonne de mer " viktiga " delarna av den.


Tråk tråk tråk...

Regnar idag, men jag tycker faktiskt inte det spelar så stor roll. Vi har ändå inte direkt planerat och det som ska görs är inomhus. Tvätt, tvätt och tvätt.. Har fortfarande kvar sen semestern trots att jag kört 2 ! ! maskiner varje dag sen i tisdags. Fredagen tvättade jag inte dock - då tog jag ledigt = )

Ska ut och ta en cigg nu efter kaffet.

Ringa pappa sen också. Ja vill att han ska komma hem nu. Tycker han varit borta länge nog.. hi hi..

Nej, dicka klart kaffet, ta en cigg och starta dagens första tvätt körning då.

Hoppas ni alla får en bra dag!


Grillning

Idag har varit en helt ok dag tycker jag.

Vi var och fikade hos farmor, jag fick min efterlängtade via och på kvällskanten har vi grillat med Anna, Per, Sandra och Stefan. Mycket trevligt!

Nu är jag så trött så trött så ja längtar till sängdags.

Hoppas alla haft en bra dag!

Bonusdag idag!

Idag är lite av en bonusdag. Jag var helt inställd på att det var lördag igår och söndag idag. Vad förvånad jag blev när jag kom på att det faktiskt var lördag idag!

Idag är vädret ganska skapligt så jag hoppas att min älskling ska kunna bada i sin fina pool. Sen vet jag inte riktigt vad som händer.

Positivt - negativt

Antingen kan man gräva ner sig i oro eller så kan man välja att försöka hitta något positivt.

Det sistnämnda är ju så självklart och lätt att tänla, det förstnämnda är det som kommer närmast tillhands. Varför är det så? Varför är det så lätt att tänka i negativa banor än positiva.

Tråkigt det där.

Hur som helst, nu ska jag vila!

Hoppas alla får en fortsatt bra dag!

Dagarna skenar iväg

Vad tiden går fort. Två av tre semesterveckor är redan avklarade. Men visst är det väl så att semestern går såå fot, arbetsveckorna masar sig fram..

Hur som helst, att bara vara hemma är mycket skönt måste jag säga. Visst hade vi det superbra när vi va iväg, men att ta dagen som den kommer, att båda vara hemma och kunna sköta om hemmet - det är bra det!

Igår spenderade vi en mycket trevlig kväll med Fredrik och familj. Fikade och pratade och Erica och Elin lekte med Eric som egentligen var super trött. Men det glömde han bort just då!

Idag då - mycket står på schemat. Ett årskalas för Gabriel * grattis *, grillbjudning hos Ricki och Ninna.

Antar att även denna dag snart är gången!








* hoppas och ber *

God morgon

Idag har vi lite att ta oss för här.

Frukosten har precis landat och Eric leker med bilar och är hel nöjd. Solen skiner lite grann på oss idag ser jag utanför vårt fönster. Härligt, då kanske Eric kan få sig ett dopp i poolen idag igen.

Ha en bra dag!

Vardagslunken

Att skaffa barn är något en del tar för givet. Barnen kommer ut ett efter ett och man kan nästan ana att personen i fråga  känner sig uppgiven över att vara en sån bäbismaskin. För en del är det svårare. År efter år kan de försöka och inget händer.

Viljan att få skapa liv kan förtära relationen så till den grad att man helt glömmer bort kärleken sins emellan. Det är bara det efterlängtade barnet man tänker på.

Tänk att det kan vara så olika.. I vissa fall kan man till och med tycka att det är en smula orättvist. Vissa personer, med flera barn, som inte värdesätter den gåva de faktiskt fått.

Ansvaret att forma en helt ny individ. Lyckan att se sig själv i sitt eget barns ögon. Att få uppleva nyfikenheten hos denna nya lilla världsmedlem som ännu är ( lyckligt ) ovetande om alla orättvisor i världen.

Vissa dagar uppskattar jag inte helt allt fantastiskt som jag fått. Vissa dagar tar jag förgivna och vardagslunken sätter sina klor i mig. Tröttheten gör sig påmind och man njuter inte fullt ut.

Men sen finns det stunder ( och de är ändå ganska ofta kommande ) då jag stannar till och kanske tittar ner på Eric där han snusar och sover i sin säng. Jag ser hans händer som är så oarbetade, hans härligt mulliga kinder som formar munnen till en härlig plutmun när han är helt avslappnad i drömmarnas land. Jag ser hans lurviga lilla kalluffs som han en dag kommer va noga med att frissera innan han ska ut på stan och röja med polarna.

Totalt avslappnad ligger han där och sover. Denna vackra lilla pojk. Så underbar och fin så man vill väcka honom just i den stunden och hålla om honom och tala om att han är världens mest älskade barn. Tala om för honom hur lycklig han gjort oss bara genom att finnas till.

Tiden går så fort. Man märker hur hans ännu ganska " lilla " personlighet börjar göra sig påmind. Man märker drag från sig själv i honom och det är så kul att se.

Jag undrar så hur han kommer vara som tonåring. Kommer han va en bilintresserad kille med olja på fingrarna liggandes i garaget och meka hela kvällarna? Kommer han bli en bok eller film kille som analyserar texter eller filmer till det oändliga? Hur kommer han vara i skolan, flitig eller oflitig?

Åren kommer gå så fort och rätt vad det är, är man där. Jag vill verkligen njuta fullt ut av den gåva som jag fått. Jag vill aldrig ta honom för given. Jag vill INTE fastna i en vardagslunk där jag gnäller på honom hela tiden i stället för att ge honom beröm.

Och jag vill definitivt aldrig att han ska behöva tvivla på hur mycket jag älskar honom!

Sen som vanligt!

Försenad i vanlig ordning sitter jag här. Borde egentligen göra oss i ordning för avfärd.

Snart är vi dock klara och kan bege oss.

Lyssnar på hysteriska Eva som leder Quizzo´t idag. Jag blir förundrad varje gång över hennes hysteri. Samtidigt som hon ändå kan snacka liksom. Det kan inte va lätt att fylla ett sånt skitprogram med snack fr att trollbinda tittarna så att de börjar ringa.

Eric börjar bli trött nu så jag hoppas att han ska somna till en stund i bilen ut!

Nej, dags att dra!

Grattis Tilde

Idag har vi en hel del som ska fixas med. Bland annat ska Eric och jag till Micaela och Tilde. Tilde fyller 1 år. * Grattis *

Är mycket trött och seg idag, förhoppningsvis hinns en vilpaus med någonstans mellan göromålen!

Hoppas alla får en bra dag!

Resumé

Hemkomna fån en helt otroligt bra semestervecka på Öland sitter jg här och avnjuter ett kallt glas cola. Så underbart härligt att ha musen till datorn nära till hands. Nu kanske jag kan uppdatera lite oftare = )

Veckan som gått har varit så bra som man bara kan önska sig.

Anna, Per, Henke, Jag och Eric inledde veckan med att semestra tillsammans från mån - ons. Vi träffade Bibbi och Jossa, såg på llsång, solade lite, åt gott och hade det allmänt bra.

Var med om ett oväder som hette duga med åska och skyfall som fyllde köpcentret i Färjestadem med vatten så brandkåren fick pumpa bort vattenmassorna.

Anna och Per styrde kosan hemmåt på onsdagen och då avlöste Ricki, Ninna och Tuva. De hade hyrt en stuga som tyvärr blev drabbat av tidigare nämna skyfall. Men det ordnade till sig och vi spenderade en trevlig grillkväll tillsammans med tillhörande kvällspromenad.

På torsdagen kom mamma och pappa och det var ett kärt återseende. Vi grillade korv efter att de installerat sig och allt vr toppenbra.

På fredagen var saknaden svår och Anna och Per anlände till Ön ännu en gång. Denna natt spenderade de på hotell och vi avnjöt en härlig grillkväll allesammans.

På lördagen stod Fornborgsutflykt på agendan och fika korgen packades. Efter att fikan slunkit ner och borgen utforskats var det dags för Anna, Per, Ricki, Ninna och Tuva att åka hem.

Resterande dagar spenderades med mor och allt funkade jättebra. Eric har varit toppen, vädret har varit sådär..

Idag skildes vi åt. Mamma åkte med oss hem och pappa ska fortsätta semestra ett par veckor till. Jag grät när vi sa hej då. Tycker det är jobbigt att säga hej då och speciellt till pappa. Vet inte varför. Antar att jag är pappas flicka helt enkelt = )

Vi fick besök en av dagarna av Christer, Birgitta, Patric och Theres. Mycket trevligt då de bor i Stockholm och man sällan ses. Så den dagsutflykten var mycket uppskattad!

Nu ska jag uppdatera mig här på nätet, hänga tvätt och sen sova!

Ha det bra alla fina människor!


Snart är det slutsemestrat

Saker är inte bara svarta och vita. Det finns många nyanser i gråskalan. Så är det bara...

I morgon är sista dagen här. Hoppas på sol så man kan få med sig lite färg hem.

Saknar hemma, min tvättmaskin, mina katter, vattenkranen i huset, slippa skita ikapp med främmande människor. Alla mina ( våra ) vänner. Får dock lite ångest över att pappa ska fortsätta semestra länge till. Men, men.. Det går snart till vi ses igen.

Det var väl det hela.

Vill att tiden ska gå fort nu..

Liten paus

Dåligt med uppdatering, jag vet. Skyller allt på semestern. Men håll ut, jag återkommer.

Saknar Ni mig?

Vemodigt

Anna och Per har åkt nu och deras husvagn står kvar. Så vemodig känsla att gå omkring här och se den gapa tom..

Världens oväder har dragit förbi och vi hoppas på uppehåll och grill kväll med Ricki, Ninna och Tuva som nlänt idag.

2 år

Idag firar vi 2 år som gifta, Henke och jag. Helt sjukt vad tiden gått fort.

Jag blev surprisad med jordgubbar och cola på en äng vid havet en bit härifrån. Anna och Per hade varit med och fixat och de tog hand om Eric under tiden vi satt och tittade ut över havet. Himla härligt.

Kvällen har även bjudit på Taco´s, Allsång och minigolf.

Mycket bra dag, helt enkelt.

Nu sover lill-prinsen och jag ska krypa ner också. All frisk luft tar på krafterna. Henke och Per ska se en film i förtältet.

Jag är tacksam för all den kärlek jag omges av. Villkorslös och vacker. Jag är lycklig, rakt genom mitt hjärta.

Sov gott nu, alla underbara. I morgon kommer Ricki, Ninna och Tuva och på torsdag mamma och pappa. Som jag längtar. Det är så fantastiskt att se pappa med Eric. Dom är bra kompisar och jag hoppas dom får vara det länge, länge till. Och min kära mamma också förstås.


Musen ÄR viktig

För mig är musen väldigt viktig. Det känns liksom inte som det ska om inte den får den uppmärksamhet den kräver.

För vissa kanske den inte känns så viktig, men för mig är den övärderlig.

Självklart pratar jag om musen till datorn, Jag kan ju för fan inte komma dit jag ska om jag måste använda den där plattan på den bärbara datorn

Tråk uppdatering

Idag, likväl som de flesta andra dagar, vaknade jag tidigt. Tycker ju att det är så skönt att komma upp och få starta dagen i lugn och ro.

Ska fixa lite små grejer nu. Och alldeles snart har jag en känsla av att pojkarna kommer vakna.

Idag bär det av till Öland. Ska bli både trevligt och skönt att komma iväg. Hoppas bara att det kommer funka lika bra denna gången. Med Eric, hans sovande och så. Men, men.. Det blir vad man gör det till.

Är glad att det inte är full så varmt idag. Vi kommer få en skapligt sval och skön bilresa. Hoppas bara på uppehåll när vi ska sätta upp förtältet och så.

Det var väl dagens tråkuppdatering.

Hoppas att Er dag blir bra!

Mycket bra dag!

Idag har varit en sån där bra dag. En sån dag då man känner att det mesta har funkat.

Pappa har varit här och tagit hand om Eric så Henke och jag har kunnat fixa i lugn och ro. Det är liksom inte lika lätt som förr att bara göra saker. Eric kanske inte alls är på humör för att bara sitta och glo.

Hur som helst, morfar och Eric hade kvalitéts tid, efter det blev det raggmunk. Henke fixade även lite med pappa´s husvagn. Resultatet blev mycket häftigt!

I morgon väntar Öland sjöland på oss. Ska bli såå skönt att komma bort ifrån alla måsten här hemma. Andas havsluft eller tång os beroende på hur man ser det.

Hoppas på att det ska funka lika bra denna gång med lilla Eric. Vår duktiga älskling. Vår stolthet!

Nu så.. Nu kommer Henke så det är dags att göra i ordning för sista filmkvällen på Gerdborg på ett tag.

Mor och far

Jag är 31 år och det jag ska skriva om nu tycker jag är så fantastiskt.

Jg flyttade hemifrån vid ca 20 års ålder. Henke och jag skaffade vår första lägenhet tillsammans. Just i den vevan knakade mina hemförhållanden ganska så rejält och jag kände en stark längtan att ha något eget.

Jag har aldrig varit en person som har skämts för mina föräldrar. Tvärtom, de har varit med på ett sätt som varit helt ok. De har aldrig sjunkit till " fjortis " nivån liksom.

I början, efter att jag flyttat, kände jag lite att jag skulle visa att jag kunde stå på egna ben. Någon form av fribrytning på något sätt. Men allt eftersom åren gick så växte vi ihop igen. Mer och mer.

I takt med att jag själv blev vuxen började jag förstå dem på ett helt nytt sätt. Vi pratade helt plötsligt samma språk.

Självklart har vi spenderat tid tillsammans. Middagar, semester, högtider.

Igår var både mamma och pappa här och åt mat på kvällen. Mycket trevlig och gott. När jag sedan skjutsade hem dem blev jag så förvånad över känslan jag fick när jag vinkade av mamma. Jag kände hur mycket jag kommer sakna henne nu när vi åker. Samma sak gällde givetvis pappa när jag släppte av honom.

Att man kan vara 31 år och bli mamma eller pappa sjuk, det är rätt fantastiskt tycker jag. Det är ju inte på samma nivå som när man var 5 år och kröp upp i famnen. Det handlar ju mer om ren och skär saknad så. Men visst är det häftigt.

Sen jag själv fick barn så har kärleken till mina egna föräldrar förändrats och förstärkts mycket. Jag inser ju själv nu hur de har sett på mig en dag. Jag förstår hur värdefull jag var ( är hoppas jag ) Att jag var efterlängtad och att jag resten av mitt liv skulle va enormt älskad.

Visst är det häftigt!

Mamma och pappa - Jag älskar Er!!


Födelsedagskalas och en komplimang

Igår firade vi kära Farmor som fyllde år. Ålder har jag faktiskt egentligen ingen koll på men det är något som ska tas som en komplimang. Är man en bra bit över 60 och det inte märks tycker jag det är helt ovidkommande.

Birgitta är en lady med krut i som inte låter sig stoppas i första taget. Det gillar jag med henne!

Hur som helst, trevliga gäster, Eric var runt i famnar och hälsade och  lekte och det var faktiskt riktigt trevligt att sitta och småprata lite.

I morse valde Eric att börja sin dag klokan 6:00För ovanlighetens skull var jag mycket, mycket trött då så det blev en flaska och sen somnade han om. Jag småslumrade fram till 8:30 när han vaknade för dagen. Igen.

Hur som helst, Eric stod i sängen, lite efter 6:00, och grät när jag var nere och gjorde hans mat - Henke sov. Eric låg i vår säng och åt - Henke sov. Eric vaknade igen och stod och pratade i sin säng vid 8:30 - Henke sov. Eric bajsade och jag bytte blöja och tog på han nya kläder - Henke sov. Jag gick ner och fixade frukost och tillhörande frukostciggarett - Henke sov.

Henke sover än. Hur gör han?

Jag är inte arg och inte avundsjuk. Jag ser det som ett tecken på att jag verkligen är nära min son. Menar ABSOLUT inte att Henke inte är det. Men det är det där mamma - barn syndromet. Mamma är alltid mamma, ni vet.

Jag sover aldrig så hårt numer än att jag hör Eric. Hostar han i sömnen vaknar jag oftast. När han vänder sig om, när han gnyr i sömnen.

Det där kan nog inte riktigt pappan konkurera med. Och jag säger inget om det. Är nog lätt att tolka denna text som bitter, men jag ger mig själv en komplimang här.

Jag har varit osäker på min mammaroll. Mest i början. Tyckte det var ett för stort ansvar, trodde aldrig jag skulle kunna förstå ett så litet barn. Visst, när han var hungrig hörde jag ju och om inte annat kändes det när blöjan behövde bytas. Men ni kanske fattar?

Jag har vuxit med min mammaroll. Jag vet att jag ( och Henke ) vet bäst när det kommer till vår son. Jag har blivit bättre på att släppa på den konstanta oron jag kände i början. Kunde aldrig koppla av om jag inte var med honom.

Oj, oj, oj.. I bland svävar jag iväg. Så även idag..

Är lite småsnorig, vi skyller på det.

Hoppas - hoppas!

Eftertänksamhet

En sak som man gör alldeles för sällan är att stanna upp i den hektiska verkligheten och bara unna en tanke över allt man har. Man tar det för givet. Uppskattar inte helt.

Eftertänksamhet, det är viktigt!

Tråkuppdatering!

Har jag sagt att jag flera gånger denna vecka vaknat runt 5 på morgonen? Inte.. Ok.. Men jag har gjort det iaf. Har lyckats somna om någon timme men inte idag. 5:00 vaknade jag och insåg 5:15 att den enda funktion jag fyllde i sovrummet var att knuffa tillbaka maken som hela tiden la sig på rygg och snarkade. Jag gav upp och gick upp.

Har ätit frukost och sitter nu och slösurfar.

Ska ju till tandläkaren idag så jag antar att det är därför jag inte kan koppla av. Är ju sista gången idag ( hoppas jag ) och jag hoppas och ber att det ska gå bra. Tycker att det är så otäckt att ta bedövning i underkäken. Vet någon gång att nålen gicl emot nerven till tungan och det är såå läskigt. Sen borr ljudet också.  Fy..

Sist, och de flesta gånger, är Öhman dock snäll och borrar mikroskopiskt lite då jag mår så fasligt dåligt av det ljudet. Håll en tumme för mig är ni snälla.

Henke hade haft en bra kväll igår och det glädjer mig. Tycker det är jobbigt att lämna honom själv med Eric på kvällarna för Eric har en tendens att kunna va liite mer krävande och gnällig kvällstid. Men det hade gått toppen. Skönt. Henke hade t om fixat lite här hemma.

Idag måste vi fixa nya AD-droppar, bankgirolappar så jag någon gång kan betala hyran, kolla på madrass, köpa panodil och lite annat smått och gott. Så smidigt när man är två.

Vet jag fick hjälp av en karl när jag skulle in på handelsbanken med vagn ( första och sista gången ) Hopplöst att ta sig in där.

Idag fyller även Eric´s farmor år. Stort grattis till henne. Detta innebär fika där i kväll. Kommer dock inte kunna va så länge då all ledig tid behövs ta till vara på.

I morgon är det släktträff på Henke´s mamma´s sida och jag är ledig i morgon kväll. Vi kommer dock inte va där särskilt länge heller. Som sagt, har fullt upp!

Nåväl.. Det var en tråkuppdatering.

Hoppas ni får en bra dag!

Dentist - javisst

Tandläkaren i morgon.

Gud hjälpe mig!

Du är alltid dig själv närmast!

Visst kan man ju trösta sig med att " det kunde va värre " när något inträffar. Man kan välja att se över lite hur andra har det och tänka att riktigt så illa är det inte.

Men man kan aldrig frångå det faktum att du faktiskt alltid är dig själv närmast. Oavsett om någon haft det tusen gånger värre än dig själv så är det ju ändå du som drabbad som då gör liknelser inför dig själv. Vad du varit med om.

Är det inte så?

Om dina räkningar är på 10.000 kr en månad hjälper det ju inte dig om någon haft 30.000 i räkningar om du själv har dåligt med pengar?

Självklart kan man se över hur andra har det, försöka tänka att " det kunde va värre " men som sagt - du är alltid dig själv närmast!


Fundering

Jag är absolut för kärlek. I alla former. Jag bryr mig inte om två tjejer eller två killar är tillsammans. Höjer på ögonbrynen kanske - men absolut inte mer.

Det är upp till var och en hur de vill leva och verka så att säga.

Men en sak som man kanske faktiskt inte kan säga är att det är lika " normalt " som hetromänniskornas sätt att leva.

Tänk om det endast skulle avlas fram gay personer i framtiden. Hur skulle det bli med fortplantningen? Det är INTE lätt att bli gravida på det sättet liksom.

Då tänker man ju direkt att i dagens läge fixar dom det ju, en tjej ställer upp och bär barn osv. Men hur ska det kunna kontrolleras OM det nu skulle va så att alla, om massa massa år, skulle va gay? Skulle man kunna dokumentera allt och alla som bär varandras barn så de inte blir för nära relaterade till varandra? Så det inte ska bli inavel och så menar jag..

Som sagt, jag är för kärlek, men jag tycker inte att man kan säga att det är på lika villkor som för en annan som är hetro. Jag vet att jag ( om gud vill och bröten håller ) kan fortplanta mig med vald man.

Förstår ni hur jag tänker?

Min dag

Idag väntar fika med pappa, BVC besök, förhoppningsvis vila innan jobb och efter det - jobb.

Fiol-hoben

Skitkul och stort att vinna eurovision. Verkligen.

Men fråga är om det tjänar så mycket till egentligen. Visst går vinnarlåten varm nu, men kan ni tänka Er stor hysteri efter han Rybak eller vad han hette om två tre år? Kommer någon orka med den typen av låtar då? För jag antar att han kommer låta precis lika jävla tråkig då.

Och Fiol-hoben sen. Kul att kallas Fiol-hoben.

Mycket komiskt!

Smal och slank

Jag mailar inte ofta ska jag inte påstå. Går kanske in och kollar mailen en gång i månaden, om ens det. Har ju kontakt med de jag vill via Facebook och mobilen och ja... så..

Nu var jag precis inne och kollade och jag har väl typ över 400 olästa mail. Raderade för inte så länge sen, få ju en massa reklam skit hela tiden.

Hur som helst, ögonen fastnade på texten " Rebecca - bli smal och slank i sommar "

Är inte det lite diskrimineringsvarning på såna mail? Jag menar, en del som verkligen lider över tex övervikt kanske känner sig jätte träffade av just ett sånt mail. Och mår ännu sämre.

Och jag då, som skulle stanna på 65 kg när jag gick ner efter graviditeten men rasade ner till under 60 igen. Vad vill dom att jag ska ta av? Fastare hade jag köpt! För jag tror inte du kan hitta en fast punkt på min kropp. Jag är ganska sladdrig liksom.

Men smal och slank..

Kanske skulle maila tillbaka och fråga hur mycket dom tycker jag ska gå ner för mina 178 cm..

Full fart

Jobbet igår gick alldeles förträffligt. Det fanns att göra, sällskapet var bra.. Inget att klaga på.

Bara just så typiskt att det, när det är 10 minuter kvar till stängning, kommer ett ungdomsgäng och ett gäng med " göbbar " på motorcykel. Inte skulle dom ha korv heller. Eller jo, ett par stycken. Sen var det super star, super star.. Sen var det någon som köpte ett helt meal och då började det om igen så de som beställt först skulle ha dricka också = )

Vi var allt lite svettiga Maria och jag men vi löste det fint. Fick t om beröm för att vi var stresståliga. Då var jag tvungen att säga att " vi var även mycket trevliga trots att vi egentligen fått stänga för en stund sen "

Blev dock bara ett par minuter sena så det var inte hela världen.

Idag vaknade jag vid 6:43 och kände direkt på mig att Henke försovit sig. Andra gången hans klocka inte ringer. Han kan tydligen inte ha mobilen på addning för då ringer den inte.

Hur som helst ångade vi båda upp och jag gjorde hans frukost mackor att ta med och en att äta nu.

Själv har jag ätit frukost och druckit kaffe nu. Sitter och uppdaterar Er om min gårkväll och morgon = )

Idag ska jag träffa Johanna och Anna och äta glass. Sen måste jag handla lite.

Det var väl det hela tror jag!

Ha en bra dag mina vänner!

RSS 2.0