Ljuspartypremiär

Har varit på mitt första ljusparty och det var trevligt. Mycket trevligt. ( Jag har inte vågat svara på ditt mess Anna, är rädd att jag ska väcka er )

En sak som var trevligt med ljuspartyt var att min gamla bästis och skolkamrat höll i det. Vi har pratat många gånger om att ses men nu ska jag själv boka in ett party så då kanske det blir att man kan prata ett par ord.

Nu ska jag ta ett par mackor, lite 22 spray och kolla lite på TV sen blir det sängen. I morgon ska jag med pappa till Västervik på eftermiddagen så det blir ingen vila så det vore ju bra om jag kunde sova ordentligt inatt.

Tack för en jättetrevlig kväll världens bästa Anna!


Iväg på äventyr

Det är inte ofta som jag drar iväg på äventyr utan varken make eller barn. Det ska bli trevligt att komma iväg på ljuspartyt hos Anna ikväll för att få lite distans till att bara va hemma och få träffa lite folk, vilket jag ju tycker är ganska kul.

Har inga pengar att handla något för men man kan ju kolla vad som finns och sen kanske önska sig något i framtiden. Nu går vi ju visserligen mot ljusare tider men än så länge kryper ju mörkret på tidigt och man kan mysa med tända ljus. Det gör vi ofta här hemma, med vanliga värmeljus dock.




Tyst och lugnt när Lill - Skrutt sover

Har nu gjort 14 sprayningen så jag sitter här och njuter lugnet när Eric sover.

Jag börjar undra om jag sprayar rätt. Det känns inte som att det kommer någon dusch, som det ska, utan mer som en högtrycksstråle ner i min hals. Det är ingen god smak på detta heller kan jag meddela. Förhoppningsvis kommer väl mängden som den ska och att nässlemhinnan, som är den egentligen uppsugningsplatsen, hinner ta åt sig tillräckligt av medikamentet.

Men, vi får ju veta den 14 Februari när vi ska på Ul och ta blodprov för att se hur det står till med hormonerna i min kropp. Tills dess kan jag ju bara spraya på och försöka pricka strålen i näsan och inte så långt bak.

Att ta vanlig nässpray för nästäppa är ju inga direkt avancerade saker. Den kostar ju inte heller 900 kr så det känns väl sådär om det kommer där det ska eller inte. Det här känns onekligen viktigt och minsta lilla grej blir ett stort frågetecken. Åtminstone för mig som är lite trög så där allmänt. Ha ha..

Men, som sagt - det ordnar sig. Hur fel kan man egentligen göra..


Trotsig, trotsig - Eric

Jag kan bli tokig på Eric ibland. När trotsen kommer in i bilden känns det som att han är skapligt lättsåld. Som tur är vet jag ju inte hur Tradera och liknande sidor funkar så innan jag ens skulle komma till en sån sak som att sälja honom för en nätt summa har både han och jag lugnat ner oss. ( Detta var ett grovt skämt för de som inte kan läsa mellan raderna )

När det ska borstas tänder, tvätta av sig, byta blöja, byta tröja. Allt som är av vikt ska det trotsas om. Och jag blir fullkomligt tokig. Så klart börjar man ju med en positiv inställning och tjoar och tjimmar och låter som att " borsta tänderna är det roligaste man kan göra " Tjo hooo. Men efter ett tag inser man ju hur situationen är helt patetisk och man sitter där och låter som en speedad duracell kanin. Då det ändå inte ger resultat börjar man mana och då går det ju absolut inte.

Den här helgen gick alldeles för fort. På helgen kan man ju åtminstonne be Eric gå och tjata på pappa en stund. Det är mycket, mycket värt.

Man kan bara hantera så många " Mammaaaaaaaaaa " och " mo oooooot " och " icklaaaaaaaa " på en dag. ( mo ot = morot och ickla = dricka )

Nu är det snart dags för vila - Himmelska tanke!

Morgoninlägg

Morgoninläggen här är inte så mycket variation på. Eric tittar en stund på barn TV, jag gör mig i ordning och fixar lite annat. Same old.

Jag är trött idag. Jag är ju oftast trött kan jag tycka men nu känns det i kroppen att nattsömnen blir lite störd av att gå upp vid 06:00 och spraya. Det är ju inga problem så men Eric har börjat vakna en eller två gånger per natt också så det blir ju lite hattigt med sömnen. Samtidigt så kan det ju va en bra vanegrej ifall detta nu skulle bära frukt. Då är detta mycket sömn jag får. Jag klagar inte, jag gör detta så gärna, men det känns i kroppen hur som helst.

Nåja, ikväll är jag bjuden på ljusparty hos min kära Anna. Jag har inte varit med på något sånt innan så ikväll blir det premiär. Jag ska inget köpa men det kan va kul att komma iväg och få lite miljöombyte och socialt umgänge.

Förresten, våfflorna igår. Det blev jättebra. Henke hittade ett äggfritt och sockerfritt alternativ ( och mjölkfritt ) Eric hjälpte till att fixa och han åt ett par tre stycken hjärtan. Det var ju som smörgåsrån för honom men för oss med lite sylt och grädde på blev det mumsigt!

Önskar oss alla en bra dag!

Trots igen

Eric är en viljestark kille med humör. Allt som oftast är han så go och gullig så man skulle kunna äta upp honom men i vissa perioder är han så trotsig så jag ärligt talat skulle kunna låsa in honom. Eller.. det skulle jag ju så klart inte men tanken känns ibland lockande.

Han kan tjata om samma, samma, samma sak 100 gånger och det gör att man känner sig ganska använd i öronen snabbt. Så fort det kommer till något som ska göras där han kan trotsa så tar han chansen. Tandborstning, tvätta av sig, klä på eller av ytterkläder, ta av pyjamas, ta på pyjamas, klippa naglar..

Jag kan vissa dagar känna mig helt utmattad psykiskt. Det är så otroligt tröttande samtidigt som det för med sig ett sjuhelvetes jävla dåligt samvete, rent ut sagt. När man hela tiden får mana och tjata och bråka.

Jag vet att detta är en övergående fas. Det måste det ju bara va. Han kan ju inte orka med det i längden heller.

Älskade lilla barn <3


**

Jag tror bestämt att jag skrev ett liknande inlägg häromdagen men den senaste tiden med Eric har mest handlat om humör och trots och humör igen.

Kvällspromenad

Ikväll är tanken att vi ska bjuda Anna och Per på våfflor. Nellie är ju såklart också välkommen men om hon kommer äta några våfflor eller inte, det vet jag ej. Efter att vi frågat om de ville komma till oss slog det oss att vi inte sett till något våffeljärn på hur länge som helst. Inte sen vi flyttade hit. Så.. Henke är och köper ett. Trots att vi har två stycken någonstans i källaren.

Vår tuggsugna katt Smeagol har tjagglat på sladden till åtminstone det ena så det var nog så gott som skräp hur eller hur.

Jag har fixat med lite disk nu efter maten. Eric tittar på film just nu men alldeles snart ska vi klä på oss och ta en promenad. Det blev aldrig någon i förmiddags. Eric trotsade värre än någonsin med tandborstning och nagelklippning så det fanns liksom inte ork till att gå. Det kändes mer rätt att jobba upp hullet med en fika och ta promenaden nu ikväll i stället.

Så - off we go!

Liten vinst

Nu skrapade vi precis fram vinst till 5 nya Triss lotter. Det är ju inte helt fel en Söndag.

Nu ska vi göra oss i ordning och hitta på något här. Henke ska duscha först och jag ska göra i ordning Eric med tandborstning och så. Förmodligen blir det nog att vi åker till Birgitta och går en promenad där innan vi fikar.

Diskmaskinen surrar bakom mig och ljudet är sövande. Hoppas en promenad i solen kan ge mig lite energi!

Morr´n morr´n

Sen i fredags har jag faktiskt fått lite gjort på den där tråkiga " att göra listan " som jag pratade om. Rensat och sorterat i ordning i vårt lilla skafferi, städat i källaren, städat av här uppe. Lite såna där småfix. Jag mår ju som bäst när det är ordning och reda men det är inte alltid lätt att upprätthålla det. Speciellt inte när man har ett barn som sprider leksaker som en gödselmaskin och en make som tar av sig kläderna och ( typ ) slänger kläderna i en hög där han står.

Måste betala räkningarna idag. Och fylla i ett papper som jag ska skicka till min förra chef. Detta måste bara göras idag!!!

Annars vet jag inte. Vädret lockar mig så en promenad borde vi kunna planera in.

Henke satt uppe en stund igår och drack och spelade TV spel. Således får han lite sovmorgon idag. Till 10, annars har ju hela dagen gått och man får stressa för att hinna med något annat. Jag sitter här, är trött som f*n, men ska försöka samla ihop energi nog för att fixa i ordning mig och köket som är lite i obalans just denna morgon. Jag är inte förtjust i att komma upp och mötas av en full diskbänk, men det är snart fixat.

Önskar oss alla en bra dag!


Trötthetssvammel

Med tanke på hur intensivt och osäkert allt var senast i Torsdags tror jag både det ena och det andra kommit ifatt mig nu. Lättnaden över det där Hepatit skit provet, oron över att spraya, glädjen över att faktiskt ha påbörjat IVF, MS tröttheten som hela tiden får mig att inse att jag inte alls har de krafter jag en gång hade, oron över framtiden på både gott och ont såklart.

Jag är väldigt känslig hur som och vill både gråta och skratta på en och samma gång. Jag vet inte, knasig har jag ju alltid varit men nu känner jag själv hur jag liksom tar priset.

Sen finns det så mycket småsaker som irriterar mig i min omgivning. Ingenting jag kan skriva här, men det påverkar mig och det stör mig på något sätt. Om någon har åsikter rakt " in my face " borde jag inte kunna skriva om det här då? Nåja, jag försöker va en duktig tjej och svälja visa människors okunnighet och ignorans. Jag orkar egentligen inte bry mig vad folk tycker men i vissa lägen känns det lite olustigt. Faktiskt.

Jag har fått en diagnos. Jag har en sjukdom som för alltid kommer va med mig. Oavsett om jag vill eller ej. Jag har inte letat igenom någon läkarbok och gjort någon egen bedömning över vad jag tror att jag har.

Det är bara så konstigt att vissa inte kan fatta hur läget är. Men det är väl en nackdel med att ha en sjukdom som inte syns. Förutom vid skov eller i sommarvärmen på en promenad när benen inte riktigt bär, eller hur armstyrkan tryter för att jag är i obalans på grund av att jag inte vilat min kropp tillräckligt.

Trötthetssvammel när det är som bäst. Nu blir det läggdags så jag orkar upp och spraya i morgon vid 06:00.




Lite komiskt

Skrev ju igår att jag höll på Anders Bagge i Let´s Dance. Sen åkte han ju ut.. Typiskt..

En fundering

Dagen idag har varit bra men jag är trött. På gränsen till sliten.. Ändå har jag ingenting gjort för att känna så. Vilade en stund på eftermiddagen men förmodligen inte så länge som jag hade behövt. Så tråkigt att känna såhär när det är helg och allt.

Känner mig lite nere också. Men det kommer ju som ett brev på posten när jag är trött.

Jag har funderat lite över den här nedregleringen som jag gör med hjälp av sprayen. Och med tanke på min ms och så. Att va gravid gör ju ofta att kvinnan mår mycket bra från sin ms då hormonerna liksom ger något välbefinnande i kroppen och ms:en håller en låg profil. ( Det pågår till och med forskning om hormon preparat kan hjälpa till som medicinering )

Men vad händer nu när min egen hormonbalans sätts ur spel och jag ska komma i något klimakterieliknande tillstånd? Kan den bli värre då? Onödig fundering, jag vet. Men jag bara kom på tanken förut. Det är ju en så kort period så det är inget jag oroar mig för. Det var bara att tanken kom till mig så att säga.

Hur som, vi får se den här klimakterieliknande fasen som en försmak för min kära make innan jag hamnar där på riktigt. Om förhoppningsvis en säg si sådär 20 år..

Bråttom

Säger God morgon och ber att få återkomma. Vi ska kolla på Folkrace som börjar klockan 10. Detta innebär att det blev lite brådis nu på möra kvisten!

Hoppas vi alla får en bra dag!

Let´s Dance utröstning

Nu ska jag bara kika på utröstningen i Let´s Dance sen blir det nog sängen. Klockan ringer 5:50 i morgon för sprayning. Jag somnar ju ( förhoppningsvis ) om så men jag är ju sån att när jag väl kommit upp dröjer det inte många minuter innan jag blir sugen på kaffe och smörgås. I morse var det ju så klart väldigt svårt att varva ner då det hela var så nytt. Nu har jag ju gjort det tre gånger redan idag så det känns mer bekant.

Det var nog det hela för min del.

Förresten, vad har Ni för favoriter i Let´s Dance ni som ser det? Jag gillar nog Anders Bagge mest.

Tråkgöra

Nu har jag gjort 14:00 sprayningen så nu ska jag alldeles snart krypa ner och kolla på TV och sen slumra till en stund.

I helgen har jag, och Henke, tänkt att få lite ordning här hemma. Jag har planerat en hel del sånt där tråkigt göra som att torka ur kylskåpet, sortera i skafferiskåpet, städa sopskåpet. Bara sånt där tråkigt som kan va skönt att göra när man båda är hemma. Åtminstonne för att den ena ska kunna hålla koll på Eric som gärna hjälper till men som kanske inte alltid kan det.

Vi skulle gjort det till Jul så det har blivit framflyttat en gång för alla nu!

Promenad med härligt sällskap

Nu har vi fikat med Anna och Nellie och gått en härlig promenad. Skönt att komma ut lite och få lite luft. Nu är vi trötta här, Eric och jag. Längtar efter att få krypa ner och vila.

Har dammat av lite. Ska ta ett varv med dammsugaren till kvällen tänkte jag.

Det var väl det hela för nu!

Fixa och dona eller softa !?!

Ska se om vi kan ta tag i dagen här. Borsta tänderna på Eric, små städa lite, kanske byta sängkläder. Vi får se hur mycket vi tar oss för. Det är ganska skönt att bara softa lite också. Var ju en ganska kämpig dag igår.

Solen skiner men det är kallt, kallt ute. Eventuellt ska vi trotsa kylan sen och gå en härlig promenad och ladda på med lite solljus.

Jag önskar oss alla en bra dag!

Härlig känsla att va glad <3

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan jag har nu. Jag är så lättad och glad och tacksam för att ha fått börja. Att jag inte har Hepatit skit var ju det absolut bästa med gårdagen men dessutom fick jag en annan glädjande nyhet ( som jag återkommer om ) Henke köpte mig nya BH och trosor på Cubus också. Han tyckte jag var värd något fint i och med att jag var lite orolig igår kväll.

Den största oron för mig var nog just inför den första sprayningen. Hur jag skulle göra och så. Jag har ju fått väldigt svårt att förstå den enklaste sak på grund av den dumma ms:sen men det gick ju jättebra så nu är jag inte lika oroad inför klockan 14 sprayningen.

Biverkningsoron finns ju kvar men jag ska försöka ta en dag i taget. Inte känna efter ( för mycket ) och försöka att inte tänka på det. Jag kanske inte ens kommer märka av det. Visst, med min otur gör jag väl det men.. då är det ju så. Det är ju en sån kort period av mitt liv det handlar om och detta kan ju resultera i att vi får en liten till så det är värt det.

Måste bara säga att kvinnan på rehabiliteringen som jag ska träffa för att diskutera vad jag ska kunna jobba med framöver var mycket förstående då jag sa att jag kanske skulle komma att ha svårigheter att komma vid vissa tillfällen i och med att vi gör IVF. Hon var mycket förstående och tyckte att det så klart skulle prioriteras.

Känner jag av en lätt medvind? Eller blåser det stormar åt vårt håll? Vågar absolut inte ens tänka att så skulle kunna va fallet, men visst fan känns det bra när en del saker kan gå ens väg.

Och det är en sån härlig känsla att va glad <3

God morgon

Så där, nu har jag sprayat första gången. Jag fick ihop alla momenten rätt okey tycker jag. Försökte se min kära Anna när hon visade mig ( utan flaska ) igår kväll.

Jag har drömt om detta hela natten. Hur jag gjort allt och gjort fel, hur Eric helt olötsligt var vaken och skulle va med, hur jag försov mig. När klockan ringde flög jag upp. Kanske egentligen mest för att Eric skulle få sova vidare.

Nu är jag trött men ville sitta upp någon minut för att.. Jag vet inte.. Samla mig eller nått.


Visst? Visst!

Sprayflaskan är ihopmonterad och Anna och Henke har förklarat för mig hur jag ska göra. Jag är verkligen så väldigt trög nu för tiden. Kan inte läsa en enkel beskrivning och förstå. Helt sanslöst. Men nu tror jag att jag har koll på det hela. Var väldigt orolig ikväll men nu har jag bestämt mig för att tänka positivt.

Att gå och oroa sig och känna efter, efter minsta lilla tar bara en massa onödig energi. Det som sker, sker oavsett om jag tänker på det eller inte. Jag ska gå in i det här med en sund inställning och förhoppningsvis, förhoppningsvis bär det frukt.

Tycker synd om Anna och Henke som fick höra mitt gnäll och tjat ikväll. Jag lovade på heder och samvete att jag endast ( om jag får ) ska berätta hur första sprayningen gick för Anna om hon kommer hit i morgon. Inget mer. Jag lovar.. Hi hi..

Men det är ju som jag sagt hela tiden - en slags skräckblandad förtjusning över det hela.

Det ska bli bra det här! Visst? Visst!

Börjar bli pirrigt nu!

Nu har vi varit och hämtat ut nässprayen. I morgon bitti klockan 06:00 ska jag spraya första gången.

Nu har det ju varit så väldigt mycket fokusering på det där Hepatit skit provet att jag på något sätt inte reflekterat helt över det faktum att jag faktiskt ska börja i morgon. Eller tänkt på att jag ska börja och att jag måste få svar på det där provet innan har varit min prioritet.

Just själva grejen att jag ska spraya och hur det kommer va och att va rädd för olika biverkningar har jag inte hunnit med att tänka på så mycket. Kanske lika bra det.

Allt blev så verkligt nu och jag kan säga som så att det är ingen vanlig nässpray man tar när man är täppt i näsan. Det är en liten glasflaska som man själv ska montera ihop med den där sprayfunktionen. Det blir ju Henke som får göra såklart.

Jag är ju, som de i min närhet vet om, väldigt rädd för biverkningar av mediciner. En gång för många år sen hade jag urinvägsinfektion och jag var så rädd att behöva äta penicillin ( stavning ) att det till slut kom lite blod för det var så irriterat och jag inte kunde hålla igen kissandet ens i tio minuter. Urinvägen var så irriterad så den tappade funktionen att knipa. Det bara kom.

Till slut åkte jag gråtandes ner till vårdcentralen såklart för till slut insåg jag att antingen dör jag av det här för det gjorde så jä**la ont eller så äter jag en medicinkur.

Jag skulle inte läst biverkningarna. Men sen å andra sidan är det ju en så kort period i mitt liv som jag behöver hålla på med detta så det får va värt det. Det är värt det. Dessutom är det ju inte säkert att jag får alla biverkningar och att jag kommer må jättedåligt heller.

Jag får försöka låta bli att känna efter!

Så skönt!

Hepatit C - Ej påvisat!

Otursförföljd

Tröt som f*n och en jävla huvudvärk. Inget utrett än men förhoppningsvis får jag ett besked inom någon timma eller två. Huruvida jag ska börja spraya eller inte. Och om Hepatit skiten finns i mitt blod eller inte.

Jag ringde RMC idag någon gång innan 9:30. Straxt därefter ringde de tillbaka. Inga svar fanns, hon letade till och med efter svar på papper på ett skrivbord. Ifall det helt enkelt inte kommit in i datasystemet ännu. Ingenting kunde hittas.

Vi la på och hon skulle ringa och kolla deras labb. Där fanns inget prov så när hon ringde tillbaka till mig fick jag ett nummer till Kalmar för att ringa och kolla om det hade hamnat där. Jag ringde till Kalmar men de fick inte tala om några resultat för mig. Inte heller ifall provet fanns där. Det ger endast dessa svar till människor som arbetar inom vården.

Jag ringde tillbaka till RMC " Vi ringer upp dig omkring klockan 10:05 i förmiddag " Jag gav namnet och numret till personen som kunde svara RMC på ifall provet fanns och så vidare.

10:20 ringde RMC upp igen. Provet hade skickats till Kalmar som skickat det till Malmö där det ligger oanalyserat.

Nu skulle de göra någon snabbkoll på det runt tolv eller innan tolv och sen ska RMC ringa upp mig och svara på hur provet ser ut och om jag ska börja spraya i morgon eller inte.

När jag pratade med Vimmerby Vårdcentral i Tisdags sa de till mig att de skickat provet till Linköping.. En hel vecka har gått och det har inte blivit analyserat på grund av att de skickat det fel.

Är jag förvånad? Nej, som sagt.
Hoppas jag på bra resultat? Så klart jag gör. Misströstar dock över vad hon kommer säga till mig när hon ringer.
Tror jag att jag kommer få vänta hela eftermiddagen med att få var? Ja, med min otur.

Sa jag att jag har väldigt ont i huvudet?

Väntan, denna väntan

På fullaste allvar tror jag att jag ska sitta här och gå sönder av oro. Detta är en följetong utöver dess like. Är jag förvånd - nej. Jag har inte fått något svar ännu men senaste dryga timmens krångel kommer hamna på " bloggprio " listan kan jag säga.

Dock verkar det finnas en möjlighet att jag ska kunna få börja spraya i morgon hur eller hur. Men det är ifall kvinnan som jag pratar med kan hitta någon vänlig doktor som säger att jag kan det. Trots att vi inte vet..

Åååhhh..


Kvälls babbel

Har inget mer än vardagligt babbel att tillföra men jag skriver ändå ett par rader.

Vi har haft trevligt promenad och fika besök ikväll. Sett ett avsnitt Solsidan ( första säsongen ) på Eric´s begäran. Jag har duschat och nu sitter jag här. Ikväll mina vänner blir det inget bröd. Ikväll blir det chips. Och cola. Jag får egentligen inte dricka cola i veckorna men denna veckan fick bli ett undantag.

Sen undrar jag - är det bara jag som inte kan gå in på de bloggar jag brukar läsa på blogg.se på kvällen? Det segar och helt plötsligt står det att sidan inte kan visas. Väldigt irriterande måste jag säga!

I morgon mellan 10 - 10:30 någon gång ska jag ringa RMC. Håll gärna en tumme att mitt provsvar kommit och det inte innehöll någon Hepatit skit!

Tack!


Tåls att tänka på

Nu är middagen intagen och vi ska snart trotsa kylan en kort stund och gå en promenad.

Eric sitter och leker bredvid mig. Han fullkomligt älskar sina bilar. Det är så häftigt att se. Det är inte direkt så att vi präglat några direkta leksaker på honom. Han har själv valt vilka leksaker han vill ha som favoriter. Det började med att han såg " Cars " sen var han fast.

Han gillar ju såklart att leka med sina dockor, laga mat i sitt kök, leka med tågbanan, med lego, rita och så men bilarna - dom är helt klart bäst.

Det är det första han frågar efter när han vaknat och det sista man får plocka ur hans säng när han somnat.

Appropå säng, vad kostar en juniorsäng? Och när är det dags för en sådan? Eric är nog i största laget för att sova spjälsäng nu men man blir hemmablind och liksom kör på i samma takt som man gjort hela tiden. Jag tror nog snart det kan va dags. Han är ju visserligen ingen klätterapa så att han ska klättra ur, som jag själv gjorde i tidig ålder, är jag inte rädd för.

Det hela tåls att tänka på.


Väntan, den här jävla väntan

I morgon på förmiddagen ska jag få veta om jag får börja spraya på fredag. Om det är lönt att vi åker ner och hämtar ut sprayen i morgon kväll så man hinner läsa på hur man ska göra.

Dilemmat är ju som jag tjatat om såhär att antingen finns provsvaret för om jag har Hepatit c eller inte där. Eller så har det inte kommit och de måste göra ett avgörande för om jag ska börja eller inte. Utan svar.

En fördel finns det med att skjuta på starten. Det är att ett eventuellt barn inte behöver riskera att födas på Julafton eller Nyårsafton.

Åhhh.. Jag vill veta. Nu.

Underlig blogg

Jag har ganska rå humor. Jag kan skämta om både det ena och det andra, och för den delen prata allvarligt, utan varken att skämmas eller behöva alkohol i min kropp. Så har jag väl i stort sett alltid varit och efter att ha träffat Henke har det liksom blivit mer och mer.

Idag hittade jag en länk till en blogg, från en annan blogg, där blogginnehavaren tyckte att detta var bra grejer. Jag var, nyfiken som man är, tvungen att kolla vad detta kunde tänkas va i om att det tydligen skulle va så rått roligt.

Jag vet inte om jag ska hänvisa till min ålder som största orsak till varför jag verkligen inte gillade detta. Jag tror dock inte att det är någon faktor som spelar in. Det är bara inte min " grej " så att säga.

Bloggen heter Telefonhoran och vad jag fattade det så är det en tjej som har telefonsex med killar och sen skriver dialogen i den här bloggen. Och visst, det är kanske kul att läsa om killar som vill göra det si och så och som säger den ena saken konstigare än den andra i stridens hetta. Men om man börjar tänka på hur tragiskt det är med killar som faktiskt ringer dessa samtal. Och vissa begär de har är de ju i större behov att ringa en psykolog än dit de ringt. Sen kan jag tycka det är lite elakt av Telefonhoran själv att håva in stora summor pengar och sen göra killarna till åtlöje ( anonymt men ändå ) på det här sättet.

Jag vet inte. Jag vet inte om det är på riktigt eller bara någons konstiga idé.

Min grej var det dock inte!

God morrrgon!

Same old, same old, Eric vid barn TV och väntar på Umizumi och Rorri Racerbil och jag här. Inget nytt där inte.

Tänkte jag skulle förklara för er vad värmebröd egentligen är. För mig är det så naturligt att säga det men när jag tänker efter är det ju inte så lätt att fatta vad det egentligen är.

Värmebröd är Henke´s och mitt namn på såna där vakumförpackade baguetter som man blöter lite och sen gräddar klart i ugnen. Mycket smaskigt.

Nu ska jag försöka ta tag i att få ordning på mig själv. När man är trött kan det faktiskt pigga upp lite att fixa åtminstonne det nödvändigaste. Man lurar sig själv lite. För min del är det viktigaste att borsta tänderna, noppa ett par strån i brynen, dra på lite mascara och platta håret. Inga  utsvävningar direkt. Det är ibland jag känner mig lite extra i piffaretagen och tar lite ögonskugga och något kajalstreck. Men det händer inte ofta kan jag säga.

Får lida idag för att jag somnade ifrån TV:n igår med typ tre kuddar under huvudet. Jag låg inte i någon skön vinkel direkt och vaknade av att TV:n fortfarande var på vid 5:30. Aj aj aj.. Hade världens sjukaste dröm om att en person masserade mig och knakade till rätta mitt onda, för ja, jag hade ont redan då. Men att just den personen skulle bry sig om ifall jag har ont i nacken eller ej är pretty osannolik kan jag meddela.

Så där ja, nu återstår bara att önska oss en bra dag. Jag är optimistisk och bär med mig båda telefonerna idag ifall de skulle ringa från RMC och säga att " Hepatit C, det har du inte "

Hoppas kan man ju!

Förutsägbara jag

Kikar in här en sista gång för ikväll. Vi har haft en jättefin kväll. Farmor var här till 20:30 hugget så vi hann med att både äta middag, gå en kvällspromenad och fika tillsammans. Hon var kvar när Eric tog sitt kvällsbad också. Trevligt, som sagt. Det får vi göra om. Eric gillar Farmor mycket och det var faktiskt på hans egen begäran hon kom.

Nu ska jag snart äta.. VÄRMEBRÖD och kolla på TV en stund. Otippat? Nej, jag tänkte väl det!

Hjärtat

Det behövs inte mycket för att glädja mig kan jag säga.

Idag var Anna här och vi fikade lite. Jag tog en muffins och i botten på formen kunde man, om man tittade noggrant se ett litet, litet hjärta.

Jag tror det var " a sign " Inte så att jag kommer vinna en miljon eller så. Men jag tror det var ett tecken på att allting kommer ordna sig. Sen att allt vi vill kanske inte kommer gå i uppfyllelse men huvudsaken är att vi har varandra liksom. Och det har vi.

Jag ser detta hjärta som ett slags tecken på att jag ska kämpa och klara av vidare prövningar. Att jag ska sluta oroa mig så mycket över saker jag ändå inte kan styra. Och framför allt - jag har allt jag egentligen kan önska med mitt liv. De stavas Henrik och Eric.

Ser ni hjärtat i formen? Bilden är aningen suddig kanske, men jag tycker allt man ser <3






Det värmde

Jag ville bara kika in och säga att jag fått en fin och peppande kommentar idag som jag, på begäran, tog bort. Hade gärna haft den kvar för att kunna läsa någon gång i bland för det är alltid bra att påminna sig om att det kunde va värre, jag är inte den enda personen som kämpar här i värlen.

Men med tanke på hur " öppen " personen var om sin livshistoria så läste jag kommentaren och tog sen bort den. Vill inte publicera den av misstag. Informationen stannar hos mig. Jag är inte rätt person att prata vidare om andras öden!

Jag kommer maila dig som du skrev, kan vara skönt att ha någon att skriva med då saker känns tufft för oss båda och med tanke på de krav som ställs på en och besked som ska fås hit och dit! Jag ska damma av min gamla mail och skriva. Kanske inte nu de närmsta dagarna men det kommer.

<3

Inget besked idag

Har pratat med RMC nu idag och svaret på Hepatit skit provet har inte kommit än. Vi ska hörs på Torsdag förmiddag och hoppas på att svaret kommit då. Annars ska de ta ställning till ifall vi ska börja eller skjuta på starten. Fan.

Vad gäller TSH värdet ska jag äta Levaxin, ta ett blodprov om ett par veckor och hoppas på det bästa. Den tabletten hinner jag ju äta i tre veckor till ifall jag får spraya så förhoppningsvis hinner det sjunka. Det tar i regel två månader för det värdet att börja dala.

Så utsikterna för min spraystart är väl allt annat än ljus just nu. Att hålla igen på rökningen går allt annat än bra kan jag säga. Jag känner mig inte det minsta laddad för att sluta då allt bara rasar omkring mig. Jag vet, jag målar fan på väggen, men är det så konstigt? Egentligen? Jag håller en låg nivå på nikotin intaget med hjälp av att bara röka halva. Jag röker när jag blir sugen, som tröst. Helt sjukt att trösta sig med något så idiotiskt men det är ju så det funkar att va beroende.

Men om detta bara får fortgå så ser jag ljust på framtiden vad gäller det. Jag kommer inte bära ett barn till med nikotin flödande i blodet, det är en sak som är säker. Men just nu känns allt det så jä**la avlägset. Får jag börja med hormonsputorna är ju en potentiell graviditet ganska nära ändå och då är det på en helt annan nivå vi diskuterar.

Det blir nog ordning på allt så småningom!

Komjölksproteinallergi!

Nu har vi fått en tid för att testa Eric för mjölk, fisk och ägg. Skulle ju gjort det innan men nu i höstas var det så mycket annat som prioriterades. Att han varit fortsatt allergisk mot mjölk råder det inget tvivel om då man inte ens kunnat pussa honom även om det var flertalet timmar sen man drack mjölk. Han har blivit illröd på stället där man pussat och därför är vår son nu ganska inkörd med att pussa honom, det gör vi i huvudet på håret.

Att va överkänslig mot mjölk är tydligen mycket, mycket vanligt nu för tiden och även riktigt allergiska barn föds. Det jag tycker är så underligt är när man läser om att vissa barn, här i Vimmerby, testas med jämna tidsintervaller. Varannan månad och så. De har även ett allergiteam, en allergiläkare.. Ja, ni fattar.

Jag vet inte om det spelar någon roll vilken BVC:a man får. Vi har Anette och jag kan väl överlag säga att jag är väldigt missnöjd med henne.

Bakgrund

Från första stund hemma märkte vi att Eric bajsade ofta, ofta och var väldigt lös i magen. Kräktes ofta och verkade ha ont i sin lilla mage mycket. Han var även väldigt rödprickig runt munnen hela tiden. Vi tog upp detta och frågade varje gång vi var på BVC men - mjölkallergi är såå ovanligt så det var ingen fara.

När vi sedan var på kontroll för 5 månader fick Anette panik för Eric hade stått stilla i vikt. Det är ju såklart inte bra och nu skulle det provas med ersättning. Jag ville öka på mitt mjölkflöde men som Anette sa var ersättningen såå bra idag så man behöver inte amma. ( Jag ville ju men mådde mycket dåligt då så jag orkade inte driva på ) Anette tyckte även att det skulle va så krångligt för mig att äta mjölkfritt, vilket vi ju gör idag så..

Första och andra kvällen var katastrof. Eric såg ut som om vi kastat honom i bland nässlor. Då tyckte Anette att vi skulle prova att ge allergimedicin ( som de för övrigt blir MYCKET trötta av ) innan han fick den tredje sortens ersättning. MED MJÖLK!!! Mjölkfri ersättning tyckte hon var onödigt dyr att prova.

Detta resulterade i att vi hade en son som såg ut som kvällarna innan, helt flammigt illröd, kräktes upp ALL ersättning och var så trött att det inte gick att hålla honom vaken. Det var nog det jobbigaste jag varit med om. Klockan var typ 23 och det var ju ganska otroligt att man skulle våga sova ifall han skulle ligga och dö i sömnen.

Dagen efter stimmade Anette som jag vet inte vad. Vi fick INTE laborera med detta själva. Vi måste bli inlagda ?!?! Vi fick åka i ilfart till Västervik.

Det gjordes ett pricktest och det visade sig att Eric är / var kraftigt allergisk mot mjölk. Vi behövde inte stanna på sjukhuset heller för den delen. 

Vi fick recept på mjölkfri ersättning, Eric ökade i vikt, blev normal i bajset och såg inte längre ut som en prickig korv.

Tillbaka till dagsläget kan ju nu så här efteråt bli så irriterad, kanske rent av förbannad på Anette och hela den där grejen. Jag hade inte brytt mig om varje flaska mjölkfri ersättning kostat 1000 kronor eller mer för att han skulle slippa att fara så illa som han troligtvis gjorde. Och för vår del också. Vi märkte ju att något inte stod rätt till. Dessutom ville jag ju fortsätta amma.

Men, det är som det är. Vi har vår lilla tid i Västervik nu och jag ska be om de vill kolla även andra saker. Jag tror nämligen inte att han tål en del andra saker som vi provat på honom.

Jag vet inte hur mycket mer allergisk man kan va utan att må så dåligt att man tappar medvetandet men något allergiteam behövdes tydligen inte. Vi har klarat oss bra dock. Och nu har vi ju koll på läget.

Men det var jobbigt då. Jag blir som sagt upprörd när det kommer upp i tankarna och jag tycker det är en del orättvisa inför olika barn. Eller om det nu har att göra med dagsformen på BVC:or eller om det har med att göra om vem man får.






Jag har helkroppsbilderna på den andra datorn men ni kan ju tänka er. Fy vad det gör ont i mig att se detta. Mitt älskade barn <3


Så segt då..

Något som kan driva mig till totalt vansinne är det faktum att nätet, eller åtminstonne vissa sidor, har börjat sega sig på kvällarna. Det är ju på kvällskanten man kan sitta och läsa bloggar i lugn och ro, skriva själv, uppdatera sig på saker. På dagarna kan jag göra det också men det är inte alltför sällan än att man blir avbruten av en kille som tycker mamma är tråkig eller som behöver hjälp med något eller som helt enkelt vill leka.

Så nu, när man i lugn och ro kan gotta runt sig, ja då funkar det inte som det borde.

I morgon ska jag ringa RMC. Hoppas på bra besked. Ska passa på att fråga om det ens är lönt att jag hämtar ut sprayen. Med tanke på Hepatit skit provet och det. Måste väl hinna få svar innan tycker jag. Senast Torsdag.

Kvällen var bra. Dammsög och fixade lite och fikade med vänner. Nu blir det nog film, Fighter kan den heta. Chips och cola. Och en liten kram då och då, hoppas jag!

Möööööms!

Uskados tänket

I många bloggar har begreppet " Uskados " förekommit idag. Även här hemma har det pratats om det. Kanske mest på skoj, men ändå. Henke ville tex. att jag skulle göra hans frukostmackor för att tjäna ett par stycken.

Jag tänkte lite på detta begrepp ett tag och kom till insikten att det inte skulle spela någon roll ifall jag så skulle tjäna ihop till en miljon. Med handen på hjärtat är jag nog redan där. Grejen är bara att jag aldrig kommer komma till en punkt där jag faktiskt kan nyttja en sån härlig sak som att köpa sig ledig från hushållet.

Om jag skulle, med start från nu, tjäna ihop säg 10,000 Uskados och sen vilja nyttja dom på en helg då jag slippet ALLT som har med hushållet att göra skulle det bara innebära att jag skulle få så jä*la mycket mer jobb när min lediga helg var slut.

Henke skulle nog komma på att han behöver tvätta sina jobbkläder sent på söndagskvällen, Eric skulle nog kissa i genom ett antal blöjor vilket skulle innebära BERG av tvätt som skulle lämnas till veckan då jag återgått i tjänst, Disken ska vi inte ens börja diskutera, nappflaskan till Eric´s välling skulle nog påbörjas för disk då Eric praktiskt taget somnat redan ( vilket ju kan va bra då han kanske skulle sluta med den ) Varje handduk, i köket och på toan skulle drypa av väta, hushållspappret skulle nog anses slut på fredagskvällen och kika fram på måndagen igen, att sätta sig på toan och göra en nummer två leverans skulle kunna va vådligt då det inte skulle va säkert att det finns papper till att torka gumperumpen med, sängarna skulle va på luftning med obäddad design, vi skulle på söndagskvällen snubbla fram över ett helt berg av leksaker överallt, köksbordet skulle va fullt av alla dagars diverse disk blandat med diverse tidningar, reklam och post, gråt efter nappen och Ninis skulle va vardagsmat och kanske skulle Eric lära sig att klara sig utan även dom, Eric´s sovtider skulle va helt bananasruckade på och ingenting skulle stämma.

Om jag är bitter - Nej. Jag går gärna minus på ett eventuellt Uskados konto för att upprätthålla den ordning och reda som jag ändå har på vårt kaos här hemma.


Frågan kvarstår

Sådär ja, nu har jag pratat med den trevliga och hjälpsamma kvinnan på sjukan här i stan. De har försökt spåra mitt prov men tyvärr är det så att prov som ska bekräfta eller utesluta något ur ett annat prov tar längre tid att bearbeta plus att det ( vad jag fattade som ) inte görs var som helst.

Det de kunde se var att det skickats tillbaka till Linköping då det är det remitterande sjukhuset som väljer laboratorie för analysen.

Det jag kan göra för att få veta hur jag ska göra är att ringa till RMC i morgon. Och så klart för att få veta om jag har Hepatit skit C.





Annars då?

Jo då, jag är trött och seg. Det är ju ingen ovanlighet så egentligen är det ganska onödigt att ens skriva det.

Helgen har gått så fort, men veckorna går också fort så snart är det helg igen. Det närmar sig spraystart och jag hoppas och ber att vi ska kunna börja. Fick ju två tidsalternativ att välja mellan. 6, 14 och 22 eller 7, 15 och 23. Har bestämt mig för att köra första alternativet. Det är tydligen mycket viktigt att man håller tiden så exakt som möjligt då hela processen förlängs om det blir för långa mellanrum.

Och Stockholmsresan jag nämnde för ett tag sen? Vi har fått klartecken att vi ska åka. Blandade känslor men vi ska åka.. Som ni skrev behöver vi komma iväg och få va vuxna tillsammans. Ha tid för varandra och slippa vardagsrutiner och plock och städ.

Jag måste nog inse att jag måste klippa av navelsträngen som jag går och snubblar över hela dagarna.


Tror minsann Erica har namnsdag idag! Grattis, grattis <3

Borsteliborst

Idag har Eric borstat tänderna med nya Bamsetandborsten och Bamsetandkrämen. Så duktig. Att få borsta tänderna kan va lite svårt vissa dagar men nu har vi kommit in i en bra rutin vad gäller det så idag provade vi tandkräm. Att borsta med tandkräm innan har varit helt uteslutet, men idag så.

Så här skrattar tänderna ordentligt idag!

Orolig

Så här är det. Vi var på RMC i Linköping den 10 Januari. Pratade, fick info om IVF och tog prover. På Tisdagen förra veckan ringde vår behandlande doktor, Karin, upp mig. Jag hade nämligen visat på tecken för Hepatit C i mitt blod.

Vissa människor kan reagera som om de har både Hepatit C och HIV så detta innebär inte att jag säkert har det. Var i Torsdags och tog ett till blodprov. Ett prov för att, förhoppningsvis, utesluta denna blodsmittande sjukdom ur mitt system.

Karin frågade om jag fått blod vid någon av de tillfällen jag opererats men det är i alla fall ingenting som jag blivit informerad om. Det skulle i så fall va ifall det förekommit slarv vid någon av de otaliga gånger jag blivit stucken i armarna de senaste 2 åren.

Jag tror verkligen inte jag har Hepatit C men varför ska det behöva va en massa extra krångel? Nu är jag ju livrädd för vad som ska ske. Kommer jag ens kunna börja spraya på Fredag?

Vaknade idag och kände att jag måste veta. Nu. Denna väntan gör mig tokig och jag tycker faktiskt att jag väntat tillräckligt på besked av olika slag nu de senaste året.

Har pratat med en sån vänlig människa på Vårdcentralen som ska göra allt hon kan för att spåra detta prov. Kanske, men bara kanske, kan hon ge mig lite lugnande ord.

Skulle det va så att jag faktiskt har Hepatit C kommer det mätas hur smittsamt detta är. Låg smitta - IVF får fortgå. Hög smitta - Behandling först, sen IVF.

Är det en högra makt som tycker vi ska strunta i fler barn? Är det så att en högre makt tycker att jag har för lite att oroa mig över och hela tiden fyller på med nya orosmoln? Är det så att en högre makt tycker jag har för lite att göra så det är därför jag blir skickad att ta så mycket prover?

Anledningen till att jag valt att inte skriva om detta är för att Henke är rädd för att folk ska bli äcklade av mig. Att ha , eller eventuellt ha, något i sitt blod kan avskräcka även den bäste vän. Jag tror högre om mina vänner. Jag vet att de älskar mig ändå. Oavsett vad som händer. Det har blivit uppenbart då de alltid finns och stöttar mig!

Så där ja, det var det det!


Helt okey dag

Det har varit en helt okey dag måste jag säga. Nu ikväll tog vi en promenad, bakade muffins och fikade. Mycket trevligt. Nellie stod en bra stund alldeles själv och nu dröjer det nog inte länge förrän nyfikenheten blir för stor och hon tar de första kliven. Lilla sötnosen, vart har det här året tagit vägen ? !

Nu ska vi snart titta lite på TV. Både Henke och jag är trötta så jag tror det blir tidigt i säng.


En liten söndagsbön

Har nu suttit och läst en del om det här THS värdet. Det ser ju inte lovande ut tyvärr. Gränsvärdet för vad som anses " normalt " oavsett graviditet eller ej är 3,5. Jag har ju, som bekant, 3,3.

På en sida om just sköldkörteln, som för övrigt kan va det svåraste ord att säga, minskar möjligheten till graviditet och missfallsrisken ökar avsevärt med värden uppåt det jag har. För att optimera möjligheten till graviditet ska det ner långt.

Så då kommer ju min fråga. Hur lång tid kan det ta innan den här Levaxintabletten börjar göra sitt jobb? Det känns ju mycket onödigt att lägga närmare 30,000 på något som i sig är osäkert men som man nästan kan räkna ut med arslet att det kommer att gå snett med mitt värde. Nu kommer de ju säkert inte fortsätta med detta från RMC´s sida förrän värdet är under kontroll men i så fall - hur lång tid snackar vi? Jag har inte tid att vänta liksom. Jag vill att detta ska flyta på nu. Vad jag förstod på den där sidan kunde det ta uppemot 3 månader.

Anledningen till att man börjar med en mycket låg dos, 25 mikrogram i en tablett en gång om dagen, är för att minska risken för överdosering. Ho ho, ja ja..

Det känns ärligt talat som att något försöker motarbeta oss. Jag försöker att inte tänka så mycket på det här och bara låta tiden ha sin gång och hoppas på det bästa men nu börjar det dra ihop sig. På Fredag är det spraystart klockan 07:00. Jag vill ju det här. Henke vill ju det här.

Tänk om man kunde vrida fram tiden typ en tre fyra månader och att jag nu satt här och klappade på en begynnande mage. Att jag fram till nu mått mycket illa så jag vet att läget förmodligen är under kontroll. Att vi varit på UL i vecka 12 och fått goda nyheter om att allt ser så fint ut så.

Snälla, snälla, snälla - låt vår dröm bli verklighet. Sätt inte mer käppar i våra hjul.


Kolare, stora som små

I många år har min käre Far bränt en kolmila åt Astrid Lindgrens skola. En i mini format som är färdig på ett par tre dagar. När han går där ute i skogen har han en speciell hatt på sig. En " Kolarehatt " brukar vi kalla den.

För ett par helger sen var vi ute i Södra Vi och åt och efter maten gick vi ner i källaren och kollade lite och Eric hittade hatten och ville prova.









En ficklampa behöver man ju om man ska gå i mörkret i skogen.




Sen provade Eric min Farfar´s gamla gummistövlar och här finns det ett par saker att notera. Bland annat att kvalitén på grejer för typ en herrans massa år sen måste ju varit oklanderlig. Hitta ett par stövlar som tål att användas i typ 40 - 50 år  i dagens läge.

Sen vet jag inte om man riktigt kan se the size of them. Han stod stadigt på jorden, min Farfar!





Dessa kort är tagna med min mobilkamera som inte har någon blixt. Med rätt väderförutsättningar kan jag lyckas ta ett eller annat kort ute som inte ser ut att va alltför kornigt. Men vissa saker måste ju dokumenteras och har man bara denna att ta till är det ju bättre än inget!


Utkast: Jan. 22, 2011

Den här kvällen har varit en av de bästa på länge. Min kära mor var här och åt mat, Henke lagade mat som var helt otroligt god, Eric har varit på mys humör och Henke och jag har hållt sams.

Jag har fått undan mycket av disken ( hatar att mötas av en överfull diskbänk på morgonen ) har kört tre maskiner tvätt och därmed kommit ifatt med tvättandet och haft mys med familjen.

Vi har också pratat en hel del Henke och jag. Om allt med sprayer och sprutor och så. Han har ju inte satt sig in så mycket i det då han har sån sjukhusskräck, sprutskräck och det ena med det andra. Men ikväll har vi pratat. Det känns bra och vi konstaterade att vi båda är enormt förväntansfulla och hoppfulla. Det är ju bara att hoppas och be att de två blodprover jag behöver ta ( har ju tagit det ena ) ska se bra ut.

Vi kom även in på 2010. På allt som hänt. Av någon anledning började jag rada upp sak på sak på sak. Listan kan göras lång. Henke sa då " fy faan vad mycket det varit " och det har det. Men, vi står fortfarande upp. Vi ger oss inte i första taget. På något konstigt sätt blir vår kärlek för varandra starkare genom allt vi ställs inför.

Vi bråkar ibland och vi älskar ibland. Så är det. Men när vi verkligen behöver varandra, när livet har behandlat oss orättvist, då är vi starka tillsammans.

Vi är ett bra team helt enkelt!







Mest för min egen skull:
2010

Magnetröntgen
Ryggvätskepov ( AJ AJ AJ )
MS diagnos
Mycket känningar av ms pga sommarvärmen
Pappa´s mysterie som jag ännu inte delgett er
Missfall / utomkvedshavandeskap
Knuta i bröstet
Två bröstbiopsier ( AJ AJ AJ )
En grovnålsbiopsi
Magnetröntgen
Uppsagd från jobbet pga medicinska skäl
Får veta att min ekonomiska framtid ser mycket mörk ut pga min sjukdom

2011

För högt värde på ämnesomsättningsprovet
Ett annat prov visar sig va inte helt okey



That´s the way it is in life and love

Det har sitt pris att sitta vaken om nätterna och dricka öl i bara farten. Stackars Henke har så ont i sitt huvud idag. Tycker faktiskt liiite synd om honom, men det säger jag ju inte till honom så klart.

Mamma och pappa kommer ju för det mesta hit och äter mat med oss. De lagar då maten och vi kan bara göra ingenting och sen sätta oss och äta. Idag ska inte pappa vara med och Henke är den som ska stå för matlagningen. Typiskt nog. Hade jag kunnat hade jag ju såklart lagat maten men jag är inte direkt den skarpaste kniven i lådan när det kommer till matlagning och det skulle dessutom va slöseri på potentiell god mat som jag förstör så..

Men det ordnar sig nog. Henke sover nog på soffan om ett par timmar sen är han igång igen. Lagom till jag ska lägga mig och det är dags att dra fram kontrollen till spelet igen. Ha ha..

Han har sagt att han vill kolla film ikväll så det kan bli så men jag vet inte om jag är sugen. Jag gillar faktiskt att krypa ner ensam i sovrummet och få kolla på mina crime betonade serier. Visst fan är det väl mysigt att se någon film tillsammans också men som sagt, vi får se.


Björnen sover

Nu är det mesta under kontroll här hemma. Nu väntar vi mest på att Henrik ska vilja vakna. Han var vaken väldigt länge igår och väcker vi honom för tidigt så är han trött och sur resten av dagen.

Jag kan tycka så här att är man vaken till vissa tycker att det inte längre är natt får man skylla sig själv om man får spendera dagen efter med att va väldigt trött. Men med tanke på att de detta skulle drabba är Eric och mig kan han lika gärna ligga där och sova.

Men visst fan är det tråkigt.

Helgen kommer och tid som vi skulle kunna tillbringa tillsammans blir bortsovd. Om nu ens sovd är ett ord. Jag tycker det funkar. Och ni förstår ju vad jag menar.

Eric står uppladdad i hallen och säger " klara " Nu ska vi leka lite!

Bryr mig inte

Sitter här och försöker inse att en ny dag har startat. Vi har ätit frukost, Eric och jag, mer är det inte. Ska göra mig i ordning så snart jag skrivit detta. Se om jag kan få på lite mascara på ögonen och kanske platta håret. Som det ser ut nu skulle jag kunna skrämma de flesta. Men det är lite skönt också. Att inte bry sig.

För en stund åtminstonne.



Sen kväll

Skulle lägga mig tidigt ikväll. Det sprack någonstans bland alla sidor jag varit inne på här på nätet. Tiden springer alldeles för snabbt.

Jag har ett litet motto som jag tycker är så bra och passande -

Behandla andra som du själv vill bli behandlad!

Ses i morgon, hör ni!


Reality check

Min make är så kul. Han ringde nyss från affären och frågade om det var något mer än det som stod på lappen som vi behövde ha.

Det skulle väl va kaffefilter i så fall, sa jag. Det är så tråkigt att behöva ta dubbla hela tiden. ( jag har köpt filter i Ullared som går sönder i botten )

Henke sa " det är ju såå tråkigt, jag köper nya "

Då var jag bara tvungen att kontra med att fråga hur många gånger han egentligen sätter på kaffe här hemma så det faktiskt drabbar honom på riktigt.

Vi kom överrens om att vi kör dubbla till dom tar slut.

Vind i seglen

Glömde ju helt, jag har pratat med min A - kassa idag. ( Igen )

Kom att tänka på att jag var beviljad att stämpla heltid och hela den biten - 08 då jag fick Havandeskapspenning och blev mammaledig och så. För mig känns det som att det nog skulle kunna gå en aning smidigare att utreda huruvida jag får eller ska stämpla. På den tiden stämplade jag ju upp till heltid då tjänsten på Cityköket inte va så omfattande.

Och vet ni vad? Jag hade rätt. Jag får fortsätta på den period som jag var i då. Det kommer ju ta sin lilla tid för deras system att få i gång det. Men ändå!

Ibland har jag minsann lite vind i seglen!

Becca funderar!

Tänkte på en sak - Varför skriver vissa i en blogg som i ett sms? Med en massa förkortningar och så? Det är ju inte så att det finns ett begränsat utrymme eller begränsat antal tecken att använda.

Jag kan stå ut med alla " känslouttryck ". Känner man att man vill krydda till det med en smiley, fine. Men varför alla dessa förkortningar?

Jag är nog för gammal, helt enkelt!


Mitt på dagen rapport

Den här veckan har gått rekord snabbt tycker jag. Tråkigt bara att helgerna passerar i lika hög fart.

Nästa vecka blir en lugn vecka för oss. Efter den är det många inbokade tider till höger och vänster. Men det gör ingenting och vi vill ju det här. Hoppas på att det ska få fortskrida bara. Får väl besked om det mot mitten av veckan skulle jag tro. Vill ju, som tidigare nämnt, veta om det är lönt att hämta ut dyr nässpray eller inte.

Jag tror att jag funderat färdigt på om jag ska tala om för er vad det är för blodprov som jag var tvungen att ta. Henke har varit lite fundersam kring det men jag tycker inte det är något att gör någon större grej över. Ni förstår bättre om och när jag berättar.

Nu är det snart vil dags här i huset. Först ska dock maken komma hem på lunch. Det ser vi fram emot här hemma!


Alla är vi olika

Kollade runt lite på nätet igår och vad jag fattade det som sökte ( eller har ) TV 3 sökt par som ska genomgå IVF. Jag tycker att det vore ett bra initiativ av TV att visa program om par som har svårt att få barn. Varför skulle man inte kunna göra det liksom?

Likväl som att folk låses in i en halv evighet och super och spyr och har sex i TV och till och med blir kända på kuppen kan det väl visas program som på sikt kanske kan minska hysch hyschet över det faktum att vissa par inte kan få till sin reproduktion?

Jag är ju helt öppen med det faktum att vi behöver hjälp för att få syskon, kanske är det för att vi lyckats en gång så man kan falla tillbaka till det och veta att det åtminstonne funkade då. Om jag känner mig själv rätt hade jag ändå inte tyckt att det var något att hymla om. Om detta var vårt första barnförsök.

Jag tror många håller dessa hemligheter. Jag tror många mår mycket dåligt av att inte känna att de kan ventilera med och motgång inom detta. Alla är ju olika såklart och det respekterar jag. Men jag tror att om ett TV program som detta skulle sändas kanske några skulle känna att det faktiskt är ett okey ämne att prata om.

För det är ju det!

Depp

Här sitter jag en sväng såhär på kvällskanten. Hela familjen var bjudna på 2 års kalas men efter middagen vet jag inte vad som hände. Jag blev helt tom och ledsen och allmänt konstig. Det brukar kunna bli så när jag varit och pratat av mig. Jag trodde dock inte det skulle bli så idag.

Jag valde att ha Eric hemma med mig. I stället för att lägga mig och sova, som jag gjort om jag varit själv, lekte vi med bilar så både han och jag var svettiga. Vi hade det riktigt roligt så jag hämtade upp lite bra humör och känner mig nu ganska tillfreds med tillvaron igen.

Behöver jag säga att vi ska äta värmebröd och kolla " No Ordinary Family " ? Tänkte väl inte det.



Mycket frågetecken och lite svar

Fick min remiss på posten och har därför varit och tagit blodprov idag. Nu är det bara att vänta på svaret. Det är nu endast 8 dagar kvar till spraystart. Klockan 07:00 den morgonen ska jag börja och behöver ju därför hämta sprayen dagen innan. Och då måste jag ju fått ett svar på detta prov.

Jag vill inte lägga en massa pengar på detta om jag ändå inte kommer få använda det. Nu eller typ aldrig. Jag vet heller inte vad som händer med eventuell betalning om vi skulle hämta ut och det skulle visa sig att det faller innan det ens fått komma igång. Men, jag bör ju ha ett svar i slutet på nästa vecka.

Sen måste jag ju se till att göra om det där ämnesomsättningsprovet också. Men det får jag ju ta när jag börjat spraya. I värsta fall blir väl bara hela proceduren fördröjd och det gör väl inte så jättemycket även att jag vill få allt ur världen nu. 2 - 3 veckor ska jag äta Levaxin innan jag ska ta provet. Började med den i Tisdags.

Mycket frågetecken och lite svar, det är vardagsmat för mig. Ändå lär jag mig aldrig att hantera det..

Ett god morgon från oss

Nu är det snart dags för mig att bege mig. Först till Katarina för att prata av mig lite, sen till labb. Jag hoppas verkligen att posten hunnit komma när jag är iväg så jag kan åka och få blodprovet taget under tiden Birgitta ändå är här och umgås med Eric. Sen hoppas jag också att tiden räcker till för att leta efter en present till Tuva som fyller 2 år idag.

Grattis från oss <3


Har en liten fundering att dela med mig av här senare under dagen. Nu finns tyvärr inte tiden för några längre utlägg.

Solen kikar fram och med några minusgrader och frusna trädgrenar blir det väldigt vackert ute. Det hämtar vi positiv energi ifrån och försöker tänka bort alla motgångar och tråkigheter. Det får va bra nu. Visst, sätt lite käppar i hjulen och öka på min oro men låt saker visa sig va bra på alla plan och låt mig få vår efterlängtade gravidmage. Och i slutänden - bäbis.

Håller en liten tumme för mig själv och går och gör mig i ordning nu! Önskar oss alla en bra dag!


Time flies

Jag tog en dusch och en sväng med dammsugaren så nu är jag på aningen bättre humör.

I morgon har jag tid med min " pratmänniska " vid 10:15. Kan tycka att det är ganska onödigt att slösa tid på att gå dit. Jag har inte mycket att säga känner jag. Det vi ska prata om i huvudsak är ju min MS men det känns som att jag inte tänker sådär mycket på att jag har det. Det är så mycket som rasar omkring mig som känns mer aktuellt.

Men, jag ska dit iaf. Och förhoppningsvis har jag hunnit få post där emellan så jag kan åka till labb och lämna blodprov. Kanske man skulle be att de är extra noggranna med hygienen innan de punkterar mig.. Det tåls att tänka på.

Nu blir det snart värmebröd och ett avsnitt " No Ordinary Family " Den serien är verkligen varken bra eller dålig. Den har något slags underhållningsvärde så vi ser på det bara för att tror jag.

Det var väl det hela för nu. I morgon är det 2 år sen Henke körde Ricky och Ninna till förlossningen och lilla Tuva såg dagens ljus. När Henke var iväg låg Eric som en liten minifis och sov på mitt bröst.

Fan, vad tiden går fort!

!!!

I stället för att sitta här och beklaga mig så går jag och tar en dusch..

Vardagslyx

Nu har vi umgåtts med Anna och Nellie en stund. Efter kaffet tog vi en liten promenad och det var skönt att få lite frisk luft och miljöombyte. Nu är jag trött och väntar på att få gå och vila mig. Eric är också trött nu efter lek och promenad.

Jag längtar efter min make. Men nu är det inte länge tills han kommer hem på lunch.

Ikväll ska vi bli bjudna på mat hos Farmor. Lyxigt värre kan jag tycka. Dels slipper man planerandet om vad vi ska äta till middag och sen att man inte behöver bry sig om disk och så efter maten. Vardagslyx.

Det var nog det hela för nu!


Hoppas kan man ju

Tänk om jag kunde få ha lite tur. Vore väl helt perfekt om remissen för det blodprov jag måste göra om kunde va med Posten idag så jag inte behöver åka hem efter att jag varit hos min " pratmänniska " i morgon och hämta det och sen åka ner till labb. Igen. Det vore ju helt fantastiskt om jag kunde åka till labb först och sen vidare till pratandet.

Visst? Visst!


Tick tick tick

Hamnade som vanligt här en sväng nu efter frukost. Eric kollar på barn TV och vaknar till en stund och då tycker jag att jag kan passa på.

Idag har min käre make namnsdag - Grattis Henrik <3

Jag försöker leva efter riktlinjen att jag inte ska oroa mig så mycket. Men det är svårt. Speciellt då det hela tiden fylls på med nya orosmoln på min himmel. Henke var ganska ledsen och beklagande igår också. Han har också fått nog, och jag förstår honom.

Vi citerade ett citat från en av våra favoritserier Dexter igår. Ni som sett det vet att en kille säger " Tick tick tick - that´s your life running out " Men, som Henke konstaterade verkar det som att mina tick tick tick går i ett rasande tempo och vi får passa på att njuta livet tillsammans medans jag har det i behåll.

Det är kanske att överdriva en smula men det är ta mig fan något hela tiden.


Så det så

Nu ska vi äta värmebröd och mysa en stund vid TV:n innan sovdags. Ska försöka låta bli att tänka, försöka bara va. Lättare sagt än gjort men som jag skrev tidigare blir ju ingenting bättre av att jag oroar mig. Tiden går ju inte fortare heller, snarare tvärtom.

Så, jag gör mitt bästa här. Så det så!

Mitt liv - min egna berg och dalbana

Jag skulle bra gärna vilja ta semester från mitt eget liv. Det går ju såklart inte att ordna, men på något sätt skulle jag vilja slippa allt elände en stund och bara få " va " och få njuta av att jag faktiskt har det bra emellan åt.

Jag är less på att det alltid behöver va något. Jag begär inte tipp topp eller mint condition. Jag vill bara ha alldagligt och vardagligt icke problematiskt. Lite lugn.

Ärligt talat börjar jag undra hur mycket jag ska behöva hantera här hemma? Och med den frågan ställd tillkommer ju den - hur mycket kommer jag orka?

Nu är ingenting definitivt här. Men det måste ändå kollas igen. Skulle det visa sig att det faktiskt är ett faktum vi pratar om här får vi inte genomföra IVF. Inte utan vissa kontroller och eventuellt andra inslag. Hela grejen är helt sinnesförvriden ( om det ens är ett ord, det är dock ett av mina favoriter ) Vi har ju lite tidspress på att få till försöken med IVF hyffsat snabbt då jag måste på bromsmedicinen om det inget blir. Jag behöver inte mer stressfaktorer.

Mitt liv - min egna berg och dalbana..





Promenad och lek i snön

Vi trotsade tröttheten och gick ut en promenad. Riktigt skönt att få komma ut en svängom faktiskt. När vi gått en ordentlig sväng lekte vi i snön här på gården en stund. Eric lekte med traktorerna och leksakerna som legat begravda i snön och jag byggde en snögubbe.

Av någon märklig anledning tappade gubben balansen och ramlade. Tror minsann Eric hade ett finger med i spelet. Eller, jag såg det rättare sagt. Men vad gör det. Får göra ett nytt försök i kväll när vi också ska bege oss ut för att plocka bort julen utomhus.

Nu ska vi vila!


Mitt på dagen

Ikväll ska utegranarna väck. Det ser så sorgligt ut som det är nu. Dessutom har tydligen snön gett dom lite stöd för nu när den är borta halvligger de ner.

Vi har en lugn dag här hemma. Klockan är 11:30 och vi har fortfarande inte kommit igång med något egentligen. Skönt det med i bland men en känsla av rastlöshet infinner sig ändå. Skulle så gärna vilja gå ut en sväng men jag ska fundera lite till. Kanske skulle det va skönt att lufta oss lite..

Om inte annat för att ge Eric lite aktivering..

Slöis

Hamnade här en sväng nu när frukosten är avklarad och disken omhändertagen. Är trött idag. Blev lite si och så med sömnen första delen av natten i natt. Henke hade storkonsert med sina snarkningar. Tycker han kunde ha den goda smaken att förvarna eller åtminstonne bjuda in mig. Med tanke på att han uppenbarligen vill a mig vaken kunde det ju va bra att få va förberedd.

Men det ordnade sig till slut. Han sov vidare från 01:00 i datarummet och jag, jag slocknade som ett ljus och sov som en gris till 9:00 i morse.

Idag vet jag inte än vad vi ska hitta på. Känner mig slö och tråkig. Eric är pigg och på. Vi får se om vi kan mötas halvvägs eller om det blir lite bråk allt i bland. Men det är väl så det ska va.

Första Levaxinen har landat. Tycker ju inte om att äta mediciner och så egentligen men jag ser det som att allt tagit sin början med detta. Nu är det inte länge kvar till 28 Januari och nu hoppas vi på två saker. Dels att min THS värde ( hette  det så? ) sjunker och att spray och sprutor funkar jätte bra.

Tror det är väldigt lätt att tänka för långt framåt. Det bästa är nog att ta en sak i taget. Bara låta det ske. Är det inte meningen så är det ju inte det. Men hoppet finns där och det är starkt. Mycket starkt.

Önskar oss alla en bra dag!


Konstigt

Det är inte så hemskt länge sen som Internet var något nytt och spännnande. Något man läste om i tidningen. Minns fortfarande det där skränande ljudet från ett vanligt långsamt modem då man skulle till att koppla upp sig. Allt tog jäätte lång och man satt troget och väntade. Att få upp en ny sida tog ju en evighet.

I takt med den enorma utveckling som skett inom denna teknik vad gäller datorer och internet har allt börjat gå blixtsnabbt. Man klickar, sidan kommer upp. Inget konstigt med det.

Grejen är väl mest att man bivit så jä**la bortskämd. Skulle det va så att datorn av någon underlig anledning går lite långsammare än vanligt, eller att det buggar med nätet i sig - ja då blir man ju vansinnig. Att vänta på att en sida ska ta någon extra stund på sig för att ladda upp gör även den tåligaste otålig.

Konstig det där!


Trött och tråkig

Känner mig trött och tråkig ikväll. Henke är också tråkig. Han ligger och glor på något program om bilar. Eric är i full gång och leker in i det sista.

Har inget av intresse att tillföra här så jag ska se om jag kan göra nytta på annat håll!

Blir så less

Blir så trött på mig själv. Bestämmer mig för att jag ska tänka positivt och inte oroa mig.

Vad händer?

Självklart är det nu så att jag hade ett dåligt värde på ett ämningsomsättningsprov. TSH är något med ämnesomsättningen som kontrolleras innan en IVF görs och värdet får inte överstiga 2,5. Jag hade 3,3 och ska äta Levaxin i 2 - 3 veckor och hoppas på det bästa. Ska ta ett nytt blodprov innan insättning då det ökar risken för fosterskador om graviditet påbörjas med detta värde.

Tänk om allt blir fördröjt nu?

Ska till Apoteket bums efter middagen och börjar äta denna tablett i morgon. Hoppas, hoppas det sjunker snabbt och blir bra.

Förutom det så har jag en domnad fläck på min hand. Kanske känner min ms av att jag inte riktigt bryr mig om den och vill göra sig påmind? Bara fläcken försvinner på ett dygn och inte tar sig större frihet i att domna bort större delar av mig.

Alltid ska det va nått!


Visst? Visst!

Egentligen är mitt största orosmoment ekonomin just nu. Det är det som får mig att ligga vaken och oroa mig, grunna och fundera på nätterna när jag egentligen skulle kunna sova någon eller ett par timmar mer. Igår bestämde jag mig för att sluta upp att oroa mig. Jag tänker inte slösa min energi på det. De gånger det kommer upp ska jag tänka - det ordnar sig!

Det största gruset i hjulen är ju A - kasse pengarna. Jag har, av någon anledning jag inte kan fatta för mitt liv, totalt tappat förmågan att fixa med papper och fylla i och ringa in uppgifter från här och var. De som känner mig vet att jag varit lite av en kontorist i detta äktenskap och fixat och trixat. Jag har haft ordning och reda och framförallt på viktiga papper.

Sen ms flyttade in i min hjärna stressas jag av åsynen av ett papper som måste någonstans, av räkningar, av att ringa samtal. Det är helt sjukt vilken förändring som skett och vilken slarver jag blivit pga detta.

Jag tror att den där slarvbiten beror på att vi flyttade i samma veva som allt kom upp i dagen. Jag kunde inte hantera det samtidigt som jag skulle komma på ett bra system för hanteringen av alla dessa viktiga papper. Och med tanke på sjukskrivning och det ena med det andra har det blivit mer papper än någonsin att hålla reda på senaste året.

Men, jag ser hoppfullt på tillvaron som sagt. Äntligen är alla papper, som jag kan hitta, skickade till min A - kassa, AFA grejen skulle jag säga är under kontroll och det var väl det hela för nu.

Det ordnar sig till slut, på ett eller annat sätt. Visst? Visst!


Tråkigt slask

Jag, till skillnad från de flesta andra, tycker att snön gott kunde få varit kvar ett tag till. Januari är ju en vintermånad och med snön borta blir det så mörkt. Så länge det är ett par minusgrader och slutar upp att komma mer är ju inte snön direkt ivägen.

Nu är det bara ett endaste tråkigt slaffs ute. Man blir dyngsur om man går någonstans. För att inte tala om smutsig i allt gegg. Visst, jag har faktiskt fått lite vårkänslor då allt pynt är borta och så men det är ju bara att inse att våren fortfarande är långt borta.

Önskar oss alla en bra dag!

Å så va helgen slut..

Nu är det snart dags att sätta punkt för ännu en helg som fullkomligt rusat förbi. Men det blir väl så när man trivs och har det bra. Tiden går fort.

I morgon har jag lite fix att ta tag i. Dels måste jag ringa till Försäkringskassan och sen måste jag kontakta RMC och höra när jag ska börja med den där Levaxintabletten.

Annars då? Jag har haft en tråkig huvudvärk och trötthetskänsla hela dagen men nu är kvällen kommen och det känns mer okey att vara trött då. Förhoppningsvis behöver jag inte ligga vaken alltför länge och fundera. För konstigt nog spelar det ingen roll hur trött jag är. Tankeverkstaden går på högvarv så fort jag hamnar i sängen för att sova. Slocknar dock till slut av ren utmattning.

Jag vet att detta kommer ordna till sig bara en del av alla dessa frågetecken rätas ut. Då kommer jag vara avslappnad och lugn som en filbunke. Det ser jag fram emot!

Vi hörs i morgon, hör ni!

Så det kan bli..

Från den dag jag träffade Henke, Juldagen - 96, till nu för nått år eller två sen har han haft ett ansiktsuttryck. Ett leende som går från ena örat till det andra och så hjärligt och glatt att man knappt kunnat ana ögonen i hålorna. Ni vet ju hur det blir när man ler och skrattar.

För ett par år sen kunde man märka en förändring. Hur känsloregistret i hans ansiktsmuskler liksom fattat tycke för andra uttryck. Han log inte bara, han kunde se arg ut, irriterad, snäsig med ögonen lite spända. Förändring är ju bra och för muskler är det ju bra med lite variation men sen slog det mig..

Var har han lärt sig allt detta. Som jag uppfattat det var han inte kapabel till annat än att va glad och le genom olika situationer. ( vissa situationer har ju varit undantag så klart )

Svaret på min fråga? Man blir som man umgås..


Dammsugning - check

Nu är en den tråkigaste delen av måste avklarat. Skönt det. Är så tråkigt att ha det hängande över en tycker jag. Men jag tänkte allt, under tiden jag dammsög, att det inte dröjer länge förrän man inte ens kan ana att jag varit igång. Men, nu är det gjort för denna gång iaf.

Tror vi ska bege oss iväg en sväng nu snart. Har ju en del kopierings stuff och sen blir det nog fika hos Farmor.

Det var väl det hela för nu!


Tråkig känsla

Vaknade med en så tråkig känsla i kroppen. Jag vet inte om jag skulle må bäst av att slå sönder en massa saker eller om jag vill sätta mig och gråta. Kanske i en kombination. Det är någon frustrerad känsla och det är inget kul. Misstänker att det är någon anspänning över det som är framför oss.

Ingenting blir ju bättre av att gå och tänka för mycket men på något sätt har jag ju hamnat i någon sorts cirkel där jag inte kan låta bli. Och jag är en funderare överlag så det är inte lätt att låta bli just nu.

Det blev sent igår så tröttheten idag spelar nog in såklart.

Men vi sa nog få till en bra dag här. Måste dammsuga, har skjutit på det alltför länge nu. Kopiera en massa papper. Handla.

Det blir vad man gör det till och jag vill inte förstöra en härlig ledig dag tillsammans som familj med att gå och sura så jag ska ta mig i kragen, platta håret och dra på lite mascara.

Hoppas vi alla får en bra söndag!

Ett sista

Bestämde mig för att trotsa tröttheten och lägga mig i badet. Ett snabb bad skulle man kunna säga. En kväll med så mycket funderingar innebär att jag kommer ligga vaken länge och tänka ändå så då kan jag lika gärna va uppe någon minut senare. Även att jag är trött.

Nu luktar jag gott efter ett härligt bubbelbad och jag behöver inte bry mig om att tvätta håret det första jag gör i morgon. Jag är varm och go´och ganska tillfreds med tillvaron tycker jag.

Eric har knäppt upp sin pyjamas och han kommer säkert vakna till när jag börjar knäppa åtminstonne ett par av de alla knappar som är på den. Så jag har ett mission kvar för ikväll!

Nåja, även det ordnar sig till slut. Henke sitter nöjd och belåten och spelar TV spel och det är inte mig emot. Det hör ju som sagt inte vanligheten till att jag får ha TV dosan för mig själv en stund!






Önskelista

Jag som skulle ta ett avkopplande bad och krypa till sängs började söka på info om IVF och är nu både vettskrämd inför hela processen och modfälld över det faktum att det för många tar låång tid att få detta att fungera.

Jag kommer sannolikt att må jättedåligt av allt jag ska proppa i mig och det ena med det andra. Och äggplockningen ( om det nu funkar så långt ) kommer väl för mig va en nära döden upplevelse men trots att jag är livrädd och känner mig liten som en lus så vill jag så gärna detta. Jag vill bära ett barn till, jag vill ge Henke en son eller dotter som ett tecken på vår kärlek, jag vill ge Eric ett syskon. Det är nog den huvudsakliga uppgiften. Eller önskan om ni så vill.

Det är inget större fel på mig som är ensambarn men jag känner ändå en viss saknad då jag ser andras syskonkärlek. De har något som jag aldrig upplevt och jag vill att Eric ska få det.

Nu ska jag lägga mig och glo på TV. Ingenting blir bättre av att jag sitter här och oroar mig. Och om det nu är en massa biverkningar på allt och om äggplockningen kommer att göra satlöst ont och om det nu mot förmodan inte kommer funka så kommer vi veta detta i sinom tid.

Men OM det skulle få fungera så skulle vi, på ett ungefär, få den allra bästa julklapp man kan önska. Jag vet att jag är ute i väldigt god tid men bättre för tidigt än försent måste man väl kunna säga?


Önskelista till Tomten:

En bäbis!

Inte mycket gjort här inte

Sitter här och undrar över vad jag möjligtvis ska kunna tillföra här?! Vi har inte gjort något särskilt idag, mer än att tvätta och tvätta. Ätit middag hos pappa förresten, det var trevligt. Tagit bort de sista stjärnorna.

Var även på Apoteket och såg till att alla preparaten jag behöver inför IVF starten ska finnas hemma. Det kunde tydligen va lite väntetid på beställning av vissa saker. Men det ordnar sig och hej och hå vad det kommer kosta pengar. Men det visste vi ju innan.

Jag ska även äta en tablett som ordineras vid lågt värde på sköldkörteln. Tydligen har den effekt på fertilitetsbekymmer. Men jag har ingen aning om när jag ska börja. Får ringa RMC på måndag och höra efter.

Nu blir det kvällskaffe!

Morning glory

Nu har vi vaknat till och ätit frukost här hemma. En hel del tråk göra är på tapeten denna dag men något trevligt och kul ska vi nog hinna med också. Hoppas på att vi ska hinna ut en stund. Eric gillar ju att va ute i snön.

Önskar oss alla en fin lördag!

Kvällen gick alltför fort..

Den här fredagskvällen gick alltför fort. Julen är, sånär som på ett par stjärnor i vardagsrummet och en vaxduk i köket, utplockad. Tror jag får lov att behålla vaxduken en stund dock. Trots tomtar på. Bordet är i stort behov av slipning och så fort det blir blött så blir det fula märken på. Ska se om jag kan hitta några kronor att köpa en mer neutral för. Så behändigt.

Annars då? Jo Henke ordnade till och vi åt Taco´s och myst framför Let´s Dance. Innan dess var Anna, jag och Emma ute på en tur med spark. Eric är för övrigt tokig även i Emma.

Nått kul som hände på lunchen förresten. Henke frågade Eric om han älskade Pappa? " Älska Pappa " svarar han. Älskar du mamma då? " Älska Anna "

Hmm.. Sötnosen min.

Flitens lampa lyser

Den här kvällen blev inte som jag tänkt. Eller vi tänkt. Henke kom hem med migrän efter jobbet och ligger nu nyduschad i sängen och sover. Vi bestämde oss för att äta middag sent så han fick vila ordentligt innan. Stackars..

Jag och Eric har plockat bort det mesta av julen nu. Till och med har jag bytt gardiner och dukar. Nu är det bara en del anventsstjärnor kvar men dom måste Henke hjälpa mig med. Ser väldigt fult ut med en fin vårgardin till en röd julstjärna här i köket.

Dammsugningen får vänta till i morgon. Eric gillar inte när jag dammsuger och med Henke sovandes vill jag inte styra med det.

Det som möjligtvis kan hända är väl att de jä**arna har förökats sig och är ännu fler i morgon.

Jag ser tomtar överallt

Först och främst - Stort Tack för kommentarer vad gäller Stockholmsresan. Ni är helt fantastiskt snälla och ni är alla överrens, vi behöver nog tiden tillsammans. Det är ju såklart lika viktigt att vi månar om vårt förhållande, man fastnar så lätt i en tråkig vardagslunk. Tack igen!

Vad gäller just vardagslunken har jag bestämt att i helgen ska allt pynt väck. Jag ska försöka smygstarta lite redan idag. Men var ska man börja? Vart man än vänder blicken står en tomte. Runt Jul tycktes deras leenden vackra och högtidliga, nu hånflinar dom åt mig. Som att de vet att de står på övertid och ingen orkar bry sig.

Gardiner måste bytas också. Som tur är bara i Eric´s rum och köket, men det räcker. Det kan va den tråkigaste hushållssysslan - att stryka gardiner.

Men, vi får se till det färdiga resultatet när vi slipper hånflinande tomtar!

Ångest

Det kan va så att jag är den största tönt man kan finna. Att jag är " ett mjäk ", en hönsmamma eller att jag bara helt enkelt har väldigt svårt att va ifrån Eric.

Anledningen till att detta ens kommit på tal är att vi eventuellt ska åka på Möbelmässa i Februari. Till Stockholm. En hel helg. Ingenting är klart än visserligen men tankarna är ju i full gång på grund av detta.

Det finns, om vi nu ens ska åka, några alternativ.

Ett är att ta med Eric. Men att underhålla en 2 årig trotsig kille på ett hotellrum känns inget lockande. Visst blir det en del aktiviteter som håller honom sysselsatt men inte tillräckligt för att man ska få något utbyte av resan.

Två är att Henke åker och Eric och jag är hemma och saknar.

Tre är att Henke och jag åker och Eric stannar hemma.

Henke vill att vi ska åka. Få bli bortskämda innan allt drar igång på fullvarv med IVF och allt annat. Få bara rå om varandra och få sovmorgon i lugn och ro och maten serverad. Jag vill också det men jag vill kunna åka hem och kolla till Eric alltibland. Det kan ju liksom inte ske då vi kommer befinna oss i Stockholm.

Ho ho, ja ja..

På ett sätt vill jag ju åka och bara va vuxen med Henke. Kunna strunta i vardagsrutiner och städning och allt annat jobbigt. Kanske, men det är ett liiiiiiitet kanske skulle det va bra för mig att få va ifrån en stund. Få laddad upp och bara va Becca för en helg.

Eric spenderade mycket tid hos Farmor när vi renoverade här men det var en annan femma. Då var vi där uppe och fikade och träffade Lill - Skrutt åtminstonne ett par gånger om dagen.

Tänk vilken häftig känsla det är ändå. Att älska så jävla starkt att du inte kan tänka dig att va utan. Även att du nog skulle må lite bättre av att få lite distans till den bubbla du lever i.

Henke tycker inte att jag är normal som känner som jag gör men det är nog en mammagrej skulle jag tippa. Jag är extrem. Att va över 30 och få barn innebär att man blir en hönsmamma. Det har jag läst och jag är inte sen att hålla med. Jag är en tönt, en hönsmamma och ett mjäk.

Men vad ska jag säga? Jag älskar min son. Kanske lite för mycket för bådas bästa. Eller så är jag helt freaking normal!




Becca funderar

Jag är egentligen inte det minsta insatt när det kommer till politik och sånt. Det jag vet är att mina utsikter, som sjuk resten av livet, hade sett bättre ut med ett förstående Socialdemokratiskt styre. Inte något jättedrastiskt så men min uppfattning är att Moderaterna gärna tar ännu mer från dom som inte har så mycket eller något alls och fyller på några reserver till de som redan tjänar mycket i form av tex högre lön i månaden.

De som röstat på Moderaterna var, vad jag har förstått det, mycket sugna på den där hundringen eller så extra i månaden. Socialdemokraterna vill ju ta de där extra kronorna och förbättra välfärden för oss alla. För de sjuka, de äldre, de utan arbete och där ingår ju även sjukvården.

Vi bor på en liten ort och har ett antal mil till ett större sjukhus. Sjukvården här i Vimmerby har väl aldrig varit direkt glamorös och bra på något sätt men med dagens besparingar, orsakat av de politiker som blivit framröstade, är det inte läge att ens va tillfälligt sjuk.

Varför, o varför, kan folk då inte förstå att ett parti som endast står bakom de som redan har det bra inte kommer att finnas där och stötta dig den dagen du blir sjuk, dina föräldrar hamnar på långvård eller du själv blir långvarigt sjuk eller arbetslös?

Var det värt den där hundringen extra i månaden undrar jag då?

Mannen är hemkommen

Nu kommer snart mannen hem till grottan med sin fångst efter dagens jakt.. Eller, han har jobbat och kommer nu hem från ICA där han handlat vår middag.

Fiskpinnar minsann, mööms!

Papper hit och dit

Nu har våra favoritfröknar varit här och fikat med oss. Eric var på sitt allra sämsta humör mot slutet. Skyller på trötthet och trots. När han är trött blir ju trotsen värre.

Har fått en tid till Arbetsförmedlingen för att påbörja utredningen om vad jag kan jobba med. Det blir spännande. Det måste väl va så att jag måste få ha lite att säga till om också. Hoppas jag. Så jag inte blir utslängd på något jag kan göra men inte tycker om.

Det ordnar sig nog som med det mesta. På ett eller annat sätt. Jag försöker se positivt även på det.

Måste ju även prata med apoteket så de beställer hem hormonpreparaten. Det kunde tydligen va lång väntetid på det. Undrar hur mycket det kommer kosta. Vad jag har förstått är det ju spray och sprutor som är det kostsamma.

Sen väntar jag in två intyg från Försäkringskassan. Ett som styrker min mammaledighet och ett som styrker sjukskrivning sen så skickar vi iväg papperen till A - kassan och hoppas på det bästa.

Idag är jag trött och gnällig men det glädjer mig att arbetsveckan för mitt ena hjärta är klar i morgon.



Märkligt samtal..

Nyss ringde telefonen, personen som söktes var Jan - Eric. Jag talade om att han bara är 2,5 år så då får nog jag ta det samtalet åt honom. Kvinnan i luren skrattade och konstaterade att Jan - Eric förmodligen inte spelat på ett lotteri ?! Hon ville då prata med mig och skyllde på huvudvärk, hon drog ifrån och la till siffror.. Märklig människa och märkligt samtal.

Hon skulle ringa en annan dag..


Ett svart hål

Sitter och väntar på att Gyn i Västervik ska ringa tillbaka. Jag ska boka ett UL med Anders Rosenmuller och även tid till att lära mig att ta hormonsprutorna. Hoppas att han har möjlighet att göra det den 14 Februari då de på RMC sa att det var han som skulle göra detta.

Annars har dagen börjat lugnt och bra. Trött i vanlig ordning. Känns som att jag inte är riktigt vid liv när Eric slår upp ögonen på morgonen. Inatt har jag ändå sovit 8,5 timme så jag vet inte hur mycket mer man skulle kunna begära. Jag som för ett par år sen funkade bäst på 6 timmars sömn per natt. Kanske sover jag för mycket på natten.. Men å andra sidan tror jag inte det. De gånger det blivit färre timmar funkar jag inte, så..

Känner mig så stressad och irriterad över en hel del papper som måste tas om hand. Kan tycka att det är för jävligt att Försäkringskassan skriver av en som sjuk trots läkarens ordination om annat och sen hamnar man i ett svart hål där allt måste tas om hand av av mig. Jag klarar inte av pappersarbete, jag förstår inte och lägger det på hög och skiter i det. Tar fram det i bland för att inse att jag bara mår dåligt av att se dom, i om att jag ändå inte fattar. Lägger undan igen och mår ännu sämra då inget händer..

Fan,

Kan tycka att det borde finnas något skyddsnät för en som mig. Någon vänlig själ som kunde hjälpa mig att fixa med detta. Jag har ju inte direkt fejkat min sjukdom och det mysteriskt nog känns toppen nu..

Det ordnar sig väl till slut får vi hoppas.

No ordinary family

Nu ska vi se andra avsnittet på en ny serie som vi börjat kolla på. " No ordinary family " tror jag den heter. Den är väl varken bra eller dålig. Sevärd i brist på annat än så länge.

Men vi har ju bara sett ett avsnitt hittills..

Dags för kvällskaffe

Nu blir det kvällskaffe



Bege oss ut

Skrev ett inlägg men jag känner inte riktigt att det passade sig. Så i stället väljer jag att tala om att vi nu ätit middag och inom någon form av framtid ska bege oss ut en sväng!


Avancerat på status stegen

Nu har vi varit ute, Eric och jag. En bra stund blev det. Vi skottade lite först och gick en ordentlig promenad men när vi kom hem igen ville Eric gå mer så då tog vi en sväng runt kvarteret också. Det var väldigt skönt ute. Tråkigt nog fick Eric ett rejält psykbryt när vi skulle gå in men nu är vi sams igen.

Märkligt att alla viktiga papper från banken gällande våra lån helt plötsligt börjat komma i mitt namn. Jag har stått som medlåntagare innan men nu är det Henke som är det.

Jag har avancerat på status stegen, helt enkelt!






Svettig och glad pojke efter en promenad häromkvällen!

Äntligen

Har pratat med pappa nu. Han va väl inte jättepigg men han va på jobbet iaf. Därför hade han inte svarat.

Skönt att höra från honom hur eller hur!

Lite av varje

Nu har frukosten landat och Eric tittar lite på barn-TV. Jag sitter här med mitt kaffe.

Borde försöka få lite gjort idag. Åtminstonne byta gardiner på Eric´s rum. Har ett par vita gardiner som ska upp där sen och de kan jag ju ha även att det både står en adventsljusstake och hänger en stjärna där. I köket är gardinen mer vår lik och då måste ju pyntet bort samtidigt.

Inga större problem egentligen. Det är nog mest att jag drar på att plocka bort allt in i det längsta. Samtidigt som jag tycker att det kan va dags nu och att det ska bli skönt att få tillbaka vardagslooken här hemma.

Jo men visst, ett tråkigt inlägg så här på morgon kvisten.

Förresten hade båda mina älsklingar namnsdag igår. Jag gratulerade dom men vi firar ju inte namnsdagar med paket och så.  " Jan " var det som var aktuellt.

För övrigt är jag lite orolig för min käre Far. Han har haft väldiga problem med sin rygg nu sen snön kom. Men han kämpar på och då han alltid har ont i ryggen på grund av diskbråck och operationer har han en väldigt hög smärtgräns. Men han är försiktig och tar det lugnt så han inte ska halka till då det sliter tag i ryggen och så.

Igår halkade han utför hela AL-skolans yttertrappa som inte var sandad och blev så illa däran att han fick åka hem. Det är inte heller något som händer ofta. Att han får avvika från jobbet menar jag.

Förmodligen är han ju tillbaka på jobbet idag. Och det är därför jag inte får något svar på mitt sms. Men då han var illamående och yr igår blir man ju orolig när man inte pratat med honom sen igår kväll.

Får försöka ringa senare kanske.


Fortsättning..

Jag har känt min Henrik i en himlans massa år. Men under alla dessa år har jag aldrig någonsin sett panik i hans blick, han har aldrig visat sig svag eller bräcklig. Han har varit en stadig klippa genom många jobbiga stunder i livet.

Igår såg jag en sida hos honom som gjorde att jag fnittrade helt nervöst och inte visste vart jag skulle ta vägen. Hade jag orkat hade jag lyft honom ur stolen och bärt iväg med honom till ett " säkert " ställe. Stolen jag pratar om är den på labb där ett blodprov var tvunget att tas.

Jag ska inte gå in på detaljer om hur jobbigt det var för honom men jag vill ändå understryka att han var så jävla stark och duktig som trots den stora plåga det var för honom ändå genom gick det.

Jag fick också lämna blod. Ett för att utesluta en del sjukdomar och ett för att kolla min hormonstatus med tanke på att jag var på dag tre.

Idag har jag ringt RMC, precis som jag skulle, och meddelat att vi vill starta behandlingen. Så den 28 Januari ska jag börja med en nedreglering i form av nässpray. Den försätter mig i ett klimakterieliknande tillstånd och är i syfte att liksom nollställa mina äggstockar så de ska kicka igång med full kraft och producera en massa massa äggblåsor när jag börjar med sprutorna sen den 15 Februari.

Ett Ultraljud ska bokas till den 14 Februari för att kolla så att allt ser okey ut och en liten blödning bör jag vänta då. Anders Rosenmuller ska förhoppningsvis va den som hjälper oss i Västervik. Han ska även ( den 14 ) visa hur jag ska ta hormonsprutorna. De ska tas i magen, det är typ det jag vet.

Spännande detta. Hoppas och ber att det ska funka. Tänk om det kunde göra det..
.

Glad och rörd

Har fått en hel del kommentarer här nu och jag vill ta tillfället att tacka Er i ett särskilt inlägg. Jag blir så glad och rörd för att Ni stöttar och peppar.

Det är otroligt mycket värt!

Tack <3

Att äta vid TV:n

Innan vi fick barn åt vi alltid middag framför TV:n. Det var mer regel än undantag och en skön men dum vana. När Eric kom fortsatte vi med detta till dess att han blev så stor att vi flyttat hit och han börjat äta själv. Dels märkte vi att han hade svårt att koncentrera sig på att äta då han tittade på TV:n och därefter har våra middagar intagits i köket. Så som det ska va!

Igår, när vi kommit hem och tillfälligt var barnfria, lyxade vi till det med att sitta vid tv:n och äta våran korv och makaronerna. Man kan ju inte säga att det var lyxmat.

Detta gav nog mersmak för Henke ville äta vid TV:n även idag. Han fick som han ville. Men jag tycker inte om det. Jag vill ha familjen samlad runt bordet, att man kan sitta och prata. Glo på dumburken hinner man med senare. Sen blir ju allt så omständigt med framplockning och det ena med det tredje så för min del är det inte värt det på samma sätt som det en gång var.

Jag har blivit gammal kanske! Eller bara jävligt lat!

Första mötet med Doktor Karin

Klockan 13 var vi tillbaka på RMC. Ganska snabbt kom doktor Karin och hämtade oss och vi satte oss ner för att prata. Hon frågade lite extra om min MS men då vi förklarat att vi är helt på det klara med att det kommer va tuffa tider med fler barn, att jag är medveten om att jag sannolikt kommer i skov efter att ett eventuellt barn blivit fött och att min Neurolog står bakom oss i detta beslut fortsatte vi att prata.

Vi gick igenom våra Hälsodeklarationer och hon såg att jag röker. Hon gav mig en eloge för att jag dragit ner på det så mycket och hon sa att jag skulle fortsätta kämpa mig neråt. ( Det är så skönt när det inte bara är pekpinnar och aja baja " snack - alla vet ju hur dumt det är och inte minst en rökare själv ) Vi pratade om våra missfall och utomkvedshavandeskap lite grann. Hon konstaterade även att provet Henke lämnat var helt normalt och det var ju såklart inget vi undrat över då han fått mig gravid så många gånger.

Vi satte oss ner och hon visade steg för steg hur en IVF går till.

Hon frågade mig när senaste mensens första dag var och när jag sa " I lördags " blev hon glad. Det var jättebra att jag var på dag 3 för det är just dag 3 det ska tas ett speciellt blodprov för att säkerställa hur mycket hormoner jag ska ha i sprutorna sen. Vilken tur. Detta innebär, som hon sa, att vi kan börja reda nu. Om vi ville. Klart vi vill!!!

Hon gjorde ett vaginalt ultraljud och mina äggstockar var fina. Har ju båda kvar, jag trodde de hade slitit ut den ena när äggledaren rök i September.

Vi fick en mapp att läsa om det som komma skall sen var det dags för blodprov.


En dag, inte som alla andra

Dagen igår började med en insikt. - Universitets sjukhuset i Linköping är ett stooort sjukhus. Och parkeringsplatsen är inte helt anpassad efter det tryck som är på mottagningstider misstänker jag. Vi cirkulerade i nära en halvtimma innan vi till slut fick en plats allra längst ner på personalparkeringen. De hänvisade nämligen till att man fick stå även där om den rätta parkeringen var full. Men, den var rätt proppad den också, men som sagt till slut.

Att ta en biljett och betala för oss var inget alternativ då vi endast hade 10 minuter på oss att komma rätt. Som tur var hade vi inte fått böter.

Väl på plats, på Fertilitetslabb, fick Henke en liten märklig sak med sig och blev visad till ett rum. Man skulle ju helt klart kunna kalla " rummet " för ett " Runk rum " Även att det kanske låter lite väl brutalt och vågat i sitt uttal så får man ju ändå försöka göra det till något lite komiskt. Visst?!

Henke tog kort på rummet som innehöll en brits, en papperskorg där man tydligen såg spår efter andra karlar och lite porr tidningar.

Jag hade gärna fått följa med in i rummet men Henke valde att fixa detta själv. För att inte bli för detaljerad i just hans " fix och don med sig själv " kan jag ändå meddela att han inte vidrörde något i rummet. Han gjorde det han skulle och använde inte ens pappret som fanns där inne. Så disgusted var han av situationen. 

Efter att han gjort det han skulle, kom han ut med den där plastgrejen som han skulle fylla. Lämnade in den i ett skåp för analys och sen begav vi oss iväg för lite fika.

Nästa tid vi hade var ju klockan 13.


Vår resa..

Idag är jag trött och seg. Tror det var anspänningen efter igår som satt sina spår.

Jag har tänkt fram och tillbaka. Om hur jag ska göra. Om vi ska göra denna resa tillsammans med er eller om vi ska hålla den för oss själva. Vi pratade igår och är överrens om att det bästa är att köra med öppna kort. Går detta vägen så gör det det. Funkar det inte, ja då är det ju så.

Jag har ju ett behov av att skriva av mig och om jag gör det inför er eller i hemlighet spelar mig ingen roll. Ni vet ju ändå vad vi står inför och varför så varför inte låta er veta allt? Och ifall detta nu inte går vägen och jag blir ledsen så kommer jag ju skriva om det och då kan det ju va bra för er att ni varit med hela vägen så ni förstår.. Visst?

För en del är detta en personlig sak som de inte vill prata om. Kanske för att de inte kan få till det och lyckas på egen hand. Kanske för att det är psykiskt påfrestande nog att gå igenom. Kanske bara av den enkla anledning att de inte vill att folk ska veta.

Vi är inte såna Henke och jag. Vi är ganska öppna med det mesta och speciellt när det rör detta ämne. Vi tycker nog lite så att det är bättre att folk får veta. Går jag ut med information här så är jag ju först ut att berätta och om folk då " pratar " om oss och om det på stan så är det ju inte skvaller på samma sätt som om jag berättat för några och det ändå sprids.

Så, är ni redo att följa med på en historia om hur IVF fungerar?


Fisrumpa

I vårt sovrum ligger i skrivandets stund världens underbaraste lilla kille och sover. Jag är, av anledningar jag inte kan delge här, lite nedstämd. När jag öppnar sovrumsdörren och ska krypa ner i min säng drar Eric en super fis i sömnen. Man liksom hör gaserna välla ur honom när den lilla öppningen är helt avslappnad. Det vibrerar och låter mycket komiskt.

Jag fick lämna en stund för jag fnissade som en tok och nu känner jag att jag nog kommer somna gott och på lite bättre humör.

Älskade lilla fisrumpa <3


?

Jag förstår inte de val du kommit att göra i ditt liv. Jag förstår inte varför du lämnar mig ute i kylan. Det sårar mig och gör mig arg. Besviken.


Kata fucking strof

Det har varit en annorlunda dag, minst sagt. Jag återkommer i morgon. Känner att jag är lite för trött för att skriva om det just nu. Dessutom ska vi alldeles snart se " Desperate Housewives " och äta värmebröd.

Eric har varit på det allra sämsta humöret hela kvällen. Han hade ju tyvärr bara sovit en timma på eftermiddagen och vaknat redan 14:30 så det kan nog ha bidragit en del. Så tråkigt för oss som varit ifrån honom hela dagen och saknat honom massvis och humöret är kata fucking strof. Men det är en ny dag i morgon och förhoppningsvis sover han gott inatt.

Måste bara berätta för er, ännu en gång, att jag är mycket stolt över min make <3 Varför får ni veta i morgon.


Hemkomna

Oj, oj, oj..

Nyss hemkomna, trötta och slitna. Henke har varit så duktig idag.
Nu ska vi äta om en stund och sen vila oss lite. Återkommer med en lite mer utförlig berättelse senare.


Hälsodeklaration

Det märks väl att det är en annorlunda dag på ingång. Irritationen liksom ligger väldigt nära till hands. För alla i familjen.

Jag hoppas allt ska gå bra och att det är bra folk vi får träffa så man känner sig väl omhändertagen med sina frågor. Och att svaren man får är någorlunda bra och förståliga.

Det här ämnet är ju inget som vi pratar om så mycket här i familjen. Henke har ju extremt svårt för just sjukhusmiljö och det går inte att prata någon längre stund innan han mår dåligt. Jag å andra sidan har ett stort behov av att prata och förbereda. Jag har även spenderat mycket tid på nätet för att förbereda mig på vad som kan tänkas ske.

Nu, som först ska jag fylla i våra hälsodeklarationer. Vet inte varför jag dragit på det. Eller jo, det vet jag. Jag trodde jag skulle kunna kryssa i " nej " jag röker inte. Tyvärr får jag åka upp med ett papper där det står att " ja " jag röker och " si och så många per dag "

Värdelös jävla människa är vad jag är..

Lite har blivit gjort iaf

Nu har vi städat av här hemma, Eric och Henke har badat och vi ska snart sätta oss och ta kvällskaffet och mysa. Eric är på sitt allra sämsta humör, ingen vet varför. Förmodligen inte ens han sjäv. Men likväl som både Henke och jag har dåliga dagar måste ju även han ha rätten till det.

Så, det var väl det hela för nu!

Fi faan..

Nej vars, det kanske är tunga ord att använda.

Jag pratade ju om behovet av att städa tidigare och nu är det snart dags. Jag har slarvat med att damma hur länge som helst så nu minsann måste jag ta tag i det. En sväng med dammsugaren får det bli också. Sen är det lite tvätt som ska hängas upp.

Jag är mer konstig i ögonen än någonsin nu sen i eftermiddags. Kände en konstig huvudvärk komma krypandes och tog två panodil och försökte vila bort det. Värken är borta men ögonen.. Fan.. Men jag vet ju att det blir såhär i bland. Med dubbelseendet och den där dimmiga fläcken ni vet. Men det är så tråkigt.

Förhoppnngsvis går det snart över!

Tripp trapp trull


Chanserna till att hamna på bild hela familjen är inte många. Detta var ett moment!





Jag kallar bilden - Tripp trapp trull

What to do?

Nu är hela familjen vaken. Nu återstår frågan - vad ska man hitta på. Vi borde städa men det är ju så tråkigt. Det är väl bättre att ta det lugnt och ha kvalité time tillsammans när man har möjligheten?!

Vi får se vad vi hittar på. Det som kan hända är att dammråttorna förökar sig och det har de ju en tendens att göra oavsett hur ofta man städar så..

Fick min mens igår förresten. Det är ju alltid lika kul. Och med tanke på att vi ska iväg i morgon hade det ju varit bra om jag kunnat knipa till i morgon eftermiddag. Jag kan tänka mig att de kommer vilja göra någon undersökning eller så. Men det får man väl ta vid ett senare tillfälle bara helt enkelt.

Min mens har ju för övrigt blivit helt knasig sen jag skrapades nu i September. Min cykel har ju alltid varit på 30 - 32 dagar när jag inte ätit P-Piller. Nu är den nere på 27 dagar med en blödnings zon på upp till 14 dagar. Det är inte billigt att va tjej. Och inte speciellt fresh heller.

Jo, men det var väl det, det!

Önskar oss alla en bra dag <3


Svårt att definiera

Idag är det ganska svårt att definiera känslorna jag har. Jag är orolig och nervös samtidigt som jag tycker att det ska bli skönt att komma iväg. Komma igång. Jag vet ju att det kommer ta ett bra tag innan första hormonsprutan hamnar i min kropp men ändå, vi är en bra bit på väg bara genom det där första samtalet.

Jag undrar hur mycket energi de kommer lägga på att utreda mig. Med tanke på att det är ett privat besök och så. De behöver ju inte genomgå alla kontroller ( enligt mig ) för att konstatera att landstinget faktiskt måste betala. Vi får ju betala ur egen ficka. ( tyvärr )

En sak som kommit att oroa mig är det faktum att jag har någon " vit knottrighet " på utsidan av min livmoder. Kommer de vilja öppna upp och via titthål kolla upp det innan något annat blir aktuellt.

Vill bara att det ska bli i morgon nu. Och att Henke hittar någon form av styrka att dels klara av att ta blodprovet och att det andra provet också ska gå bra. Stackars Henke. Det blir ju en hel del för mig att gå i genom om nu detta blir ett faktum men att prestera på det sättet som en kille måste i den situationen, det är nog inte en lätt grej.

Men, det ska nog gå bra får vi hoppas!


Morgonstund

Det blev en sen kväll igår vilket resulterade i att det är en trött och lite småsur mamma som sitter här. Jag hade inte tackat nej till att få ligga kvar och dra mig en stund nu på morgonen. Det är ju, som jag sagt tidigare, inte just sovandet jag är ute efter. Det är nog mer det där att inte behöva klä på Eric, plocka fram frukosten och vänta på att han ska bli klar med sin.

Det låter ju som en baggis, men i längden är det riktigt frustrerande det där med ätandet. Att det tar sån tid.

Men jag gör det så gärna och Lill - Carlsson måste ju få mat i magen och man kan ju inte stressa honom heller. Dessutom så ska vi ju ingenstans så vi har ju inte bråttom. Det är ju bara jag som blir frustrerad och stressad så lätt.

Kanske blir det min tur att ligga kvar nästa helg. Eller helgen efter det.. Eller helgen efter det..


Rätt ska ju va rätt


Henke tyckter att han dragit färdigt på Eric i pulkan och att även han skulle få njuta av en åktur. Anna fångade det på bild.
Det är kanske inte så konstigt att Eric är genomsvettig när vi kommer in !?!


Film kväll

Jag vet inte hur jag egentligen lyckats med bedriften men hör och häpna - Henke och jag ska se Dirty Dancing i kväll. Det är väl typ 15 år sen jag såg den sist. Hade dock sett den typ en miljon gånger från det att vi fick den på VHS.


Här står vår lilla " spännis " och visar musklerna efter en kvällspromenad. Svettig i håret och allt.



...

Har verkligen inget att skriva just för tillfället. Men jag återkommer.

Begrunda gärna det jag skrivit tidigare och ge mig lite åsikter angående era tankar om öppenhet eller inte. Det kan alltid va kul att höra vad andra tycker och det gör det lite lättare för mig att avgöra hur jag ska göra och så.

Tack!


Att vara öppen eller inte..

I bland kan jag känna att jag kanske är lite väl öppen om hur jag mår här i bloggen. Att jag berättar lite väl vitt och brett om hur läget är och hur det kommer vara. Till viss del gör det ju en del nytta om folk får lite att prata om, man slipper jobbiga och kanske ibland onödiga frågor. Saker sprider sig som en löpeld i huvudsak när saker här är jobbigt och jag mår dåligt.

Jag skiter faktiskt i ifall pratar om mig och om hur saker är. Jag kan nästan tycka att det är lika bra att berätta här i stället för att säga något i förtroende till någon och det senare visar sig att det inte alls stannat där. Det gör ju ingen glad. Så varför inte själv vara den som först berättar?

I bland kan jag bli irriterad på det faktum att folk ska va så jävla nyfikna. Och i dom lägena känner jag att det är lika bra att låsa bloggen och låsa min trut och inte säga något.

Men sen faller det där tillbaka på mig när folk kanske börjar undra om varför jag är sur, ledsen eller inte ses lika ofta. Då kan jag återigen tycka att det är ganska behagligt och skönt att dels få skriva av sig, dels att folk får veta och med tanke på att informationen finns här för dom som vet så minimerar man den där skvallerfunktionen.

En win win situation helt enkelt.

Och om vi får fixa och trixa med provrör för syskonförsök, om min ms är bättre eller sämre, om jag mår dåligt i perioder eller inte kan jag tycka är ganska harmlöst att delge till er här.

Sen är det ju den där biten som är så skön och fin och det är att jag får pepping och stöd som gör att saker känns aningen lättare att hantera. För jag vet att många av er som tittar in här faktiskt bryr sig om mig. Ni återvänder inte av endast nyfikenhet utan det är med medmänsklighet som grund som ni gör valet att läsa.

Tack för det! Ni betyder mycket för mig <3

Så vad tycker ni? Är jag för öppen? Ska jag hålla mer för mig själv? Förstår ni hur jag tänker när jag faktiskt väljer att skriva öppet om mitt miserabla liv som alltsom oftast är fyllt med kärlek och är helt underbart?




( Förklaring för de som har svårt att förstå min dryga humor - att jag valde att skriva att mitt liv är miserabelt är för att få mer effekt i texten. Mitt liv är inte miserabelt, bara jävligt tufft att leva periodvis )




Internetproblem

Idag på förmiddagskvisten har vi haft lite problem med internetuppkopplingen. Därför har jag inte kunnat komma in här och säga " God morgon "

Nu är halva dagen gången och vi går här och dräller. Vet inte vad vi ska hitta på. Snön vräker ner så det känns inte så lockande att bege sig ut. Det får i så fall bli ikväll.

Önskar oss alla en bra dag!

Bra att veta

- Vad kallar samekvinnorna sin dildo?

- Fusklappen!

Soffbordet

Nu har Eric och Henke skruvat ihop soffbordet. Det blev riktigt bra och nu, om någon gång, ser jag att vi behöver en ny soffa. Helst redan igår!




Tycker för övrigt att det ser mycket komiskt ut med Eric´s putmage i en för liten tröja.





Visst blev det fint. Duktiga, duktiga Henrik.



Kvällspromenad - check



Nu har vi varit på kvällspromenad. Henke ska montera ihop vårt nya soffbord, som han för övrigt byggt själv, sen blir det lite kaffe.




Kul i telefonen!

Nyss ringde hemtelefonen. Det var en kille, det lät som en tjej, och han ville prata om fonder. Mitt i hans flickaktiga presentation skramlar något till, han säger " hallå " och talar sen om att han tappat sitt headset. Drar presentationen en gång till och jag.. jag börjar gapskratta.

Han börjar skratta, försöker dock att fortsätta sitt inprogrammerade tal, Eric börjat fejkskratta.

Så komiskt allt var.

Han sa bland annat att ppms pensionspar inte gått så bra senaste åren. Jag hörde fel i alla skratt attacker och sa " va bra att det gått bra " " De har inte gått bra " sa han skrattandes då.

Vi bestämde att vi skulle hörs en annan dag! Helt enkelt!

Mycket tankar

Dagen för mötet på Fertilitetskliniken närmar sig med stormsteg. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot datumet. Jag vill inget hellre än att komma igång. Eller åtminstonne få ett klartecken på att vi kommer att få hjälp.

Känslorna är ett virr varr just nu. Jag tänker mycket på det faktum, OM är ett stort om här. Om det skulle kunna tas så långt att vi får sätta in små befruktade ägg i mig så vet jag ju med sannolikhet att jag varit gravid igen och att det är ett mindre missfall om jag tidigt skulle få en blödning. Och ve och fasa, om tiden får gå och det skulle gå snett senare.

Det får bara inte hända..

Att gå i genom ett missfall är inte något man bara gör just då. Man bär med sig det resten av sitt liv. Själen blir ärrad och man kan nästan känna strecket som karvats i kroppen då graviditeten var ett faktum.

Minnen av känslan när det sker. Man glömmer det aldrig. Tankar på vad barnet skulle haft för kön, om barnet skulle kommit att va likt Henke eller mig. Och Eric. Det är en hemsk känsla och jag trodde det skulle räcka med plågan sommaren - 09. Det var inte bara en hemsk upplevelse rent fysiskt utan det satte spår psykiskt också. Jag mår dåligt än idag av att jag inte kunde glädjas fullt ut av min bästa väns fortsatta graviditet.

Livet är bra märkligt och jag kan känna, som alla säger, att man blir starkare av allt skit som kastas på en. Anna´s och min vänskap är stark nog att klara en sån sak till exempel. Och Henke och jag växer också tillsammans av allt.

Att våga hoppas på att det nu skulle va vår tur att ha lite tur är kanske att ta i men jag vill så gärna ge oss ett barn till. Den 20 Januari i år är det 2 år sen jag fick tillbaka min mens efter Eric. Då är det 2 år sen vi började försöka. Lite halvhjärtat de första 2 månaderna men sen..

Nu sitter vi här efter två missfall och ett utomkvedshavandeskap i bagaget och kan inte längre försöka själva. I stället blir jag orolig för att en kondom skulle ha läckt, gjort mig gravid och att det skule hamna fel igen och den andra äggledaren skulle ryka också.

Som sagt, mycket tankar och känslor just nu.

Men det ordnar sig. Många tröstar med att säga att vi har Eric att glädjas åt och inget kunde va med sant. Funkar det inte så har vi fått den bästa gåvan någonsin.

Men jag tror inte riktigt folk förstår känslan av att ha lyckats, och så lätt, första gången och sen är det tvärstopp. Det funkar inte. De allra flesta i dagens läge skaffar ju minst två barn så vi är ju inget direkt undantag från den normen. Att vi vill menar jag.

Men, vi får se helt enkelt.


Uppskatta det du har!

Det är lätt att bli trött och sucka tungt som mamma. Det kan vara påfrestande att vara till lags och hålla i alla trådar vad gäller familjens välbefinnande och det ena med det andra. Man kanske inte alltid inser hur bra man har det bara av att få möjligheten att just " vara "

I Frankrike dog en kvinna, 28 år gammal, runt Jul. Hennes treårige son vakade vid hennes sida till efter Nyår då det anades att någonting måste hänt. Morfaren ringde runt Jul och pojken svarade i telefonen med orden att " mamma sover "

Det gör så ont i  mitt hjärta att en fullt frisk kvinna ska behöva dö ifrån sin son, det gör så ont i hela mig att pojken vakade vid henne och trodde att hon sov. Man vill bara gråta. Världen är en hemsk plats samtidigt som det är så underbart att just få leva.

Man tar sitt liv för givet, man har svårt att uppskatta det man har alltid.

Nu ska jag gråta en skvätt och skänka mina tankar till pojken som nu får bo hos sin morfar.

Älskar min familj <3


Bättre humör

Har varit på ett fruktansvärt dåligt humör inledningsvis på kvällen. Nu, en promenad och lite kvällskaffe, senare är jag på bättre humör. Antagligen var det Anna och Nellies sällskap.

Det är tråkigt att va sur. Yes, it is!


Pms monster

Jag har inte haft min bästa dag humörmässigt idag. Jag skyller på pms då mensen förmodligen dyker upp i helgen. Jag har, på senare tid, blivit till ett pms monster och det är inget jag är så överförtjust i. Men, det är ju som det är. Jag försöker och försöker men sen så tappar jag tålamodet och kan bli galen över minsta lilla.

// Gnällkärringen

Halsband

Har äntligen fått mitt efterlängtade halsband. Två brickor med instansningen " Eric " på den ena och " Henke " på den andra. 
Känns extra kul att Henkes kusin gjort det till mig.

Ska se om vi kan ta kort och lägga ut så ni får se.


Det är tragiskt, enligt mig!

Ibland när jag ändå sitter och slösurfar brukar jag kolla genom " bloggtoppen " och nu senaste tiden ligger en blogg högt där. Den heter " Från 14 och gravid till 15 och morsa " Bara det tycker jag är skrämmande nog, men jag läser någon gång i bland.

Åldern för att bli mamma kan ju diskuteras och jag vet att man växer med sin uppgift. På något sätt ligger ju moderskänslorna i kroppen och skvalpar från tidig ålder. Men 15 år ? ?

Jag kan inte för mitt liv förstå hur någon kan överväga att behålla ett barn då framtidsutsikterna är så luddiga. Tjejen har inte ens BÖRJAT på gymnasiet. Hon får inte ta körkort och hon är, på papper, för ung för att ta beslut för sig själv. Hon måste väl till och med ha målsmans underskrift för att ta en prenumeration på en tidning.

Men, hon gjorde sitt val, och det är ju något som hon får stå för. Barnet också. Jag har väldigt svårt att tro att man i så tidig ålder kan få ett familjefungerande liv med mamma, pappa och barn involverat till barnet är vuxet och föräldrarna är gammla och grå. Men det är ju min vanliga negativa åsikt.

Att dömma av det hon skriver bråkar hon och killen mycket. Det är ju visserligen inget konstigt då det är en stor förändring att skaffa barn. Frågan är om de hunnit etablera något starkt och hållbart mellan varandra för att faktiskt prioritera och ta hand om ett nytt liv på bästa sätt. Trots de slitningar som kan bli när man får barn. 

Nu, idag, när jag var inne och läste igen hade hon gjort ett graviditetstest. Det visade svagt plus. Hon fick sin dotter i slutet av November 2010 och likt förbannat har hon haft oskyddat sex. Igen.

Nu tror jag inte på detta. Jag tror snarare att hon försöker få mer läsare till sin blogg. Men OM hon nu är gravid igen undrar jag hur det står till i skallen på henne.

Hade det varit jag, jag hade visserligen inte behållt det första barnet i den åldern, hade jag sexvägrat till jag varit på efterkontroll och fått en megados med P-piller. Jag hade haft sex med kondom. Eller bara helt enkelt väntat med sex igen till jag var några år äldre.

Hade jag varit mamma till en dotter som fått barn för ett par månader sen hade jag informerat noggrant om vad som faktiskt kan hända om man har sex. Det verkar ju inte riktigt som att tjejen själv förstår. Jag hade bokat tid till ungdomsmottagningen, köpt kondomer, kanske till och med inte tillåtit att killen och tjejen spenderade ensamtid. Det låter kanske drastiskt men jag anser ju att tjejen förstört sitt liv tillräckligt.

Jag är " gammalmodig " men jag tycker att barn ska få va barn och inte börja leka " mamma, pappa barn " på riktigt förrän de nått över 18 strecket och åtminstonne fått lite livserfarenhet. Är klara med skolan, har körkort, jobb och eget boende.

Jag tycker detta är tragiskt!


Lek och bus <3

Den här dagen har varit mycket bra. Om man bortser från några mindre incidenter och smågnabb. Men det är utrett och löst.


Ikväll har Nellie provåkt Eric´s bil.




Eric tog första bästa och slängde sig på och sa " klara " och sen var tävlingen i gång.





Tidigare på förmiddagen bjöd Eric på lite mat på sitt rum. Han hade ryvärr inte ro att sitta kvar så Nellie skulle bli klar.





Det är så kul att se hur de två leker och pratar så mycket med varandra nu <3


Tack för en bra dag!!




Dockvagn

Morfar har varit här och lämnat av min gamla dockvagn. Det var med ett par av mina dockor också så under tiden vi drack kaffe tog Eric god hand om de små. Så sött.

Anna och Nellie kom också förbi och nu är vi nyss hemkomna från en promenad.

Tror jag lika gärna ska börja röka fullt igen. Typ mellan 15 - 18 cigg om dagen. I om att jag ändå, tydligen, röker lika mycket nu som jag gjorde då med min 5 - 6 om dagen. Jag vet inte hur den beräkningen går ihop sig men jag hade ju IG i matte också.

Tack!

Morgonen gnäll

När jag ändå loggat in säger jag " God Morgon "

Önskar oss en bra dag. Henke är på jobbet igen, jag är snortrött och Eric är som en duracellkanin på uppåtdroger. Typ..

Jag ska alldeles snart försöka ta mig samman. Fixa till mig lite, tvätta håret, borsta tänderna. Sen är det den eviga disken att fixa med. Tvätt att ta ner. Så tråkigt.

Hoppas temperaturen blir någon grad behagligare för då tror jag det får bli en liten promenad sen. Kan nog behöva luften för att piggna till.

Så, nu var jag färdig gnälld för nu!

Bilder från vår dag


Idag har vi byggt en koja. Fikade lite där inne. Kaffe och tårta tror jag minsann det bjöds på.





Hela familjen var såklart bjuden.




Sen kom Anna, Per och Nellie och fikade.





Barnen fick en skål med morotsticks och det märktes tydligt att Nellie kan få snabb fart framåt. Hi hi..





Efter det åkte vi upp till folkrace banan där det var några som körde. Även rallybilar fanns på plats och även att Eric ser ut att tycka att det är supertrist hade han jätteskoj. Klockan var närmare 14 när vi åkt edärifrån så det var en trött kille som åkte hem för eftermiddagsvila.

Nu har jag städat av lite här. Skönt att ha det gjort. Blir på så dåligt humör av att se alla dammråttor fara!

Städa

Jag har bilder från vår dag som jag ska visa så småningom. Nu ska jag ta tag i att dammsuga av här hemma och lite annat småfix. Henke ska få hjälpa till också och han är så ivrig. Nej vars, han är lyckligt ovetande skulle man nog kunna säga.

Jag hoppas kvällen bjuder på en liten promenad men det beror ju på hur lång tid allt tråkigt städ tar.

I morgon börjar Henke jobba igen. Så tråkigt tycker vi, Eric och jag. Det är så härligt när vi alla tre är hemma och umgås. Pappan i huset är lite piggare än i veckorna då jobbet tar så mycket energi. De finns mycket tid till att göra roliga aktiviteter på och det blir så skön omväxling för mig som alltid är hemma att ha min andra halva hemma också.

Men vi klarar oss bra, sonen och jag. Tror jag ska ta fram modell leran han fick i julklapp så vi kan pyssla lite.

Bilder - senare. Städning - nu!

Önskar oss alla en bra dag <3







Mys på kvällen

Efter promenad och bad var det en trött kille som efter lite morotsticks mös med mamma i soffan. På tal om soffan så MÅSTE vi ha en ny. Jag skäms ögonen och öronen av mig att behöva se den. Och visa den.

Det hör inte vanligheten till att vår spralliga kille har ro att mysa i soffan någon längre stund och jag njöt i fulla drag av att ha honom nära, nära.

Nu ska jag krypa ner i sängen och kolla lite TV. Kanske kommer jag somna skapligt ikväll och kanske får jag min efterlängtade " liggakvarisängenochdramigstund " i morgon bitti.

Halleluja!





<3

Myskväll med trotsiga inslag

Eric börjar året med att gå igenom någon form av livkris. Eller trots period är nog bättre ord för det. Det har funnits när till hands senaste dagarna och det verkar som att hans trotsiga period håller i sig länge och har toppar och dalar. Ikväll peakar vi här men vi älskar ju honom ändå. Så klart.

Allt är " min " och " nej " och " aj " och det är tröttande att höra.

Ikväll har vi gått en härlig kvällspromenad hela familjen och efter det blev det ett bad med pappa. Eric tvättade själv lilla vickevire och blev så full i skratt när den blev som tummetott. Det såg så kul ut och han blev själv förvånad. Ha ha..

Nu blir det kvällskaffe och " Fångarna på fortet " Eric har ätit gröt och ska nu få lite morotstick och lite vatten.


Promenad

Nu har vi bestämt oss för att åka iväg och gå en liten promenad. Det blir så tröttsamt att gå samma turer häromkring och det kan va skönt att komma ut i skogen där det kanske inte kommer åt att blåsa så.

Önskar Er en fin dag, mina vänner!





Pappan i huset är vaken och mina pojkar busar så det står härliga till. Det finns inget så vackert och glädjande som att höra sitt barn skratta riktigt, riktigt mycket <3

Teenage dirtbag

Mitt första inlägg idag kan ha verkat väldigt gnälligt och trist. Men så är det ibland. Speciellt när man är trött kan jag tycka. Och det är ju jag idag så..

Ska ta och väcka " Pappa Björn " nu och se om vi sa försöka hitta på något. Känns lite väl mycket teenager att sova bort hela förmiddagen. Och inte nog med det så ska ju Eric och jag snart vila och det kan ju va kul att ha setts något innan. Och kanske göra något som sagt.

Hoppas, förresten, att ni hade en lika trevlig Nyårsafton som vi hade!


God j***la morgon!

Idag är jag trött. Henke ville bada så vi gjorde det innan vi la oss och tittade på film igår. Klockan var 01:30 när vi startade filmen och innan jag hade somnat ifrån den var klockan för mycket. Henke börjad sitt snarkinferno någon gång runt 03:00 tror jag och innan jag fick väck på honom så han gick till datarummet och la sig hade jag väl missat en halvtimmas sömn eller så.

Eric, som var vaken lite längre igår, vaknade sin vana trogen vid 08:30 snåret. Möjligtvis innan. Messade Henke " du eller jag " och nu sitter jag här en kopp kaffe och macka senare. Eric är påklädd, sängen bäddad och Eric har fått gröt och smörgås.

Är så trött så det skulle kännas som en befrielse om någon kom och sköt mig. ( Det menar jag så klart inte utan det är ett drygt skämt. Om det nu skulle va så att någon inte fattar det. )

Ska ta tag i det här nu. Försöka vakna. Tack och hej!

11-01-01

Sitter och väntar på maken som kör hem mor och far. Ska krypa ner och mysa i sängen så fort han kommer hem. Kan inte koppla av innan jag vet att resan gått bra.

Kvällen har varit jättefin. Lugnt och familjärt och mysigt. Eric var lite besvärad av ungdomar som barrikerade korsningen här en stund och sköt raketer. Vi var inte hemma då, Henke och jag. Vet inte om det var smällarna i kombination med att han var själv med mormor och morfar. Min älskling.

Fick även höra att de ungdomar som skjutit även tyckte att vårt hur var en bra måltavla för snöbollskastning. Så onödigt, så irriterande, så störande att man aldrig ser så man kan gå ut och skrika på dom. Grannen var på väg då han sett scenariot men då han klev ut på trappan pep coolingarna iväg fort som vinden. Häftiga mogna ungdomar.

Vi har bra grannar hur som helst.

Gott nytt hör ni. Jag tänker inte ens skriva att detta nu måste bli vårt år. Att vi ska få lite glädjeämnen i livet i stället för konstant lycka. Jag nöjer mig om jag och min familj får vakna varje morgon.

Men det kanske är att gapa efter mycket?

RSS 2.0