ilsk

Igår var jag ilsk. Det har nog inte undgått någon som varit här och hängt idag då jag faktiskt inte känt någon lust att blogga förrän nu.

För vissa kanske jag framstår som ett skämt. Jag vet inte. En del har kanske svårt att förstå eller ta på allvar det här med psykisk ohälsa?! Jag är ju inte psyksjuk, jag är nedatt av livets motgångar och ms i sig. Det är där skon klämmer. Vissa människor drar sig undan från folk som inte mår bra. Som att detta skulle smitta eller så. Vissa tycker att man ska bita ihop och bara ta skiten och gå vidare. Men vet ni vad? Alla människor funkar inte så.

Jag har inte begärt mycket hjälp sen allt detta började. Henke har varit hemma vid tillfällen. Vissa gånger för att han själv mått dåligt och ett par gånger för att jag helt enkelt inte orkat. Men jag tar mig samman varje dag för att ge oss en dräglig tillvaro. Jag ser till att vi kommer upp på morgonen och att vi äter och aktiveras i den takt jag orkar. Allt jag gör gör jag för Eric. Om det inte vore för honom skulle jag nog påbörja en grop på gården.

Pavel beskrev mitt psykiska mående så bra när jag var där. Han fattar galoppen och förstår vad som sker med mig.

Med min ms i kroppen skulle man kunna likna mig som en figur i ett tv-spel. Du har en stapel liv, som är full när du börjar. Efter att ha varit uppe ett antal timmar, fixat i hemmet, lekt med sitt barn, gått en promenad osv så är den där stapeln nere på låg nivå och för att höja den igen behöver man vila. Anledningen till att jag lägger mig varje dag är för återhämtningens skull. För muskler och för psyket.

Samma sak är det med mitt psykiska mående på en dag. Att umgås, med Eric, med vänner ringa ett telefonsamtal hit och dit tar på även mina psykmuskler och jag blir trött och då kommer lättretligheten, tröttheten och hela den där biten fram mer än vad det gör direkt på morgonen till exempel. Jag har inte ork att hålla skärpa och fokus speciellt länge helt enkelt.

Så likväl att jag har det jobbigt med att gå längre och för fort orkar jag helt enkelt inte med situationer som är så enkla som att ha vanliga samtal och vardagshändelser i mitt liv. Jag orkar inte men jag utsätter mig för det ständigt för jag vill inte sitta ensam på ett rum och ruttna.

Jag vet att jag la mig och vilade innan jag skulle jobba på Cityköket förr. Och så även på helgen. Då var det en lyx som var skönt att kunna göra och jag kan säga en sak att hade jag vetat att jag idag skulle va beroende av den där tråkiga vilan hade jag inte spenderat så mycket tid i sängen då.

Jag är inte i någon bra kondition och mycket av mina ms bekymmer kan jag träna bort! Sure thing. Så kan det nog va. Grejen är att det är ytterst påfrestande att ha levt i en kropp som orkat både det ena och det andra och helt plötsligt nu inte orka. Inte kunna. Jag var inte någon well fit person innan men jag klarade mig över förväntan oftast. Att bli någon muskelbyggare är inte direkt för mig men jag kommer väl till det någon dag kanske. Problemet är att jag mår dåligt när jag blir varm. Tränar man blir man varm. Jag ska jobba på det men för de som tror att det är så enkelt kan jag nog meddela redan nu att det inte skulle hjälpa så mycket. Det handlar ju inte om muskelstyrka egentligen. Det handlar om inflammationer i hjärnan. De där inflammationerna i sig ger upphov till en hel del massa konstiga saker. Och nej, det kroppsliga är inte mitt största bekymmer. Det är ju det psykiska. Kanske det finns några hantlar till de båda hjärnhalvorna?

Kanske retar det någon att jag faktiskt vågar stå för att jag mår dåligt? Är det där skon klämmer? Eller är det helt enkelt bara så att folk inte tar detta på allvar? Tror en del att jag ställt diagnosen på mig själv via envist googlande på diverse sjukdommar och polletten landade på ms?

Jag har ju gjort två magnetröntgen där båda visade på aktiv inflammation. Ryggvätskeprovet, KÄNDES, och visade på aktiv inflammation. Jag går hos en neurolog som har ruskigt mycket att göra så om detta handlade om någon jävla hypokondri skulle jag nog inte få komma till henne. Hon har bara tid för det som är " allvar " med så att säga.

Skulle jag få välja skulle jag vilja va mamman Rebecca till min älskade son Eric med ork, glädje och livslust som jag en gång haft. Alla har tyvärr inte sett den sidan av mig ens innan jag blev sjuk av anledningar som jag inte har en aning om. Förmodligen har jag blivit dömd för snabbt och personer har inte lärt känna mig för den jag är. Jag är en jävligt omtänksam, snäll och medmänsklig människa. Men, alla kanske inte kan se charmen av mitt sanna jag. Vad vet jag!

Nåja, jag är fortfarande irriterad. Som ni förstår av detta är det anledningar som liksom blivit djupt rotat i mitt kontor. Jag har egentligen inte plats för detta då jag har fullt upp med mitt egna men grejen är att det liksom inte går att rensa bort. Det finns där, likt ogräs i en rabatt på sommaren. Det bara fyller på.

Innan jag svamlar iväg vill jag bara meddela att jag är den jag är. Sjukdom eller inte. Jag skiter fullkomligt i vad folk har att säga om mig, hur jag tar hand om min familj eller om hur den tar hand om mig. Vi har det bättre än genomsnittet vågar jag påstå!

Sug på den, tvivlare!




Jo men ...

Idag ha jag haft en funderar dag. Eller, egentligen så har vi haft så mycket för oss att jag inte hunnit tänka så mycket men.. Det har ändå cirkulerat lite i min tankeverksamhet. " Det " är kanske inte rätt ord egentligen för det är en hel del som jag har på hjärnan eller hjärtat eller där man lagrar saker.

En del av de saker jag tänker på idag gör att jag känner att jag skulle vilja sätta ett stort jävla hänglås här på bloggen. Låsa igen skiten och bara låta er undra hur det är och vad vi gör och hur vi mår. Vissa människor förtjänar inte att hänga här. Så enkelt är det. Jag har ett fåtal ( mellan 30 - 60 väldigt olika ) läsare här varje dag. Vissa av er älskar jag, så mycket som man kan älska folk man egentligen inte känner. Ni stöttar och peppar och ger mig så otroligt mycket tillbaka. Jag vet att många av er här inne verkligen bryr sig. Och för er vill jag inte hålla saker hemligt.

Anledningen till att jag känner som jag gör är att jag känner att jag har blivit en dålig parodi på mig själv. Hela mitt liv är en dokusåpa, ett skämt eller en berg och dalbana. Välj något som passar eller hitta på ett eget namn på det.

Jag stör ihjäl mig, nästan, på det faktum att folk är här inne för att snoka. Mår jag dåligt, inte har jag väl någonsin haft så många besökare som då. Det är ju helt sjukt. Visst, fine, det finns många av er som faktiskt bryr sig och det är ju såklart inte er jag menar!

Gud, jag svamlar så jag själv tappar tråden.

Jag kommer fundera ett tag till. Blogga måste jag göra. Men den stora frågan är, ska jag släppa bandet till er nyfunna, och gamla, kamrater och hålla allt för mig själv? Ska jag ge er en nyckel ( lösenord ) till mitt hjärta och min själ eller ska jag fortsätta som jag tidigare gjort..

Snokare och nyfikna människor kan va det äckligaste som finns. Nja, kanske inte men bra nära. Folk som bryr sig och loggar in här av medmänsklighet och bryr sig om mig och om oss kan va det absolut bästa.

Jag är irriterad idag. På gränsen till på krigstigen.

Nu ska jag äta lite Polly som jag fått av min man. Se en film och kramas!

Det är ju löjligt, detta

Glöm det jag skriver i ett senare inlägg. Att det inte ska behöva kosta så mycket pga husvagnsbesiktningen. 2260 kr senare på grund av för slitna däck skriver jag här nu..

I går räknade Henke över vår ekonomi och vi konstaterade att vi hade typ 4000 kr för ett tredje och sista försök på RMC i höst. Det är ju inte allt som behövs men hälften kändes inte fel att ha såhär tre - fyra månader innan det eventuellt är dags. Igår fick vi en faktura på typ 2000 kr och nu detta.

Gud, min gud.

Visst fan är det löjligt?

Lägg där till vår trasiga växellåda och de 15, 000 kr det kostar att byta den. En 5,000 kr kanske för en dragkrok.

Jag lägger mig nu!

Husvagnsbesiktning

Henke besiktar husvagnen. Vi kan väl bara hoppas på att inte det ska behöva innebära en massa mer utgifter.. Det räcker nu!


Pust

Idag är ingen bra dag. Jag har känt inatt hur jag blivit förkyld. Eller, förkyld är kanske fel ord egenligen. Jag har jätteont i halsen. Kollar man är jag illröd med vita fläckar. Det i sig brukar ge upphov till oro för andra kanske men jag brukar få så när andra är förkylda. Virusblåsor, heter det tydligen. Inslag av feber och lite snuva. Hoppas snart på att bli bra och att Eric slipper denna gång..

Är ju bara ett par veckor sen sist Henke och han var sjuka.



<3

Vi har haft en bra kväll här hemma. Vi fick besök av kära vänner, Eric lekte snällt med Casper och Nellie och vi vuxna hann faktiskt prata några ord mellan springet efter barnen.

Det är så livet ska se ut. Njuta av familjens och vännernas sällskap.

Jag är så välsignad med människor runt omkring mig som byr sig, respekterar mig och finns där. För att inte tala om glädjen Henke och Eric skänker mig <3


Ytterst ovanligt!

Kom på nu på eftermiddagen att jag inte ens loggat in här idag. Det, mina vänner, är ytterst ovanligt. Men, nu är jag här!

Vi har haft en skaplig dag idag. Eric känner av sin pollenallergi ( ? ) en hel del idag. Själv är jag allergisk emot gräsblomningen och den varar ju hela säsongen. Men, det finns dom som lider mycket värre än mig av det så jag klagar inte!

Idag har jag varit hos Pavel. Man skulle nästan kunna säga att jag älskar Pavel lite. Nja, det kanske är att ta i men han är en fin, förstående och bra psykiatriker. Med fin menar jag inte utseendemässigt.

Han försklarar saker för mig som jag inte tänkt på tidigare. Han har sätt att beskriva hur jag ska hantera min vardag för att må bättre. Han förstår när jag säger hur jag mår och hur jag upplever saker och det är inget konstigt alls. Han höll med om att jag krisar men att det inte bara är det som får mig att må dåligt. Jag kommer nog aldrig må helt bra psykiskt då ms påverkar mig mycket där. Men han kommer hjälpa mig att må så bra jag kan med de förutsättningar jag har.

Han sjukskrev mig till slutet på September sen får vi se hur vi går vidare därifrån.

Kvällsrapport

Idag har varit en dag kantad av oro. Jag uppdaterar min mail mest hela tiden i hopp över svar. Samtidigt förstår jag, så klart, att jag inte är högsta prioritet i detta fallet. Jag hoppas allt gått bra och att du snart har tid över och ork att skriva till mig <3

Idag är även en dag då jag blivit lite smått irriterad. Varför vet jag inte riktigt om jag ska gå in på här. Jag vet inte alls vilka exakt som är här och läser och med tanke på hur saker sprid från mun till mun kan det komma fram till personerna det berör och bli väldigt fel så ni får nöja er med att veta att jag var irriterad.

Eric och Nellie har poolat ikväll. Det var härligt att se de små ha kul. Tyvärr blir Eric ganska uppspelt och skvätter och stänker. Men en stund gick det bra iaf.

Nu ska vi se någon film så småningom.

I morgon ska jag till Pavel och förlänga min sjukskrivning. Jag är inte orolig. Jag är heller inte glad för att gå dit. Jag vet inte hur jag känner längre. Jag vet att det är mycket som bubblar och fräser under ytan och helst skulle jag vilja att han kopplade till någon annordning som tömde mig på allt jobbigt och tungt. Det vet jag att han inte kan. Det han kan göra är att sätta ett nytt datum. Ett datum som han förväntar sig att jag ska ha gjort framsteg och må bättre till. Ännu ett stressande datum som kommer hänga över mig.

Jag vill må bra och jag vet att det kommer bli bättre. Jag vet inte bara hur jag ska ta mig dit eller vad jag ska göra. Jag vill inte börja knapra medicin. Då är det inte jag längre och känslan som tynger mig finns ju säkert där fortfarande fast något piggar upp och får mig att tro att allt är bra. Frågan är om jag kan läka själv. Jag har mått så här, till och från, i ett och ett halvt år nu. Visst, det har hänt mycket på kort tid så fine, det kan bli bättring och det måste jag tro.

Vi får se hur det går i morgon.

Överdrift

En viss sak har gått till överdrift. Blivit konstig och märklig till och med. Jävligt märklig, för att ta det på kryddad svenska. Jag vet inte om jag skulle göra fel om jag skrev om det här i bloggen. Kanske ska jag göra det..

Jag får fundera..


Back to reality

Alltid lika jobbig känsla när ledigheten för Henke är slut och man är tillbaka i de vanliga vanorna. Visst, jag är en person som gillar rutiner och dessutom våra vardagsrutiner, ändå saknar jag att ha Henke hemma. Men, denna dag ska vi nog få att gå.

Jag hade telefontid med RMC nu på morgonen så han har varit hemma en stund. Jag skulle fråga hur jag ska göra med Levaxinen. De jag fått utskrivna är slut och i och med att vi inte lyckats tänkte jag att jag nog skulle fortsätta med dom. Mycket riktigt. Recept är på ingång och så även en remiss för att ta blodprov i slutet på Juli / början på Augusti för att se så att det håller sig fortsatt lågt, det där värdet.

Igår kväll bestämde vi oss för att försöka att hålla våra humör under kontroll. Strunta i att bli irriterade och sura över småsaker. Det är så meningslöst slöseri med tid att gå och sura. Det gäller väl främst mig och jag vet att jag är en sur och bitter människa i dagens läge men jag ska försöka. Henke kan han också så det är inte bara mig det gäller.

Vi ska försöka båda två, helt enkelt!

Vår förmiddag

Idag har vi spenderat vår förmiddag på ALV. Bland annat har vi sett den roligaste allsången med Kling, Klang och Prussiluskan ( stavning ? ) Nu är vi hemma och äter och ska vila. I eftermiddag ska vi dit igen.

Livet är härligt när Henke är ledig. Visst? Visst!


Ett par bilder

Ville bara kika in här ikväll och visa er ett par bilder från vårt trevliga midsommarfirande.








Henke tyckte att vi tjejer skulle såga till och skruva ihop och fästa fast stången och killarna skulle klä den. Tji fick han då vi minsann både bjöd på lite glada skratt OCH fick ihop en stång som står kvar fortfarande. Killarna gjorde ett bra jobb dom också med bladen. Hi hi..

Nu ska vi kolla film!

Vårt midsommarfirande

Vi hade ett fint Midsommarfirande här igår. Allt gick så bra, alla var på bra humör och det fixades midsommarstång, dansades kring densamma och grillades korv. Efter det blev alkoholintaget lite kraftigare, precis som vi bestämt oss för. Det hade inte varit roligt för alla barn med föräldrar som var fulla liksom. Själv var jag nykter men har trots det haft ont i huvudet och varit seg idag.

Eric somnade ordentligt för natten straxt efter klockan 01:00. Han somnade flera gånger men vaknade av musik och höga röster. Hade han bara fått somna till och sovit hårt hade det inte bekommit honom. Men, det gick ingen direkt nöd på honom och det var faktiskt riktigt mysigt att krypa ner med honom bredvid mig i vår säng. En trött, mysig och varm kille var härligt när man suttit ute och blivit frusen.

I morse sov han till 9:45. Då kunde inte hans blöja ta emot mer kiss och han satt i ett gyllene bad. Det innebar att madrassen idag blev tvättad och så även täcket och kudden.

Dagen idag har segat på. Huvudvärk och trötthet har varit starka inslag. Nu är middagen intagen och vi ska bege oss iväg på en promenad vad det lider.

Tack alla som var med och gjorde gårdagen till det den var <3

Ville mest..

Ville mest bara önska oss alla en trevlig Midsommar!

Min Henrik

Idag när Henke kom hem från jobbet sa han att han hört en låt som precis på pricken knöt ihop hur han känner inför mig, vårt äktenskap och allt runt omkring sen jag fick ms. Det är sällan vi pratar om det men som han bukar säga så tänker han på mig mycket och lider med mig. Samtidigt som han själv lider då det är jävligt jobbigt att få veta att din fru har en kronisk sjukdom.

Nåja, tillbaka till dit jag ville komma.

Han fixade lite på datorn och drog igång denna låt. Jag grät. Jag vet inte varför jag inte lyssnat på den innan då jag sett den dyka upp på många ställen och dess historia bakom är så tragisk. Kanske är det därför.

Så för mig blev det här som Henke´s låt till mig sjungen av någon annan. Älskade Henrik.

Ni vet ju hur jag ofta tänker tankar på att jag ska lämna dom ifred, hur jag suger musten ur min familj och bara orsakar dom smärta. Här får jag liksom svaret på hur min man, min vapendragare och själsfrände känner.

<3

http://www.youtube.com/watch?v=MlJWsS7reIk



* Vet inte hur jag gör snygga länkningar! *

Den som väntar på något gott

Nu väntar vi på pappa Henrik, han behövde jobba över. Jag som hoppades att han skulle sluta tidigare.

Efter maten ska vi bege oss för att leta efter ris, säger man ris?, till vår midsommarstång. Henke ska även fixa till korset som ska kläs i morgon.

Det kommer nog bli en trevlig tillställning i morgon. Nästan alla som kommer har barn och därför har vi bestämt oss för att ha en lugn start på kvällen. Dansa kring midsommarstång och grilla korv. De som känner för att dricka får ju det såklart men jag hoppas att det blir lugnt tills dess att barnen fått lekt av sig. Och att alla pappor även hjälper till med sina respektive barn så vi mammor inte behöver springa benen av oss som vanligt ha ha..

Nåja, tillbaka till att vänta!

Lite av varje

Idag är dagen kommen då det verkligen gått upp för en hur Vimmerby, en relativt liten stad, nu kommit till en stor förändring. Att det är mycket droger i omlopp är inget nytt. Nu har första bankrånet inträffat.

Med den sovande polisverksamhet vi har här i staden undrar jag om det ens fanns poliser på plats? Känns det inte hemskt att gått polisskola och sedan kanske inte ens vara på plats då något som detta inträffar och polis behöver tillkallas.

Det känns helt sjukt att sånt här händer. Innan har det ändå varit ganska långt ifrån när man hört om rån som rapporterats och så. Detta var ju med tunga vapen inblandat också..

Dagen har vi spenderat på ALV, pappa och jag. Nu är vi trötta här hemma och längtar efter Henke som kommer på lunch. Tänk om han kunde få sluta lite tidigare idag. Det är ju trots allt midsommarafton i morgon.

Hoppas kan jag ju göra..

Var dig själv

Jag anser mig själv att vara, på ett ungefär, samma person i alla kretsar. Även med familjen. Visst, jag kanske sparar aningen på mina snuskskämt och kommentarer då familjen är närvarande men annars är jag i stort sett alltid densamma.

Vissa människor har lättare att glida med och börja bete sig annorlunda beroende på umgängeskretsen. Fråga mig inte varför, men är det inte jävligt konstigt? Vågar inte såna människor stå för den de egentligen är då? Är de rädda för något? Har de sånt stort behov av att passa in? 

Vissa människor har dessutom förmågan att liksom prägla på detta beteende på de människor som är som svampar och ändrar sig till höger och vänster. Antingen är det för att de som präglar inte för ett dugg vet hur den personen egentligen är utan tror automatiskt att det är det rätta beteendet. Eller så präglar de på detta för att de tycker det är roligt eller bara helt enkelt inte bryr sig.

Konstigt, jag vet. Kanske svårt att hänga med i svängarna..

Nåja, det ordnar sig väl!

Trött

Nu har Anna och Nellie varit här och snabbfikat. Vi var även ute en kort svängom och nu, när vi kom in, kom tröttheten över mig. När jag blir trött blir jag sur.

Nu får vi försöka hålla oss vakna och sams en stund till.


Kikar in

Kikar in här för att önska oss alla en bra dag.

Jag somnade till slut. Klockan var typ 2:00 och det är aningen sent för min del, men jag är vaken nu och vi ska nog få dagen att gå. Vi har en del hemmafix att ta hand om med disk och tvätt sen tror jag Anna och Nellie skulle komma förbi.

Det var det, det!

Kan inte sova

Morgondagen kommer nog bli ganska kämpig är jag rädd. Klockan är 01:00 och här sitter jag. Varför kan jag inte sova? Misstänker att det är dagens alla funderingar som nu sätter sina spår i någon form av slutkläm. Liksom att det behövs spinna på in i det sista.

Får brygga morgonkaffet extra starkt i morgon..

Skov

Dagen idag har varit extremt jobbig. Men, vi har pratat ut om det hela nu Henke och jag. Vi är nog på ungefär samma våglängd, skulle jag tro.

Har jag förresten talat om för er att jag varit i skov nu igen? Jag tror inte det. Jag tror bara att jag sagt det till Henke. Skovet i sig har varit väldigt lindrigt men det är därför jag varit så fruktansvärt trött kom på jag på idag då det börjar dra sig tillbaka och min trötthet är aningen mindre.

Det har påverkat synen. Som de flesta gånger då skov påverkat ögonen har det gjort ont att liksom snurra runt ögat i hålan. Om man tittar åt sidan med bara ögonen, om ni förstår?! Dubbelseendet har varit mikroskopiskt lite påverkat så jag är ytterst, ytterst tacksam för att jag kom så lindrigt undan. Ett kraftigt skov skulle ju innebära att jag måste börja med bromsmedicin och eventuella syskonplaner måste slopas. Men, det är ju jag som avgör vad jag tycker är kraftig påverkan och jag känner väl inte direkt att jag kommer ringa till Västervik och tala om att jag varit i skov så.. Det får de reda på när vi ska ses nästa gång.

När det nu blir.

Idag gör det nästan inte ont alls bakom ögat. Synen är fortsatt påverkad så vi får se om det är restsymtom eller om det försvinner. En sak som jag tänker på ibland är - hur mycket kan synen bli påverkad egentligen? Jag har för mig någonstans att det är mycket sällan någon blir blind. Men, ni vet ju med min otur att jag väl kommer va en av de få som det faktiskt drabbar.

Jag vill inte ha den här skitsjukdommen. Jag är färdig med den, känner jag. Nu vill jag må bra. Kroppsligt men i första hand psykiskt. Varför kan jag inte bara intala mig själv att jag ska det? Varför ska jag behöva må så jävla dålig hela tiden? Varför gör jag det? Är det för att jag krisar? Eller är det på grund av ms i sig som förstört min lyckobas?

Det sägs att man ska göra det bästa av situationen och tro mig, jag gör mitt allra yttersta..




I nöd och lust

Dagen har passerat utan större vånda. Eric och jag gick till Anna och Nellie en stund och Jossa, Camilla och Casper var där så jag fick ta tag i mitt äckliga dåliga mående och försöka skärpa till mig. Skrapa ihop resterna och försöka va normal.

Jag måste bara tillägga att jag gillar Camilla så in i bombens. Jag tror inte att hon är här inne och läser men jag hoppas hon känner hur jag uppskattar våra små promenader hem från Anna. Detta är till dig Camilla, oavsett om du kommer se det eller ej <3

Så, nu sitter jag här. Henke kom hem från jobbet och började putsa fönster. Vi har pratat ut och de otäcka tankar som grusade min morgon är för närvarande under kontroll.

Kanske är det helt stört av mig att va så öppen med att jag mår dåligt hela tiden men har dagar då jag inte kan se någon mening? Mening kan jag se, förvisso. Jag vill vara med och se Eric bli stora pojken, jag vill bli gammal med Henke och sitta med kaffet och gnälla över mina krämpor och höra om hans. Det är mer en sån äcklig känsla att jag vill skona de jag älskar mest ifrån mig själv då jag mår så dåligt.

Men efter att ha pratat ut ordentligt så vet jag att min plats är här. Med Henke och med Eric. Henke lovade mig i nöd och lust och i sjukdom och hälsa.

Det, mina vänner, har han bittert fått erfara.

<3


...

Idag vaknade jag med en otroligt tung känsla i min själ. Jag låg nära Eric när vi hade morgonmys och tårarna strömmade utan att han märkte något, som tur va.

Jag känner mig som en igel. En blodigel som tömmer både Henke och Eric på energi. Jag är bara en trött och tråkig mamma med allt för dåligt mående för att orka. Jag är en pissig fru som bara är sur och tvär hela tiden och aldrig är nöjd. Jag känner mig inte värdig att vara under samma tak som de jag älskar men trots allt kväver.

Sakta men säkert.


Tack <3

Vi har haft en bra kväll här hemma. Jag har blivit gratulerad och fått svärmors hembakade jordgubbstårta.

Vad gäller sängen får vi vänta en till två veckor då de inte har de billigaste alternativen på lager. Tråkigt, men det är en på ingång i alla fall. Vi hade tänkt köpa Blixten sängkläder men med prislappen på det får det nog bli något annat.

Det var väl det hela. Är trött nu och vi får se om det blir ett avsnitt " The Killing " eller inte. Med Henke´s humör tror jag nog det blir sovdags. Han har jobbat in lunchen idag och inte ätit mer än en drickyoghurt till frukost och det förstår ju vem som helst att det resulterar i huvudvärk, trötthet och irritation.

Vi får se vad det blir!

Tack alla som var med och gjorde min dag <3

Toppenfin dag!

Vi hade en toppenfin start på denna dag, måste jag få säga. Vädret var kanon och dessutom toppen för att vistas på ALV i. Eric sken som en sol, borstade tänderna så snällt och allt flöt på alldeles helt jäkla toppen bra. Även nere på ALV var det så lugnt så allt gick utan att jag var nära hjärtinfarktstressad en enda gång.

Nu har vi vilat och det med besked. Vi sov som grisar.

Väntar nu på Henke och middag. Sen kanske det kommer en och annan gäst till mig ikväll!


Morning

Vaknade skapligt idag. Och jag blev så glad för att solen skiner. Nu kommer den ju säkerligen inte göra det hela dagen så men det känns mycket härligt att börja dagen på detta vis. Dessutom med kaffet i lugn och ro vid datorn med Eric sovande i sin säng.

Jag fick ett sms straxt efter att jag gått upp. Från en person som betytt jättemycket. Det gjorde mig så glad så jag nästan blev lite tårögd.

Nu ska jag göra mig i ordning. Önskar oss alla en bra dag!


Kvällstankar

Ikväll är vi trötta familjen, må jag säga. Henke och jag har gäspat ikapp sen ett par tre timmar tillbaka. Det är väl så att detta regnväder, eller oväder för all del, gör en trött. Nu är det snart sovdags så att gnälla över trötthet känns bortkastat med orden.

Ikväll har vi varit och fikat hos Anna, Per och Nellie. Trevligt i vanlig ordning. Tråkigt bara att Eric måste visa sig häftig och putta och buffa. Lite svårt att styra sina känslor och sitt sätt att vara.

I morgon fyller jag år. Hur det känns? Det är ju alltid skoj att fylla år. Det tråkiga är väl när man börjar räkna på antalet år man fyller och dessutom inser att de blivit många till antalet. 33 år. 33 år.. Hur är det möjligt?

Om jag krisar? Japp. Så in i helvete om jag tillåter mig själv att känna efter. Jag var 19 bast när jag träffade Henke. Eller 18 på väg in i 19 då. Henke var också en ung liten rackare med sina 21 snart 22 år fyllda.

Jag kan hantera att jag passerat 30 strecket. Jag kan hantera att det är en herrans massa jävla år sen jag behövde visa leg. Jag kan hantera att jag nu för tiden sitter som mamma och pappa gjorde för typ 20 - 25 år sen och ojja sig över att den skådisen och den skådisen blivit gammal. Det har ju jag med. Jag kan hantera att jag nu är en kvinna och inte tjej. Lite tjej men ändå mest kvinna. Det är en hel drös med olika saker jag kan hantera. Till och med de mer och mer synbara linjerna runt ögonen och Henke´s silverstänk i håret.

Vi har gjort en väldigt häftig resa tillsammans. Vi har åldrats ihop. Alla små skrattrynkor jag har runt mina ögon har jag fått för att jag varit lycklig tillsammans med min man. Silverstänken i Henke´s hår är nog på grund av mig med och det kanske inte är så tacknämligt för honom. Ha ha..

Vi har rest tillsammans och mognat och blivit vuxna. Vi är föräldrar och anvarsfulla människor nu förtiden. Som föredrar att gå upp på morgonen i stället för att sova bort hela dagar och va vakna på nätterna. Det hade sin charm men det är ett passerat kapitel.

Vi har äntrat kapitel två, kan man väl säga. Vi krisar nog lite båda två men ingen av oss vill dra ner den andra med att erkänna. Eller sörja.

Vi har det bra, herregud. Vi njuter av vårat liv tillsammans. Att gråta för att åren går är ju egentligen väldigt dumt då man slösar viktig tid. Men just runt födelsedagar är det svårt att låta bli.

Åren går, vår kärlek den består.
Jag vill inte resa utan dig min kära. Jag vill vara dig nära.
För alltid var vårt löfte en gång. Fortfarande sjunger vi vår kärleksång.
Innan denna dikt blir för larvig, och jag kan hålla med om att den är slarvig.
Ska jag nu krama om dig riktigt hårt. Jag älskar dig, och det är inget svårt.


Ha ha,
God natt!

Abort

Slösurfade lite nu efter maten och stötte på en artikel i Aftonbladet där det skrivs om en film som gjorts, eller ska göras, som en slags skrämpropagande emot abort.

Jag fattar inte grejen med en sån film och jag fattar inte grejen, egentligen, med att va emot abort. Vi kvinnor har ju liksom inte själva bestämt att det ska va vi, och bara vi, som ska bära och föda barn. Misstag kan ske, våldtäckter begås och olyckan kan liksom va framme. Kanske har du inget bra att ge till ett blivande barn just då du blir gravid och hela ditt liv skulle komma att se mindre bra ut med ett barn också. Kanske är du ett barn själv. Eller alls inte mogen.

Jag kan inte förstå varför det ska va fel att abortera bort något som inte kan komma att leva själv, utaför livmodern, på länge i början. Visst är det ett liv, men det är ju inte ett barn förrän graviditeten är ganska långt gången. Dessutom finns det ju " dagen efter piller " att ta och det borde ju va lika där då?!

Jag var ju, som ni kanske vet, gravid som 19 åring. Med Henke. Ingen av oss hade jobb, vi bodde kvar hemma och vi var åt helvete för " icke redo " Det barnet hade idag varit typ 12-13 år. Hade vi fått det barnet hade Henke och jag inte varit tillsammans. Vi hade aldrig klarat av det. Jag hade suttit i en etta och ruttnat och så hade även Henke. Att få barn, som 20 årig mamma utan erfarenhet av mer än gymnasiet där närvaron var katastrofal hade inte varit optimal på arbetsmarknaden. Jad hade kämpat, kanske som inringsvikarie inom vården. Levt större delen av livet på socialbidrag. Vid det här laget hade jag kanske gett mig ut i svängen. Supit på helgerna och haft barnet sovande hos någon annan för att liksom ta igen min ungdom.

Detta låter kanske rent ut sagt för jävligt att skriva men vi valde rätt anser jag. Vi tog beslut, direkt, om en abort. Vi var inte mogna. Vi hade varit en last för alla, även varandra, om barnet sett dagens ljus.

Ni som hängt med vet ju att jag inte hann göra aborten. Det var ett utomkvedshavandeskap och det var liksom ett stort tecken på att det inte var menat att bli.

När jag var 29, fortfarande med Henke, kände jag att jag var redo för ansvaret. Henke var redo. Eric kom och han gav vårt liv mening. Så hade det inte varit om det vi skapade - 97 hade blivit till.

Jag tycker att varje kvinna själv ska ha rätten att välja. Jag tycker dock att abort kanske, för vissa, används som ett form av preventivmedel och det är ju såklart inte okey.



Det är min åsikt! Vad tycker du?

Trevlig förmiddag

Idag har det regnat klippt hela dagen. Visst fan är det tråkigt, ruggigt och kallt men samtidigt lite mysigt också.

Vi har haft en trevlig förmiddag med besök av Cissi, Andreas och Noelle. * Tack tack * <3

 Det blev inget sängköp idag för Jysk var stängt. Vi får se om vi stressar med det i morgon eller om vi tar det på Tisdag. Jag är sugen på att få dit en säng nu. Jag vill inte att Eric ska börja sova där i än men rummet ser så ofärdigt ut när det inte står någon säng där.

Det var det hela för nu!

Sängfunderingar

Hamnade här ännu en gång nu på morgonen. Jag tände ljus till frukosten men Eric tycker att det är alldeles för kul att blåsa ut dom så det blev en frukost utan tända ljus till slut.

Det är tråkigt väder idag men samtidigt är det nog bra med lite regn. Åtminstonne för markerna. Än bekommer det mig inte så mycket. Jag tycker till och med att det är lite mysigt. Det tråkiga är att vi hade tänkt gå och kolla på sista föreställningen i Mattisborgen i eftermiddag då den tydligen skulle va väldigt häftig. Men vi får se hur det blir. Det kommer ju fler tillfällen.

Nu ska Henke äta frukost och jag ska fixa med lite annat och sen bär det av till Jysk för att kolla säng. Henke hade hittat en likvärdig där som den jag hittat på Ikea och med 200 kr för bensinen till Linköping kommer de ungefär att hamna på samma pris så det lutar åt att vi handlar den här i stan.

Vi behöver även ha ännu en uppsättning sängkläder. Förhoppningsvis har de en med Blixten på. Risken är väl att Eric vill provsova redan ikväll om den finns hemma och då blir det ju lite tufft. Har man väl tagit beslutet kan man ju inte vackla med det menar jag. Ska han sova där i, måste han ju det. Annars kommer det ju bli samma visa varje gång vid sovdags. Ligga lite där för att sedan ligga i den andra.

Vi kommer ju självklart inte tvinga honom till något. Bäst är ju att han känner att han själv vill och är så trött så han slocknar. Åh.. Det är jobbigt detta men det ska nog gå bra.

<3

Sköning

Sonen hade svårt att komma till ro igår kväll. Han var så trött när vi åkte hem från morfar, kanske var han övertrött och det var därför. Nåja, vår son är för det mesta en sköning så till vida att han liksom sover igen förlorad sömn. Det resulterade i att han vaknade av mitt larm som ringde 8:45.

Nu har vi myst en stund till barn TV och ätit frukost.

Hoppas vi alla får en bra dag!

Separationsångest och lite annat

Nu ska jag gå och lägga mig. Hamnade framför något pissigt program och kunde inte sluta titta.

Läste något så bra och fint häromdagen. Kommer inte ihåg exakt hur orden var samlade men kontentan av det hela är att man inte ska stressas över andras val i livet. Att man ska våga stå upp för ens egna val och beslut, även om de är emot strömmen. Känns det rätt i hjärtat så har man valt rätt.

Det är ju så det är. Varför ta beslut som behagar massan och vara mainstream. Har man en åsikt, gör ett val eller helt enkelt går emot den strida strömmen som inte riktigt vågar - känns det bara rätt i ditt eget hjärta så kunde du inte gjort mer rätt.

Med den visdomen, och de peppande ord som inte ens var menat till mig personligen, ska jag nu krypa ner och sova.

I morgon är en stor dag. En ledsam dag om du frågar mig. Vi ska köpa säng till Eric. Min älskade lilla Skrutt ska ju flytta till rummet intill vårt på semestern. Navelsträngen kommer då bli ett problem för en nattkissande Henke. Hoppas innerligt att han inte kommer snubbla på den.

Separationsångesten är STOR som fan i mitt kärleksfyllda hjärta.

Bra dag idag

Idag har det varit fullt upp och det har funkat bra faktiskt. Jag är trött nu vilket resulterar i lättretlighet som Henke nog tycker är tråkigare än vad jag tycker den är men, nu är det snart sovdags.

Vi har kollat Mattisskogen idag. Första teatern också och det funkade faktiskt över förväntan med Eric´s myror i brallan. Tror det var mycket på grund av att han snuggade kex av Nellie hela tiden. Vi valde att gå iväg och fika lite efter teatern då många var på väg ner och in i borgen när den öppnades. När vi kom tillbaka upp och skulle gå in och kolla då var det dags för teater igen så då gick vi och kollade lite annat och bestämde oss för att återkomma en annan dag.

Jag tycker ALV är ett toppen ställe men nu när man varit där några gånger tycker jag att det är aningen mycket teaterar och tillgången till att få gå in i miljöerna är ganska liten ändå. Överlag menar jag. Det är ju jättekul första gångerna man sett dom men nu börjar man kunna gången och så. Jag har full förståelse för att de måste vara där för att förhöja intrycket. Men kanske inte så ofta?!

Nåja, mer fikapauser då liksom..

Nu ikväll har vi varit vid pappa´s husvagn och grillat korv. Mamma var med oss också och det var verkligen jättetrevligt. Vi gick även en promenad och Eric fick se smalspåret tuffa förbi.

Härlig dag. Nu ska jag snart gå och sova!


Invigningen av Mattisskogen

Nu ska vi alldeles snart bege oss ner till ALV för att kolla invigningen av " Mattisskogen. " Jag är lite orolig för att Eric ska tycka att det är lite läskigt men om man förklarar saker som på ett ungefär ska ske och så innan så brukar det gå bra. Vi får hoppas att det gör det. I huvudsak är det nog mest Henke och jag som känner att det ska bli riktigt kul att de den nya miljön.

Fortsätt gärna att fundera över saker ni tycker jag kan skriva om. Frågor.. Vad som liksom.

Önskar oss alla en bra dag!

Hybrisvarning

Kul som fan tycker jag att det trillat in en och en annan kommentar på min fråga om blogginspiration.

Jag har bestämt mig för att inte publicera dom förrän dess att jag väljer att svara. Vad kul. Måste ju poängtera att det nog skulle krävas ett par till kommentarer i detta ämne. Annars kanske jag drabbas av hybris, mer än jag redan har, och tror att min blogg är så jävla bra.

Visst, jag håller med, den är det. Men allt kan bli bättre. Poleras i kanterna och liksom strö på den extra fina lilla guldkanten?

Ja men kom igen nu då!




* Förresten, förstår ni mina dryga skämt? Kanske inte.. *

Ge mig inspiration!

Jag nämnde ju för er igår att jag känner att jag är i någon form av bloggsvacka. Jag har liksom spårat in på att gnälla i varenda inlägg och det är inget kul.

Så, nu känner jag såhär, var med och påverka vet jag. Kom med något förslag om vad jag ska skriva om. Eller, varför inte, ställ en fråga.

Jag vet att det är långsökt att göra såhär. Sist var det väl typ ingen som ville hjälpa mig komma ur gnällträsket som blivit min bogg. Men, ni är här och läser varje dag - varför inte ta chansen nu liksom. Var anonym om det känns bättre.

Herregud, ge mig lite inspiration!!!!!!!

Trotsar regnet

Kikar in och hälsar oss alla en bra dag! Nu ska vi trotsa regnet, morfar och jag, och bege oss till ALV för en stund!

Becca funderar

Hur jävla vriden är den här världen egentligen? En cyklist blir påkörd och " Blondinbella " ser hela händelseförloppet. Hon blir skärrad, hon ringer 112, hon avviker från platsen när ambulansen anlänt då hon " kände att hon inte kunde göra så mycket mer "

Är det bara jag eller är hela grejen helt sjuk? Ingenstans i texten framgår det hur det gick med cyklisten. Om cyklisten blivit påkörd framför en " vanlig Svensson " hade inte olyckan hamnat i tidningen. Olyckan hamnade dessutom på nöjesbladets sidor då Blondinbella, vår svenska bloggkändis såg det hela.

Nöjesbladet liksom.

Helt jävla sjukt!


Bloggsvacka

Jag tror jag kommit i någon form av svacka rent bloggmässigt. Eller svacka och svacka, jag håller mig borta från tangenterna då jag bara gnäller när jag hamnar här. Jag är trött, Eric är trotsig, jag blir uppstressad av det ena efter det andra. Det blir liksom ingen kul läsning så. Dessutom känner jag mig mer nere än vanligtvis och oftast brukar jag använda bloggen som en kanal för att få ur mig det ledsna lite men nu vill jag skona er på något sätt.

Hur som helst. Vi har vilat. Jag längtar redan efter att få sova ikväll. Eller.. jag kan ta middagen och kaffet men sen..

Ska försöka få lite styr på det hela nu. Ta ett glas vatten eller så.

Det var det hela för nu!

Min lilla pojke

Jag är hemma, varje dag, med vår snart treåriga son Eric. Varför han inte är på dagis och det faktum att det liksom är så är självvalt av oss och är en historia som inte riktigt hör hit.

När barn växer upp, när barn blir medvetna om att de är en egen person som kan ställa krav och påverka det som ska och inte ska ske kommer trotsen in i bilden. Mer eller mindre. De människor de trotsar mest emot är de som de vet kommer älska dom no matter what och det är föräldrarna. Vissa barn avancerar och trotsar loss både hit och dit. En del är lugnare och en del trotsar bara mot föräldrarna.

Att det med trots skulle kunna bli bättre av att ha vårt barn på dagis är inte heller något som har med detta att göra men som en liten parentes vill jag säga att jag pratat med en hel del föräldrar, vars barn är på dagis, där trotsen inte existerar under dagistimmarna men liksom tas igen som förlorad tid då de åter sluter upp med föräldrarna efter avslutat dagisdag. Detta är såklart väldigt individuellt.

Nå,

Henke och jag pratade om Eric´s trots vid lunchen. Henke menar att han inte skulle utsätta sig för situationer som kan bringa fram trots. Skulle trotsen komma skulle han ta tag i det då. Låsa in honom på rummet, ta ifrån honom saker och sådär. Han framstod som den förälder jag själv var INNAN jag fick barn då allt var så jävla lätt och ett nej var ett nej och vissa saker inte alls var okey.

För att klara en del av dagarna här hemma så måste jag få tänja på gränserna. Jag måste stå fast vid vissa saker men i vissa fall får man liksom kompromissa. " Om vi gör detta får du göra det sen " Typ.

Eric´s trots håller på att ta död på mig fullkomligt till och från. Jag blir så vansinnigt förbannad så det liknar ingenting. Det är ju självklart inget jag visar för honom direkt. Jag försöker hålla lugnet och sådär men med allt så finns det en gräns och den brukar vi passerat innan klockan är tio på förmiddagarna.

Det som intresserar mig i Henke´s resonemang är HUR det ska gå till att undvika trotsen? Lugnande medel så Eric sover en hel dag? Inlåst i ett vadderat rum med leksaker och intravenös matning? Frågorna är många och tyvärr kommer vi inte få svar. Eric vågar inte riktigt trotsa mot Henke till 100% ännu. Men det kanske kommer. Förhoppningsvis ( ja förhoppningsvis ) kommer det på Henke´s semester. Då som först kanske han förstår att det inte är att leka med. Att det är skitjobbigt och att det inte går att undvika.

NU ska jag vila när mitt lilla monster sover och laddar för en trotsig kväll. Ha ha.. Kanske blir kvällen toppen förvisso. Det ska klippas gräs här hemma och det tycker båda mina pojkar om så..

Jo men visst!

Trasig

Vaknade dagen med mys i sängen med sonen. Underbart. Tyvärr vet jag inte vad som kom över mig men tårarna började komma och medans jag kramade sonen, som i nyvaket tillstånd är helt toppenfin och go´, rann tårarna medan jag sniffade honom i bakhåret.

Resten av dagen har bestått att trots och jävelskaper från samma underbara son jag mös sönder, nästan, i morse.

Nu ska vi sova. Ta mig fan!

Fin fint besök!

Ikväll har vi haft fin fint besök. En kille vi umgicks med typ hela tiden förr har varit här. Med sin flickvän, som för övrigt var jättetrevlig. Med tanke på att han flyttade ifrån stan och med allt annat som hänt för oss under den tiden så har bekantskapen på något sätt inte räckt till för att tas om hand över msn eller facebook.

Det är typ två år sen vi sågs. Det är inte klokt egentligen när man tänker på det. Men nu får vi försöka vända den trenden och ses någon gång ibland då tillfälle erbjuds. 

Trevligt!




Morgonkissen = )

Henke har varit och klippt sig nu och även varit en svängom till leksaksaffären. Eric ska få en liten present idag. Ni förstår, vår lilla kille kissade en del av morognkissen på toan i morse. På eget initiativ. Henke blev så lyrisk över faktumet då Eric ringde för att berätta så han utlovade en present.

Jag är stolt och jag känner att jag nog inte behöver ha sån ångest över att Eric fortfarande har blöja. Jag tror medvetenheten över det där kommer naturligt till slut så varför stressa på liksom! Visst vi hjälper honom på traven. Pratar om toaletten och frågar om han vill testa. Har framme pottan och provsitter den till och från. Påminner om att stora pojkar till slut lär sig att kissa och bajsa på toaletten. Men vi stressar lagom. Definitivt nu då man märker att han tar egna initiativ!

Mitt hjärta!


He!

Här har inläggen lyst med sin frånvaro idag. Vi har varit på ALV med vänner. Väldigt trevligt men oj vad stressad jag blir i såna där miljöer. Allt folk, alla barn som spinger omkring och är överallt och ingenstans på en och samma gång, mitt eget barn att hålla koll på. Men, det gick bra och det är huvudsaken. Jag vill ju ge Eric nöjet att vara där liksom. Jag får sätta min stresskänslighet åt sidan en stund och när man ser hur kul Eric har är det värt det!

Ville mest titta in här och tala om vad vi haft för oss och önska oss alla en fortsatt bra dag!

Trött, vad annars liksom..

Är i valet och kvalet om ifall jag ska ta mig en kopp kaffe för att piggna till. Jag är så äckligt trött så jag vet inte vart jag ska ta vägen. En halvtimma till Henke slutar men med handlingen inkluderad är han väl hemma runt 16:30. Det innebär sen mat idag vilket är trist för jag är hungrig.

Vad gäller halsen tror jag inte det är någon fara längre. Tyckte mig känna aningen ont på förmiddagen men det är inte kvar så nu friskförklarar jag mig själv.

Tror jag tar med Skrutt ner i källaren och städar lite. Så vi slipper göra det sen eller en annan dag. Det är det bästa när man känner sig så seg men har ett barn som behöver något annat än en förälder som ligger och sover. Att städa och att han får hjälpa till!

Så!

Gardinbyte

Idag har vi varit lite produktiva måste jag säga. Vi har bytt gardiner i tre fönster. Resultatet blev helt okey.

Nu väntar vi på Henke som kommer på lunch om typ 40 minuter. Jag anar tendens till ont i halsen. Jag som trodde jag klarat mig. Fan också. Men, jag ska föröska vila bort det sen när vi ska sova. Som jag längtar efter sovstunden idag. Jag är så trött, så trött.


<3







<3

Trötta ögon pigga igen

Det finns mycket mer att skriva här ikväll men jag ska avrunda nu. Är trött i ögonen. Vi ska kolla " The Killing " och det gör trötta ögon pigga igen. Eller är det åsynen av Joel Kinnaman? Han är ju inte supersnygg i denna serie men man vet ju hur go´ han kan se ut liksom.

Jag är så glad i min nyfunna kontakt <3

Jo men, det va väl det hela för ikväll!

Visst? Visst!

Nu har jag hamnat här. Har varit ute och terapirensat lite land ikväll. Henke har murat lite vid trappan som han fixat till ner till garageinfarten. Eric har varit trotsigare än jag vet inte vad idag. Det går inte att beskriva i ord. Jag är så trött och lite känslomässigt störd ikväll då jag varit och pratat. Men överlag har jag en skaplig känsla.

Det med bilen är ju bara en så onödig sak att det ska behöva hända känner jag. Varför? Inte för vi har så sväviga planer vad gäller något extravagant så men va fan.. Vi behövde ett par tusen för att få dit en dragkrok på bilen.

Just nu, när det är sommar, känner man väl att de 20,000 kr vi fick lägga på ac:n var väl värt men det är så störande nu när sommaren kommit och vi inte kan måla om huset. Eller bygga i ordning verandan på framsidan. Fortsätter det såhär har vi inte råd att göra ett endaste dugg mer här. Förrän vi vinner våra miljoner på Triss vilket inte heller kommer ske då vi inte har pengar till att köpa den där speciella lotten för.

Jag finner stor tröst i att vi har varandra här hemma kan jag säga. Det är så mycket mer värt än att huset blir om målat och källaren i ordning gjord och verandan på framsidan helt klar. Vi har en superfin altan på baksidan att sitta på och resten löser sig väl så småningom.

Min största och bästa investering i livet är Henrik. Han gav mig dessutom Eric. Vad kan man mer begära liksom? Aningen mindre trotsig så är livet helt toppen egentligen. Det kommer jag ju känna rakt genom hjärtat så småning om. Jag ska bara krisa klart först liksom.

Visst? Visst!

Så jävla less

Blir så jävla less på allt. Nu har Henke varit nere i bilaffären där vi köpte vår Audi för ett tag sen. Eller ett tag, det är nog några månader.. Skit samma, det har hörts ett missljud i den och idag har vi fått veta vad det är.

Så klart är det växellådan som behöver bytas och såklart kostar det typ 14-15,000 kr att få det gjort och så klart har ju inte vi några såna summor med pengar och såklart tänker ju inte bilaffären betala då de endast har 1 månads garanti.

Däremot blev de mycket förvånade att en bil som inte gått längre har detta bekymmer.

Tänk den dag då jag kan logga in och berätta lite trevligheter för er? Idag nöjer vi oss med att jag plockat i ordning på oredan på micron.

Man får glädjas åt det lilla, som Henke sa!

Kris

Det har ju diskuterats fram och tillbaka om det jag får ut av att gå till min kontaktperson som öppen psyk är nog eller om det krävs mer. Hon är ju ingen psykolog och vissa gånger kan man ju undra om det ger resultat i om att jag hela tiden mår som jag gör.

Hon hade pratat om mig och mitt ärende med en kollega och kommit fram till att jag är i en kris. Eller, egenligen inte bara i en kris. Dels är det ms:krisen, dels är det " försöka få syskonkrisen ", sen är jag ju i en ålder då man kanske krisar lite till mans liksom. Och det är inget konstigt att det tar tid för det tar tid att komma på rätt köl. Det kan ta riktigt lång tid om man har otur.

Med tanke på att en sorg har följt den andra senaste tre åren så blir det automatiskt så att jag liksom inte hinner bearbeta färdigt utan det bara fylls på med nytt.

Att gå till Öppen Psyk kan vara av en negativ klang. Kanske är det något man ska hålla för sig själv?! Det blir alldeles för lätt så att människor får förutfattade meningar och dömmer hårdare än vad som egentligen är fallet. Jag vet att jag för övigt är fullt frisk och jag går dit för att få rätsida på mina känslor. Skit samma om folk pratar. Jag är öppen med att jag är där, hur det går och vad som sker. Då slipper kanske folk att prata allmänt skit om det om någon skulle se mig smyga in där.

Visst, jag gå ju självklart inte fackeltåg innan jag ska gå in där för att folk ska se mig heller men jag skäms inte för att jag går dit. Jag är en desperat människa, för fan!

Kollegan som hon pratat med hade dessutom gjort bedömningen att jag är psykiskt fullt frisk förutom mina kriser!

Så!

Varit och pratat

Idag har jag varit och pratat. Kände mig inte upplagd det minsta men nu, efteråt, är det skönt att det är gjort. Jag tycker så mycket om henne som jag går till. Det är viktigt det där, att man känner att det funkar liksom. Nu har vi ju träffats ganska många gånger så då känns det som att komma hem till en släkting eller bekant och .. bara prata lite skit.

Nu ska jag passa på att vila när Eric vilar.

Önskar oss alla en fortsatt bra dag!

Lite bättre

Nu känns allt lite bättre. Vi kollar på " The Killing ", vi har pratat en massa Henke och jag och jag fnular på ett mail jag ska skriva i morgon.

Det känns så bra, den mailkontakt jag fått. Det verkar vara ömsesidigt och hur det än är, det stöd man får från familj och vänner så är det ingen som riktigt kan förstå. Jag känner ingen som liksom känner det jag gör.

Nu blir det lite mer TV tittande innan sängdags!

Det är som det är

Idag har jag varit småirriterad typ hela dagen. Kul tjej, jag känner det. Men vad ska jag göra, liksom? Jag tror att det är för att jag ska iväg och prata i morgon. Jag känner att det på något konstigt vis är att ta mig vatten över huvudet. Hur nu en sån sak som att " gå och lätta på trycket och prata av sig " nu kan kännas fel.

Jag vet inte vad det är som hänt. Jag bara känner mig så pissigt piss. Försöker intala mig själv att det inte är så. Försöker hålla skenet uppe inför folk. Eller sluta mig och inte va så delaktig i snacket.

Jag vet inte vad jag ska göra för att få bort den här äckliga känslan jag har i mig. Kanske är jag i något skov nu som påminner om depressionen jag var i när Eric fötts fast detta är en light version. Kanske är det de misslyckade IVF försöken. Kanske är det arbetsträningen som hänger över mig trots att jag för närvarande är sjukskriven. Kanske är det pressen jag har på mig själv att någon j**la gång komma till en punkt där jag mår varaktigt bra?

Hur som helst. Det är ju som det är med det. Det ordnar sig väl. Tids nog!

Alldeles för trevligt

Vi har alldeles för trevligt med våra grannar, det är en sak som är säker. Klockan blir mycket men det är det f*n värt. Eric höll ut till 23 hugget och somnade som en stock. Linda, Jocke och William har varit med och pojkarna lekte så bra.

En helt underbar avslutning på en Lördag!

Irriterad

Jag är trött och sur idag. Det är ju inget kul direkt. Det går väl över så småningom.

Vi vaknade skapligt idag. Inget fel i det. Problemet var bara det att Eric lagt beslag på någon form av leksakshamster som skrålar " Jailhouse Rock " och det kändes inte så okey runt 8 på morgonen. Nu är batteriet slut så det råder lite mer ordning och reda på torpet. Nu är det bara det vanliga tjatet som ekar. Ha ha..

Tror jag blev irriterad på att Henke vaknade på dåligt humör trots att han fick ligga och sova till 9:40. När han vaknar är ju all morgonstress avklarad, bajsblöja bytt och kläder fixat. Han kan bara gå upp och njuta ett lugn som jag aldrig får. Ändå har han mage att visa irritation direkt på Eric som är lyrisk över att Pappa är hemma och vaken.

Det är ju så varje helg och jag förstår Henke. Han är inte van vid Eric´s tjat så hans tålamod vad gäller det är minst sagt minimalt. Ändå blir jag irriterad just för stunden. Och ett tag framöver.

Nu ska jag börja sortera leksaker. Wish me luck!

Så där ja!

Vi vaknade redan innan 7:30 men det är helt okey. Vi har nämligen sovit hela natten. Skrutt brukar ha en första natt där allt är jobbigt med en förkylning men sen brukar han sova natten efter. Skönt att det blev så även denna gång. Jag var helt inställd på en kämpig natt så nu är jag nästan trött för att jag fått sova. Konstiga jag.

Annars då, jag har drömt och det var inga angenäma drömmar precis. Sånt där som gör en irriterad och ledsen och som liksom ger massa idiotiska tankar dagen efter. Jag kan tyvärr inte delge er detta då det inte bara handlar om mig. Irriterande, jag vet.

Nog om det!

Idag vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Jag hade på plan att försöka sortera bort en del av Eric´s leksaker. En hel del är trasigt och en hel del är liksom inte anpassat efter hans ålder. Vi får se hur det går. Tror det vore lättast om han inte var med.

Ikväll var planen att åka ut och grilla korv med min pappa men det känns inte så aktuellt att va ute i detta väder. Vi får se hur det blir med både det ena och det andra.

Visst? Visst!

Gnäll på en Fredag

Vi har haft en bra kväll, tycker jag. Eric snorar på men verkar piggare ikväll. Hoppas, hoppas, hoppas på att få sova inatt och att jag slipper bli förkyld.

Annars då? Jag vet att jag har ägglossning och det stör mig och gör mig lite ledsen över att vi inte kan försöka. Visst, vi kan det men jag vill inte utsätta mig för risken för ännu ett utomkvedshavandeskap som skulle fördröja tiden till vår sista återföring.

Jag ska försöka återgå till att bara ta det piano. Att se det som en paus i IVF karusellen. Men sen är ms:n där och stressar mig. Kommer jag i skov får vi avbryta våra planer och mår jag dåligt nu är det inget mot hur det kommer va då, kan jag säga.

Fredag och sånt gnäll? Förlåt mig, mina vänner. Önskar oss alla en fin helg <3

Hotmail

Är inte inne på min Hotmail varje dag, kan jag säga. Idag har jag trälat hela förmiddagen med att kunna skicka ett meddelande. NU ÄNTLIGEN lyckades jag och kom till en sida där det stod " ditt meddelande har skickats "

Teknik, datorer och sånt är inte min grej men nu får jag damma av min gamla hotmail. Jag hoppas på svar!


Eftermiddagsvila - check

Lill-Skrutt hämtar igen lite av den sömn han missade inatt. Han har sovit bra i eftermiddag. Jag erbjöd att han fick ligga i vår säng från början men det ville han inte. Han vaknade dock efter en 40 minuter och ville komma över. Då hade jag sovit en halvtimme och det är alltid något.

Nu är det snart på gränsen att han inte får sova mer så jag ska alleles snart gå in och mysa och kolla TV med honom i sängen.

Nu har regnet hittat hit och det med besked. Det har vräkt ner när vi vilat. Bra för naturen och skönt med lite annan luft.

Skulle ju varit hos min " pratmänniska " idag men jag avbokade det redan igår. Med en son som inte är frisk och som oftast innebär dålig nattsömn var det som bäddat för stress och massa tårar på morgonen då jag skulle varit där redan 8:15. Inget att göra åt och med handen på hjärtat och som ni vet var jag ju inte sugen på att gå dit ens. Jag orkar inte.

Nu slutar snart Henke. Som jag längtar <3

TGIF

Nu ska vi snart vila, Eric och jag. Skrutt har inte sovit mycket inatt och inte jag heller för den delen. Han är så snorig min lilla älskling. Hoppas på snabbt tillfrisknande och att vi får lite mer sömn när det är tänkt att man ska sova.

Idag är det Fredag. Det tackar vi för!

Önskar oss alla en fortsatt bra dag!


En kort en

Skramlade nyss ner här på stolen vid datorn. Vi ska äta värmebröd och mysa så gott det går med en snorig kille som antagligen inte kommer sova mycket inatt. Tur att det är Fredag i morgon och att Henke då är hemma och ledig.

Dagen i sig har faktiskt varit bra. Vi var med Anna och Nellie till Casper och Camilla på en fika. Trevligt när man lärt känna nytt folk. Visst. Som småbarnsmamma har man alltid något att prata om och det blir lite som att man stöttar och peppar varandra samtidigt som man kan göra liknelser på tokiga saker ens barn gör.

Det var det hela för nu!

Bra dag, än så länge

Alltså, helt ärligt, så minns jag inte när jag dammsög senast. Jag dammade av någon gång omkring där också. Man kan se mitt slarv på golv och möbler men vad spelar det för roll liksom. Vi har ju inte spenderat så mycket tid inne med tanke på det fina vädret och då kan man koppla bort sånt där lite grann. ( Toaletten och diskbänk, spis och så städar jag ju oftare )

Sen ville jag poängtera att det jag skrev igår, att vi kände oss som rika knösar såklart va ett drygt skämt. Det framgick ju dessutom av texten att vi absolut inte bara kan bränna pengarna på vad som helst, men jag ville bara klargöra det. Har ju fått höra på omvägar någon gång ibland när jag skrivit något knasigt så nu är det klargjort.

Men, jag är rik ändå. Inte på pengar eller så. Jag är rik på kärlek i mitt liv. Klyschigt ( stavning ) men det är så det är. Jag har en underbar man, min son, min egen familj och vänner. Och våra vänner sen, de går inte av för hackor. Så känslan av att va snuskigt rik har jag, fast på ett annat sätt än att kunna dra ett kontokort i vilken butik som helst.

Idag har jag en bra dag än så länge <3


Mitt snyggo

Henke är jävligt snygg, det vet han om och det märks. Nu använder ju inte jag smileys här i men skulle jag göra det skulle det va gubbar som hoppade omkring och var glada och blinkar och det ena med det andra.

Nu räcker det med att Henke själv står för den varan!


* Tack *

Locket på

Tänk vad det kan göra om man bara ser om sitt egna hus och ställer krav och kämpar för sin sak. Mina pengar från Försäkringskassan har dimpt in på kontot och jag kan säga att vi känner oss som förmögna knösar här. Det är ju inte några pengar vi ens kan låtsas att vi har då vi blev efter med två tunga räkningar i Maj slutet och RMC vill ha sin 8000:- insats för att de öppnat frysskåpet. Men, några hundralappar kan vi använda för att handla mat som vi vill ha och det ska firas till helgen då vi ska grilla.

Nu har jag ju en hel del att kämpa för med tanke på Henke och Eric. Hade det inte varit för dom hade jag inte orkat ringa runt och jagat människan som höll i den sista tråden vad gäller detta. Jag hade inte brytt mig ett skit om att ringa Medicin för att meddela att Försäkringskassan skulle ringa dom. Och jag hade definitivt inte brytt mig om att be hon på Försäkringskassan att ringa min läkare i stället för att gnälla över mitt ärende med sina kollegor.

Jag visste hela tiden att jag hade rätten på min sida. Men att behöva ringa och liksom blotta sin själ till höger och vänster, tala om hur dåligt man mår och varför, berätta för hela världen ( typ ) att man inte ens har råd att ge sitt barn mat - det är inget kul och det är inget som man egentligen orkar när man mår som jag. När man liksom, vissa dagar, har svårt att motivera sig till att fortsätta.. Tydligen så måste det va tag nog i även en sjuk människa för att se om sitt egna hus. Som tur är finns det i mig tack vare min familj som är mig så kär <3

Nu har jag tid hos min pratmänniska på Fredag. Känner mig inte redo för det. Det absolut sundaste är ju faktiskt att gå iväg och prata och lätta på trycket men som jag känt nu senaste tiden så är det lock på känslorna och jag orkar inte öppna burken allt skit är samlat i. Jag har blivit en mästare i att förtränga hur jag egentligen mår och hur jag egentligen känner och det känns som att det är bäst så just nu. Jag orkar inte med mig själv, hur ska andra då orka med mig, liksom.

Henke är en arbetshäst. Han kämpar och sliter. Inte nog på jobbet utan även här hemma för att hålla oss alla nöjda och glada. Jag vill inte utsätta honom för att komma hem till en fru som gråter, skriker och mår som jag egentligen gör.

Det är inte hälsosamt, det vet jag. Det kommer slå tillbaka förmodligen men då får det va så.


Tungt idag

Idag är det tungt, känner jag. Kan inte direkt förstå varför det bli värre nu när det mesta löst sig vad gäller ekonomin och så. Visst, jag är deppig hela tiden så att känslan som tynger min själ till och från blir värre i bland är ju inget konstigt, men det är så tråkigt.

Man skulle kunna jämföra det med att någon lägger en stor 20kg´s tyngd inne i min kropp. Det blir tungt, jobbigt och allmänt grått.

Jag ska försöka skaka av mig udden av detta idag. Jag vill inte må såhär längre. Jag vill bara få må bra. Eller bra är kanske att ta i. Jag vill må bättre än jag gör nu.

Att va i psykisk obalans är jobbigt, det har jag lärt mig om inte annat. Att det inte verkar finnas någon bättring eller utväg på detta gör det heller inte lättare att bära. Den djupaste och mest vidrigaste depression jag varit i var, som sagt, djup och tog nästan knäcken på mig. Jag grät och låg i fosterställning i ett par månader men sen började det lätta av. Nu är allt mellanmjölk, skit och blä mest hela tiden med inslag av små lyckorus och några bra timmar i streck allt i bland.

Jag vet inte vilket som är värst. Gråt och en pissig känsla hela tiden eller den här skitkänslan. Kanske är det så att det inte blir bättre. Detta kan ju vara en " biverkning " av att ms huserar i mitt kontor samtidigt som det kan bero på att jag inte bearbetat klart en hel del av de saker som liksom drabbat oss.

Jag vet inte och egentligen spelar det ingen roll varför.

Jag ska diska lite nu.

Piggelin kan innehålla spår av mjölk

Vi har haft en jättefin kväll med fint besök av kära vänner, kaffe, poolbad för barnen och bara allmänt fint. Vi avslutade kvällen med en liten promenad och en dusch för Eric och mig.

Idag har vi fått veta att piggelin tydligen kan innehålla spår av mjölk. Kanske är det därför Eric är helt rödknottrig på magen och ryggen? Beror det på att han inte tål solskyddsfaktorn jag smörjt honom med? Eller är det helt enkelt bara värmeutslag?

Eric har ju väldigt känslig hy. Så fort han blir lite ljummen till temperaturen så får han som stora röda blemmor ( blämmor?) över kroppen. Mest på rygg och mage. Det här är annorlunda. Det är som röda upphöjningar. Skulle jag inte veta bättre skulle jag tro att han har en barnsjukdom, typ röda hund eller så. Men det beror liksom inte på något sånt.

Väldigt märkligt.

Det känns väl sådär nu när man tryckt i honom piggelin för att han ska få vätska i värmen och njuta en stund med lite glass och så får man veta att det kan innehålla spår av mjölk. Pricken han fick när han testades nyligen satt ju i i flera dagar. Nu har han inte ätit piggelin på typ två dagar så det borde börja ge med sig kan jag tycka. Solskyddsfaktorn har jag inte använt sen i Söndags..

Vi får se hur det blir. Nu duschar vi eller badar av honom typ varje dag ett tag så får vi se om det börjar ge med sig. Annars så får vi väl helt enkelt söka för det. Eric är inte van vid att bada mer än en till två gånger per vecka då jag inte vill att hans känsliga hy ska torka ut. Vissa barn badar varje dag en del inte alltför ofta. Inget konstigt med det. Men i om att han uppenbarligen blir varmare nu när sommarn börjar komma kan det ju va en bra idé att skölja av honom. Ifall det beror på värmen menar jag.

Mycket spekulation.

Nu ska vi snart fixa en extra sopsäck till sopgubbarna i morgon. Det är ju soptömning redan då det ju är tisdag idag. Sen blir det ett avsnitt " The Killing "


Nu så

Så här är det då,
Jag ringde, som ni säkert förstått av mitt tidigare inlägg, till Försäkringskassan idag. Jag blev ju tillsagd förra veckan att ärendet var under utredning och att jag troligen skulle få mina pengar. Nu fick jag ju inga pengar, vilket inte gjorde mig vidare chockad, men jag ville idag fråga hur det gick med mitt ärende.

Jag är ett ärende. Ett jävla ärende som får ringa runt och hänga ut min själ och mitt liv för att vi ska kunna överleva. Bara det är tragiskt men det är inte det detta ska handla om.

Kvinnan jag fick tag i efter mycket om och men som tydligen är den som ska fixa till det hela menade på att hon tyckte att det var mycket konstigt med läkarintyg så långt tillbaka i tiden. Och varför jag hade blivit sjukanmäld så långt efter. Och att jag hade varit på arbetsförmedlingen. Hon tyckte att jag nog allt varit arbetssökande under Mars och April.

Jag talade om för henne att jag har väldigt svårt att fatta vad som krävs av mig för att kunna göra saker som jag borde. Att jag inte förstår och kan ta in information hit och dit. Vissa dagar och i vissa perioder orkar jag inte ens bry mig och vissa dagar bara gör jag som folk säger utan att tänka på följderna.

Efter en hel del debattande mellan oss sa jag till henne att det står ju klart och tydligt på läkarintygen vad som är problemet i huvudsak med mig. Vad det är som gör att jag blev sjukskriven i stället för att fortsätta som arbetssökande. Det är min kognitiva svikt och det är inte konstigt att ingenting blir som det borde då.

Hon kunde inte köpa mitt " freedom speach " så jag sa att " det bästa vore ju om du kunde ringa till min neurolog. Då skulle många frågetecken som hon stött på rätas ut om det nu inte räcker med att jag säger hur det är " Då, helt plötsligt så säger hon att hon skulle ringa min läkare och sen fick vi se hur det skulle bli. Innan i vårt samtal menade hon på att hon skulle diskutera med kollegor hit och dit men vad fan hjälper det mig, liksom? Om inte annat hade ärendet nötts i ett par veckor till och vi dött av svält.

Hur som helst, kvinnan från Försäkringskassan ringde Agata. Jag vet inte vad Agata sa men när kvinnan från Försäkringskassan ringde tillbaka var hon len som sammet och sa att " självklart ska jag ha utbetalt tillbaka till 1 Mars. Hon godkände ärendet direkt.

Ära vare Gud i höjden
Ägata är en underbar kvinna
Jag var inge bra i slöjden
Nu kan jag inte på rimmet längre spinna!

Tack!

Fuck it

Försäkringskassan är nog i särklass den mest värdelösa, pissiga, f*ttinastans i detta avlånga land. Jag orkar verkligen inte med att strida för min sak längre.

Fuck it

God förmiddag

Alltså, seriöst pratat nu. Jag kan inte fatta varför jag är så våldsamt trött. Hela tiden. När Eric vaknar på morgonen känns det som att jag är död och försöker kämpa mig tillbaka till verkliga livet. Jag är trött på morgonen, mitt på dagen, på eftermiddagen och på kvällen. Så trött att jag inte på något vis kan sova mig pigg, liksom. Den här tröttheten är helt förlamande och bara är här och stör mig så jag antar att värmen och ms:en är boven. Även tröttheten kan ju tydligen gå i skov så det är väl det.

Jag är ju van vid att va trött så men när man blir ännu tröttare än man annars är undrar man ju. När det känns som att något är fel. Kanske har det att göra med mitt psykiska mående också. Jag lurar ju bara mig själv med att låtsas som ingenting när jag egentligen mår väldigt dåligt. Samtidigt som jag är glad över det jag har och så. Det är konstigt, jag vet. Men jag är ju lite konstig.

Nog gnällt om tröttheten för nu.

Vi ska ta tag i dagen här. Höra med Anna och Nellie om dom vill komma en stund. Jag ska även ringa Försäkringskassan och höra hur det går. De 30 dagar de behöver på sig är passerade så nu måste det börja hända grejer.

Önskar oss alla en bra dag! Och håll en tumme att det är en utbetalning på gång!

Nämen

Hamnade här för ett sista inlägg denna underbara långhelg. Det är så skönt att ha Henke hemma. Visst är det lite sura miner till och från, han är iväg och fixar med saker och det ena med det andra men det är ändå lyx och kvalité att ha hela familjen samlad och hyffsat utvilad. Och glad och lycklig.

Ikväll har Eric lekt med grannpojken igen. De verkar ha kul de två trots att killen är typ 9. Men jag tror det är bra för Eric att träffa även äldre barn. Som, om inte annat, kan ge tillbaka om det blir för hårdhänt bus. Än så länge har det inte varit några sura miner mer än när det ska sägas hej då och det bådar ju gott.

Henke och jag vankade oroligt fram och tillbaka och undrade vad som hände på andra sidan gräsmattan. Man får ändå ha i åtanke att Henke och jag är i den där åldern då hönseriet är som värst vad gäller ens barn och att ha sin mest dyrbaraste juvel utan uppsikt och dessutom helt i ansvar av någon som endast är 9 år känns väl sådär. Men grannpojken har trevliga och bra föräldrar och " mamma granne " hade ett öga på dom. Konstig känsla det där ändå måste jag säga. När ens älskade Skrutt är så stor att han leker med barn och inte hänger vid bröstet. Nu har han ju inte gjort det på bra jäkla länge men ni förstår min tanke.

Jag har ett osynligt snöre på honom i tanken så när jag blir alltför orolig eller bara vill krama honom så kan jag håva in honom till mig igen. Jag försöker intala mig själv det i alla fall. Det känns lite bättre då!

Min lilla pojke börjar bli stor på riktigt. Det blir en tuff en att inse helt och i genom.

Positivt i det negativa

Idag är första dagen då jag faktiskt känt att värmen är jobbig. Hade det varit för några år sen hade jag legat och pressat men nu får jag portions sola för att klara av det. Idag har det varit kämpigt dock. Skönt att kunna gå in och svalka sig vid AC:n.

Det är inte lätt att vara en värmeälskande, soldyrkare och helt plötsligt börja må dåligt av värmen. Att helt plötsligt inte kunna ligga och sola till svetten dryper. Jag vet inte vad som skulle hända om jag skulle göra det. Något inom mig säger till så jag lämnar värmen innan det är för sent.

Att sen va så förhållandevis blek som jag är nu är inte likt mig. Jag vill ha lite sommarfräsch brunhet på min hy. Jag får bara inse att det kommer ta lite längre nu för tiden. Sen är ju det en bra grej förvisso. Det är ju inte bra att ligga och pressa och så.

Man får väl se det som det positiva i det negativa. Visst!



Siesta time

Sitter här en sväng nu innan Henke ska åka iväg en sväng. Eric sover så vi ska gå ut och röka och därefter ska jag vila.

Jag är smått irriterad idag faktiskt. Småsaker som nu blivit till stora berg och det stör mig. Egentligen borde jag bara skita i det, men det kan jag ju såklart inte. Jag funderar och stör mig ännu mer.

Nåja, det är som det är. Eller, det är som det alltid varit rättare sagt. Det förvånar ingen. Så länge det får fortgå kan ingen bättring ske. Men ändå förblir läget detsamma. Det är tragiskt, tråkigt och störande.

Så kan det va!

Önskar oss alla en bra dag!

Hamnade här en snabbis. Mest för att säga hej och önska en bra dag.


.

Vi har haft en jättefin kväll med Ricky, Ninna, Tuva, Anna, Per och Nellie på besök. Barnen badade i poolen och lekte och allt gick väldigt bra. När vi kom in tog Eric och jag oss ett snabb bad. Nu myser Henke och jag till Big Brother och kanske skulle jag ta mig en gravöl nu när Martin åkt ut.

Jag höll ju på honom nu. Då ändrar vi om och håller på Peter nu då!

Hej!

Småbarnsmammor

Henke hörde på radion för lite sen att de absolut suraste människorna i världen ? Sverige ? är småbarnsmammor. Han tycker att det är väldigt kul att upprepa och påminna om detta. Förmodligen för att han tycker att jag är väldigt lättretlig och sur sen vi fick barn. Jag kan inte annat än att hålla med och det har inte varit lätt att lära sig att leva med mitt nya humör och tänk. Till och med Henke ska ha lite cred för att han står ut. Eller egentligen en hel jävla massa.

Nog om det.

Det jag tycker att de skulle behöva reda ur är VARFÖR småbarnsmammor är mer sura. Jag menar, det är ju ett jävla lass att dra att bli mamma. Att bli pappa blir liksom aldrig på samma sätt. Trots att ens barn är helt wild and crazy kan pappan ( henke iaf ) luta sig lugnt tillbaka, njuta av sitt kaffe och till och med koppla bort och sola en stund. Är det konstigt om en annan blir lite irriterad allt i bland då? När man kanske spenderat en hel timme bara för att få borsta tänderna på sitt barn, jagat omkring för att kleta på lite sololja och varit runt flera varv i hela huset för att få klippa naglarna.

Nej, jag tänkte väl det ja!




En sista då..

Jag som skulle somna tidigt hamnade här en sista gång för ikväll. Men jag känner att jag bara måste tipsa Er om serien " The Killing " Inte nog med att vår svenska lovande skådisgoding är med ( Joel Kinnaman ), serien verkar vara riktigt bra. Visst, det är en serie helt i min smak då jag gillar kriminal stuff, men denna hade verkligen en känsla som liksom inte infinner sig i tex. CSI.

Nåja,

Nu sitter jag mest och stör mig en stund på det faktum att jag inte kan fixa header själv. Jag har haft en och samma i 2,5 år och jag skulle så gärna vilka ha en ny. Jag älskar den jag har nu. Den speglar glädjen och sorgen som svänger fram och tillbaka i mitt och vårat liv här hemma. Men jag skulle vilja ha en lite ljusare. Lite mer upp piggande. Lite mer glädjefull.

Att jag ska lära mig hur jag ska göra är typ helt otänkbart. Att Henke skulle ha tid, nästan lika otänkbart. Men jag ska se om jag kanske kan övertyga honom om att städa i ordning lite här och få en ny startsida. Om inte annat till 3 årsjubileet i November.

Vi får se..

Avrundar

Vi har haft en toppenfin kväll. Mamma och Pappa var här och vi åt grillad god mat. Efter det gav vi Eric´s pool en dusch och sen fick han plaska loss ordentligt. Han var gick både i och ur själv till slut så den kommer nog bli flitigt använd i sommar om bara vädret tillåter.

Nu ska vi snart se " The Killing " Serien som Joel Kinnaman är med i. Misstänker att det slinker ner en och annan Polly till det. Ska försöka somna skapligt ikväll. Jag är trött som f*n. Antar att det är värmen.

Tror jag ska ta med mig min kära ut på en kvällsciggarett också. Det är alltid trevligt att avrunda kvällen på trappan och prata lite skit. Hi hi..

Så där, då var jag klar för idag!

Lägesrapport

Idag har vi hunnit med en hel del. Henke och Helena har besprutat bladlöss, jag har solat och Eric har lekt med grannpojken. Disk och tvätt är någorlunda under kontroll så det känns bra. Skulle behöva dra ett varv med dammsugaren men med tanke på att vi knappt är inne så får det väntas med till vädret blir sämre. Tror det skulle bli sämre redan i morgon..

Nu ska jag ta mig ett glas cola, en cigg, vattna lite blommor ute och sen ska jag krypa ner och vila.

Det var det, det!

Heeeeej !

Ett gott tecken, vanligtvist, när det ekar tomt här inne i bloggen är att jag njuter dagarna med min man och son. Jag har det bra och mår relativt bra. Tråkigt för er att logga in och inte mötas av något nytt..

Här kommer i alla fall en hälsning.

Idag har jag solat en liten stund. Har lite svårt för värmen men på förmiddagen blåste det ju lite grann och då funkar det. Tröttheten är värre än vanligt och mitt seende är inte mint condition så jag misstänker värmen som bov i det lilla dramat.

Annars är det lugnt. Njuter till fullo nu när Henke är långledig. Jag kan koppla av på ett helt annat sätt när han är med oss så jag antar att man kan säga att han är mitt lyckopiller. Samtidigt som Eric är det, så klart. Men just känslan av tryggheten Henke ger mig får mig att må bra. Eller skapligt. Eller åtminstonne ger det mig känslan att det ordnar sig, och det är skönt.

Så, nu ska vi snart bege oss ut på en promenad. Tror jag.

I dagens Vimmerby Tidning kan ni läsa om min älskade pappa som bränt den årliga kolmilan i Hörestadhult. Han är så duktig min pappa. Milan ska ha ett tjejnamn. Barnen propsade på att den skulle heta " Berth " precis som pappa. Men sen kom de på att de kunde döpa den till Bertha. Söta barn. Och duktiga är de också. Hoppas det blir mycket kol.

Jo men visst, förstår ni. Nu ska jag göra lite hemmafix.


Pssst

Ville bara kika in här och önska oss alla en bra dag!

En bra kväll

Vi har haft en bra kväll på det stora hela och nu ska vi avsluta kvällen med att se slutet på filmen vi började på igår.

Henke och jag har haft en liten egen stund ikväll med Skrutt hos Farmor. Vi var och kollade på teater på komedianten. Erica var med i en pjäs där och hon var så duktig. Efter det tog vi en sväng inne på Ica, jag har inte varit där på evigheter så det kändes verkligen som att komma in i en helt ny butik. Och sist hälsade vi på Ricky och Ninna som flyttar in i sitt hus nu i dagarna.

Det var en väldigt tråkig rapport,
Tack och hej från mig!


I väntan på något gott

Henke gör omelette och Eric och jag sitter snällt och väntar innan vi hugger in på våra mackor.
Vi har varit hos Cissi och Noelle på förmiddagen med Anna och Nellie. Så trevligt att ses tycker jag.

Önskar oss alla en fortsatt bra dag!

RSS 2.0