De där målen

Vi har haft en helt okey dag, Eric och jag. Lite gnabb, men det är ju mer regel än undantag. Vi försökte ju fixa fotbollsmålet. Det gick inget bra, kan jag meddela. Jag var så säker på att Henke skulle säga att det fattades bitar eller var för många. Men, vad händer? Han kommer hem på lunchen och börjar plocka i bitarna. Jag hann inte ens få ut en bild på " instagram " innan han var klar med ramen.

Nu har Eric två fina fotbollsmål här på baksidan. Dessa kommer vi nog ha stor användning av då hans fotbollsintresse är ( skrämmande ) stort.

Kvällen har vi spenderat med Anna, Per, Nellie och Emma. Vi tycker det är så kul att Emma är där ofta. Eric är väldigt förtjust i henne och frågar ofta om vart hon är och om hon ska vara med. Min lilla gullunge. Jag förstår honom, Emma är en härlig tjej <3

Nu ska vi snart se lite på TV innan sovdags för Henke och Big Brother börjar för min del. I morgon ska jag på möte med Försäkringskassan och arbetsförmedlingen igen. Jag ska skrivas in i något som heter Rehabliteringen. Vad det innebär och vad som förväntas av mig på morgondagens möte tänker jag inte slösa ett uns av min energi på att oroa mig för. Jag återkommer om det i morgon.

Här kommer en bild på det där målet som varit både väl omtalat och omskrivet idag.






Mens

För att jag inte ska behöva läsa genom bloggen, eller en massa inlägg för att hitta när den senast behagade dyka upp, skriver jag här en liten notering till mig själv. Ni kanske också känner stort intresse av att veta. Ha ha..

Trött idag

Idag är jag trött. Kroppen är öm. Med tanke på att jag var hos tandläkaren och spände mig jättemycket i förrgår och sen gick omkring i Ullared hela dagen igår är det ju inget konstigt. Mest bara lite småstörande och jobbigt.

Nu väntar vi in vår dagliga kaffegäst sen vet jag inte vad vi ska hitta på. Jag antar att jag får försöka få ihop Eric´s fotbollsmål som han fått.

Önskar oss alla en bra dag!

Hemkomna från en heldag på Ge´kå´s

Vi har haft en toppenfin dag på Ge´kå´s i Ullared. Anna lyckades se både Morgan och Ola - Conny. Tydligen höll jag på att krocka med den sistnämnda utan att märka något. Ha ha..

Vi har haft det så där skoj som vi alltid har när vi är iväg på våra äventyr. Vi har skrattat massvis och handlat massvis. Det var en glad och nöjd son som gick och la sig precis.

Här kommer några bilder från vår dag.















Ge´kå´s



Idag bär det av till Ge´kå´s i Ullared. Jag och Anna ska dit och det ska bli väldigt skoj.






Helt underbar bild på Eric <3


Jag önskar oss alla en bra dag!



Internationella MS dagen

Här kommer en lång text, jag vet. Men läs den, snälla, ni som inte redan gjort det. Den beskriver känslan av att få denna diagnos och hur det är att leva med denna sjukdom så bra. Första gången jag läste den så grät jag för den kändes så träffande för mitt eget mående.


Den 30 maj, är det internationella MS-dagen. Den dagen är till för att öka kunskapen om MS i samhället. Så lägg ifrån dej det du höll på med i 5 minuter: läs igenom följande information, dela den med dina vänner och skänk gärna ett bidrag till MS-forskningen:

Vem?

MS – ...Multipel Skleros, är en kronisk sjukdom. Det innebär att de 650 personer i Sverige och 350 personer i Norge (och såklart alla tusentusentals där ute i världen) som det senaste året fått diagnosen MS; aldrig mer kommer bli helt friska. Detta har de gemensamt med de 15000 personer i Sverige och 8000 personer i Norge som hade diagnosen sen innan. Det finns inget botemedel mot Multipel Skleros. Ännu.
Majoriteten av de här personerna var ungdomar eller unga vuxna när de fick sin diagnos. De var i början av livet och stod inför karriärvägval, planerade kanske att bilda familj eller hade redan små barn. Två tredjedelar av dessa personer var unga kvinnor.
Med dagens statistik kommer dessa personer efter 15 år ha ett ökat hjälpbehov och nedsatt försörjningsförmåga och mer än var tredje kommer att pensioneras i förtid, de flesta vid omkring 45. MS är idag den vanligaste anledningen till funktionshinder hos unga vuxna i Skandinavien. Men statistiken går att ändra, det behövs bara pengar och forskning.

Varför?

Ingen vet säkert varför de här människorna fick MS. Kanske spelade någon genetisk faktor in. Kanske kunde något virus varit en utlösande faktor. Kanske hade det med andra miljöfaktorer att göra. Ingen vet heller hur sjukdomsförloppet kommer yttra sig för de här människorna men vi vet att det kommer vara väldigt olika dem emellan.
Effekterna av MS är fysiska, psykiska, emotionella och finansiella för den som drabbas. MS förändrar inte bara livet för den med diagnosen utan också dess anhöriga.Dessutom är MS kostsamt för samhället.

Hur?

Ms är en sådan där sjukdom som de flesta känner till men som få vet mycket om. Det beror naturligtvis till stor del på att sjukdomen är komplex: man har ännu inte hittat varken orsak eller botemedel och sjukdomen kan yttra sig på en mängd olika sätt och med olika allvarlighetsgrad. På så vis blir det en mytomspunnen sjukdom varför det är viktigt att dela kunskap. Med ökad kunskap i omgivningen ökar livskvaliteten hos den sjuke.
MS angriper det centrala nervsystemet, dvs hjärnan och ryggmärgen, och bildar där inflammationer som skadar nervtrådarna. Symtomen kan såldedes ploppa upp precis var som helst där nerverna verkar. Sjukdomen förlöper vanligtvis i skov, men restskov och kvarvarande symtom kan komma och gå när som helst, vilket innebär att dagarna är oförutsägbara för den sjuke. Många av symtomen vid MS är inget som syns eller märks för andra, varför man som MS-sjuk kan uppleva en oförstående omgivning. Några exempel på symtom:
 
• Fatigue – Kronisk trötthet: Mer än 90% av de med MS har fatigue och detta upplevs ofta som det mest handikappande symtomet. Fatigue är en utmattningströtthet som både kan yttra sig som en slags fysisk orkeslöshet och psykisk utmattning. Fatigue kan vara kronisk eller öka vid fysisk ansträngning, psykisk ansträngning, stress, värme, etc.
• Nedsatt muskelkraft – Man har inte samma kraft i armar och ben. Benen kan exempelvis kännas som timmerstockar.
• Känselnedsättning: Domningar och pirrningar är vanliga symtom i ett debutskede och beror av inflammation i ryggmärgen. Det påverkar ofta ansiktet, ena armen eller båda benen.
• Balansproblem – Beror ofta på känselnedsättningar eller koordinationsstörningar.
• Koordinationsstörningar & Yrsel: Man har svårt att samordna rörelserna och blir skakig och fumlig.
• Smärta - Mer än hälften av MS-patienterna upplever någon form av smärta. Smärtan är antingen perifier och beror av felbelastningar i kroppen p.g.a inflammationen eller central nervsmärta som exempelvis kan yttra sig som en brännande känsla.
• Spasticitet - I vissa fall kan musklerna dra ihop sig i kramp, vilket kan vara smärtsamt och göra det svårt att röra sig
• Depression - Vid inflammation i storhjärnan kan psykiska symtom bli ett problem, med bland annat depression som följd. Vissa blir deprimerade efter att de fått diagnosen men dessutom tycks MS-sjukdomen i sig kunna öka risken för depression.
• Sexuella problem - Nervskador på grund av MS kan påverka den sexuella funktionen.
• Blåsrubbningar och tarmpåverkan- MS påverkar blåsfunktionen, vilket kan leda till trängningar och inkontinens eller oförmåga att tömma.Det kan även påverka tarmen och ge förstoppning eller diarre.
• Synrubbningar - En inflammation i synnerven kan ge dimsyn eller synrubbningar såsom dubbelseende.
  Kognitiva problem – Kognitiva funktioner som kan påverkas vid MS är t.ex. minne, inlärning, problemlösning och koncentration.

”Jag är en helt vanlig tjej, och så har jag MS”.
Ms yttrar sig på olika sätt och naturligtvis hanterar alla sin sjukdom olika. En del vill berätta för alla, en del vill inte att någon ska veta. En del förnekar, en del ältar. En del blir deprimerade, en del blir stressade. En del upptäcker nya saker i livet, en del vill ge upp. Gemensamt för alla tror jag dock är att man behöver omgivningens stöd och förståelse. Precis som alla behöver förståelse när man känner sig ensam och något läskigt står för dörren.
Många med MS har haft symtom långt innan de fick diagnosen. En fot har domnat eller man har kännt sig kraftlös i en arm. Man har haft ont i ryggen eller man har känt sig ovanligt trött. Man har inte kunnat se skillnad på vissa färger eller man har känt att man tappar ord när man pratar. Och så plötsligt fick man en diagnos som satte namn på allt detta diffusa – MS. I början kan det kanske till och med kännas som en lättnad, man fick nämligen en förklaring på det där som varit jobbigt och som ingen i omgivningen riktigt förstått.
Detta kan dock bli en paradox för samtidigt som den MS-sjuke känner att ”ja ok jag var inte knäpp, jag hade en sjukdom” så möter man i omgivningen plötsligt en rädsla som inte funnits där förut. Rädslan för MS. Det är därför nyttigt att förstå att bakom varje MS-diagnostiserad är fortfarande samma människa som förut. Samhället paketterar gärna människor, vi sätter en etikett och placerar i fack. Vi har till exempel ett fack för invandrare, ett för gamla, ett för kvinnor, ett för män, ett för arbetslösa, ett för ungdomar, ett för golfare, ett för funktionshindrade och ett för sjuka.. o.s.v. När man får en diagnos om en kronisk sjukdom sliter man med den egna identitetsfrågan med att förflytta sig själv från att vara ”frisk” till att vara ”sjuk”. Och det blir allt svårare om samhället också gör det. Så... ”försök ha förståelse för att jag är sjuk utan att se på mej som sjuk”, tror jag är det paradoxala budskapet till omgivningen.

Prognosen och framtiden

Jo rå. Nog sjutton kunde det ha varit värre. MS är ingen dödlig sjukdom och få personer dör av sina funktionshinder. Dessutom har det hänt massor i utvecklingen de senaste åren. Det finns bromsmediciner och symtomlindrande mediciner som förbättrar den MS-diagnostiserades prognos och livskvalitet avsevärt. Och let’s face it, livet är alltid oförutsägbart, det är bara att haka på och njuta så länge man kan. Och att unna sig tid att njuta, det borde alla människor bli bättre på.
De människor jag träffat som har MS, det är alla kreativa, sprudlande, smarta människor som tar till vara på livet. De är så mycket mycket mer än MS - de är fantastiska individer.
Men låt oss inte nöja oss i svensk ”lagom” anda.... Vi vill ha ett botemedel!

Vad kan jag göra?

Hjälp oss sprida kunskap! Dela denna sida med dina vänner, läs in dej på information om vad sjukdomen innebär, prata om MS på kafferasten och hjälp oss på så vis få förståelse för vår situation samt förbättra samhällets attityder mot funktionshinder. Och såklart utrota skrämselhickan flera får inför mötet med MS.

Hjälp oss finansiera forskningen! I Sverige har vi MS-forskare som är bland de främsta i världen. Nya bromsmediciner ramlar in på löpande band. Men för att de ska kunna göra det som de är bra på, och det som behövs, det vill säga: fixa medicin så vi kan skriva om MS-symtomen i historieböckerna (!!!) så behövs förstås stålars. MS forskningsfonden är himla bra på att fördela sådana pengar där de gör nytta. Sätt in ditt bidrag på Bankgiro: 900-2007 eller Postgiro: 900200-7

Hjälp oss finansiera arbetet med förbättrade rättigheter och ökad livskvalitet! Neurolgiskt handikappades riksförbund är ett ideellt förbund som verkar för att personer med neurologiska sjukdomstillstånd skall få sina behov och rättigheter tillgodosedda och därigenom förbättrade levnadsvillkor. Stöd NHR med 50kr genom att skicka ett sms med ordet ”NHR” till 72930.

Heeej

Vi har haft en finfin kväll med Anna och Nellie som var själva hemma. Therese, Emma och Sandra var också med. Barnen lekte inte så bra till en början men efter en stund så hade det mesta ordnat till sig och de lekte som aldrig förr med Nellie´s Pippihus.

Här kommer ett par bilder som vi tagit ikväll.




<3





<3


Varit på stan i eftermiddag

Nu i eftermiddag har vi varit och gjort lite småärenden, Eric och jag. Skönt att få sånt gjort. Jag vilade ju hos mamma så jag har inte varit så jättetrött. Vi stannade till på Henke´s jobb en stund också och Per var snäll och lät Eric klistra på lappar på paket som skulle skickas. Lycka för Eric.

Nu är vi hemma. Eric är jättetrött och jag fattar inte egentligen varför. Så ansträngande har inte den här dagan varit. Kanske är det det som är felet. Att det hänt för lite.

Här kommer en bild



Det gick bra

Halvligger just nu i sängen. Jag är helt färdig efter att ha varit hos tandläkaren. Det gick bra. Faktiskt. Nu ska jag bara dit en gång till och laga ett litet hål sen är det klart. Jag var spänd som en fiolsträng och helt färdig när jag kom därifrån. Eric och jag åkte till mamma en stund, jag la mig på soffan och somnade. Både välbehövligt och skönt.

När jag vaknat fikade vi lite sen åkte vi hem och åt lunch med Henke. Nu är han tillbaka på jobbet, jag ligger här och Eric spelar. Han har spelat alldeles för mycket idag men alla dagar är inte bra dagar. Jag har inte ork och energi nog för att hitta på saker alltid. Vi ska ge oss ut på en cykeltur sen. Det är väl det som kommer hända i eftermiddag.

Nu ska jag kolla runt lite på nätet!

Önskar oss alla en, fortsatt, bra dag!



Märkligt

Jag är inte en person som tror på övernaturliga saker, konstiga grejer och så. Jag tror, men jag vet inte riktigt på vad. Något större än oss människor borde det ju finnas men det är inte riktigt det detta ska handla om. Det ska handla om mina konstiga drömmar och oron de medför.

För er som kanske inte varit med och hört / läst kommer här en snabb resumé.

I början av 2002 hade jag en dröm. Jag såg ett datum i drömmen och datumet var överallt vart jag än tittade. Hela tiden upprepades detta datum och när jag väl vaknade på morgonen skrev jag ner datumet på en liten rosa post it lapp. Det datum som hela tiden visade sig i min dröm visade sig ett halvår senare vara det datum då min makes pappa avled.

Några år senare, jag tror det var 2004?! såg jag ett nytt datum i en dröm. Med tanke på vad som hänt gången innan var jag såklart skräckslagen på samma gång som jag tänkte att " detta är omöjligt. " Beroende på hur man ser det så hände det en sak även detta datum ett par månader senare. I januari 2005 ( jag tror det var 2005 ) kom mitt absoluta absoluta favoritband till Globen i Stockholm. Att detta datum skulle innebära en positiv händelse fick jag veta nästa direkt efter att jag drömt om det då det stod i tidningarna att R.E.M. skulle komma till Sverige. Visst, vi var nog alla lite nojjiga i bilen men det gick så bra så.

Nu, för en ca 7 månader sen, drömde jag om ännu ett datum och vad ska man tro? 7 månader har gått och inget av positiv art har uppdagats så då sätter ju tankarna fart emot att något lite mindre angenämt skulle komma att hända. KOMMER något ens att hända? Jag vet inte och jag vet inte vad jag ska tro. Är det konstigt av mig att oroa mig?

Jag tycker faktiskt att jag har skäl till det med tanke på historiken här. Det är ju helt sjukt samtidigt som det är.. helt sjukt. Det är verkligen helt sjukt och jag TROR verkligen inte att det kan funka så här. Att man kan få någon form av föraning. Eller är det just så det är? Efter att detta datum passerat så vet vi ju.

Henke, som är hård som sten i sin tro vad gäller allt övernaturligt och allt annat sånt där ( trams om han själv får välja orden ) tror på detta med mina drömmar. Inte konstigt kanske med tanke på att jag drömde om hans fars dödsdag. Vad vet jag.

Jag vet inte vad jag ska tro och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till dagen eller detta. Risken är ju att man kommer klampa i klaveret bara  för att man oroar sig eller ser sig om en extra gång just den dagen.

En sak som slog mig nu ikväll, och det är därför jag sitter här nu, är för att alltid ( jag menar verkligen alltid ) när jag kommit till en punkt där jag mår bra, eller riktigt riktigt bra, så händer något som gör att jag faller igen. Fråga mina nära. Min familj och mina vänner. Det bådar ju inte gott nu då med tanke på att jag faktiskt mått så jättebra nu en längre tid.

Detta kan, på riktigt, göra mig helt tokig och sånt här är inget man ska fundera över så mycket. Kanske egentligen inte alls. Samtidigt går det inte att skaka av sig känslan av just oro. Statistiken vad gäller detta är en liten varning i sig, kan man tänka.

Jag återkommer, hoppas jag, när datumet är passerat och meddelar att jag och alla de jag bryr mig om eller ens känner det minsta mår bra!

Håll en tumme är ni snälla!

Så, vad tycker ni? Är det konstigt att orostankarna när det gäller detta kommer över en ibland eller är det jag som överreagerar i vanlig ordning..


Skönt att skriva

Har egentligen inte så mycket mer att tillföra här i kväll. Men jag har kommit igång lite mer med bloggandet igen och jag tycker faktiskt att det är skönt att skriva. Även om jag inte skrivit något riktigt tungt på ett bra tag så är det ändå en lättnad att få skriva. Svårt att beskriva känslan.

Det är så skönt att jag mår så pass bra nu. Ett tag såg det väldigt mörkt ut. Jag mådde inte bra varken fysiskt eller psykiskt. Nu är det som att en dörr har öppnats och jag hoppas att det är bestående så den inte slår igen och klämmer mina tår en vacker dag. Att känna som jag gör just nu KAN vara förödande för en person som tampats med dåligt mående. Särskilt psykiskt men även den fysiska biten. Skulle det va så att man " ramlar tillbaka " är det hemskt när man känt sig riktigt bra riktigt länge. På samma gång har man ju i så fall en hel del guldkorn att plocka fram.

Nu menar jag ju såklart inte att jag vill gå omkring och må dåligt. Jag vill inte bli missförstådd här. Tar man min text på rätt sätt så förstår man känslan jag menar!

Nu ska vi äta lite gott och kanske, men bara kanske så återkommer jag en gång till sen!



Källarprojektet

Vårt källarprojekt fortgår. Det har blivit lite bortprioriterat nu senaste tiden då dels Henke har varit trött, jag har haft en stark åsikt om att han faktiskt måste spendera lite tid med sin familj och den mesta av tiden har lagts på utomhusfix då vädret varit så bra.

Här kommer en bild på hur det ser ut för tillfället.



Mer än tre skak räknas som..

Så här är det. Vi lever i en värld fylld med ordspråk, sägens och en hel massa hittepå saker. Jag kom att tänka på en idag och blev, på riktigt, både upprörd och irriterad. Och lite fnissig. Jag tänker dela detta med er nu.

En gång, för en herrans massa år sen, stod en kille ute och kissade i det fria. Det var festlighet på gång och efter en del öl så tränger det ju på. Heeelt naturligt. Det komiska var att när killen står och kissar.. eller precis när han är klar säger en tjej " mer än tre skak räknas som runk " Lägg där till hela den där gnälliga skvallerbytta bing bång attityden. Det är så det hörs när jag tänker på det. Inte själva orden hon sa utan just sättet hon sa det på.

Nu vet inte jag om detta med att en avskakning av det manliga organet skulle kunna klassas som en runk. Kanske talade hon av egen erfarenhet och att hon trodde att en kille skulle kunna va så snabb? Jag vet inte. Men och detta är ett STORT men, hela grejen är ju helt sinnesförvriden. Tänk på alla stackars killar hon sagt detta till. Tänk på alla mammor till dessa pojkar som behövt tvätta kissiga kalsonger på grund av detta talessätt. Tänk på alla stackars pojkar som behövt gå i kissiga blöta kalsonger för att de inte hann skaka av på två?!

Jag vet, jag har heeeeeelt sjuka funderingar ibland. Men detta tåls att ägna en tanke. Jag tror detta är något lokalt. Eller kanske inte ens det, jag tror det var någon personlig tanke från den här tjejen som skulle verka världsvan och häftig. Så mycket som man kan om man kommer från en håla i Småland.

Käre värld!

Jag säger så här - skaka ordentligt mina manliga vänner. Var inte oroliga för att göra det. Jag tror vi tjejer föredrar en välavskakad dick än en som BARA vågats skaka två gånger, blöter ner kalsonger och luktar kiss i onödan.

Så!

Vattenlek

I eftermiddag har vi passat på att rensa lite i det land som vi har på baksidan. Eller, jag har rensat. Eric fick / tog kommando över vattenslangen vilket resulterade i att.. jo men allt var väl blött. Vad trodde jag, liksom? Huvudsaken är ju att han har skoj och vem gillar inte att leka med vatten? Bara ingen stackar försökte gå förbi på gatan och blev blöt.. Det hade jag nog märkt i så fall.

Nu ska Eric snart till tandläkaren!

Mycket glad

Nu ska vi snart gå ut och gå en liten sväng. Eric är trött idag, antar att det är för att han sovit lite mindre nu i helgen.

Jag är så glad för den energi jag har just nu. Visst, jag känner av min sjukdom men det känns inte i närheten så tröstlöst jobbigt som det gjort så länge. Jag hoppas detta är en ihållande trend. Jag var rädd att allt skulle bli jobbigare nu när värmen kommit i och med att jag är väldigt känslig för värme numer. Men jag mår jättebra. Kanske är det för att jag lärt mig hantera detta? Hantera värmen och liksom hushålla med min energi. Lyssna på min kropp?

Jag mår bättre, det är inte bara ovanstående som skulle gjort någon skillnad. Men det hjälper ju till att lyssna på kroppen.

Den sak som just nu grusar min tillvaro är det faktum att jag ska till tandläkaren i morgon. Två hål hade jag ju. Ett stort och ett mindre. Jag är nervös så jag nästan går sönder så det ska bli skönt när det är avklarat för denna gång. Jag trivs verkligen inte där. Jag mår så dåligt både innan och under tiden. Men, det ska nog gå bra. Det är ju inte så att världen går under eller att klockorna stannar för att jag ska till tandläkaren. Det kunde varit värre. Jag får se det så.

Nu ska vi ut en stund!




Bäst att passa på

Idag har vi varit ganska effektiva. Bytt sängkläder, betalat räkningarna, plockat med disk, fixat med tvätt och lite annat. Skönt detta, att jag känner mig så mycket bättre både fysiskt och psykiskt. Jag njuter och passar på att fixa med en del som jag inte annars orkar. Åtminstone inte på samma dag.

Önskar oss alla en bra dag!



27 / 5

Den här dagen, för ett antal år sen, hände något stort. Vad som egentligen hände var inget jag direkt uppmärksammade förrän i slutet av ett annat år. 1996 för att vara exakt. Det var då jag mötte den människa som föddes just detta datum, några ( ett antal ha ha ) år tidigare. Luddigt värre kanske.. 

Detta datum är viktigt för mig. För trots det faktum att jag inte ens var född när den underbaraste människa på denna jord kom till världen så skrevs min historia redan då. Min livskamrat hade börjat vandra här. Förberedande för att sedan kunna vaka över mig och hjälpa mig i de svåra stunderna i livet. Och, såklart njuta av de lyckliga stunderna med mig.

Jag vet inte om jag ska gratulera min man på sin födelsedag eller om jag egentligen ska tacka föräldrarna för att han fick komma till. För att denna person som betyder så otroligt mycket för mig fick bli den han blev.

Mycket frågor och mycket tankar såhär på kvällskanten, kan man tycka. Nu ska jag sätta punkt med ett HURRA för min man som idag fyller år.

Jag älskar dig, för alltid <3

Kort rapport om vår helg

Jag ber om ursäkt för dåligt med bloggande i helgen. Vårt internet har varit frånkopplat ( igen ) Det är dock inget som beror på slarv från min sida. Det har bara inte fungerat.

Vad vi gjort i helgen då? Vi har hunnit med en del. Igår grillade vi med våra grannar. Ricki, Ninna och Tuva kom förbi och det tyckte såklart Eric var jätteskoj. Vi både åt maten och fikade därefter i kvällssolen på vår altan. Vi såg schlagern och hjälpte till att hejja fram Loreen som segrare. Jag gillade ju inte låten, som ni kanske minns, men när de andra bidragen spelats så kändes Loreen stark som f*n. Det var hon ju också. Jag kan väl till och med motvilligt erkänna att jag gillar låten nu. Ha ha, så det kan bli.

Det blev en sen kväll, men vi hade det jättebra. Eric sov igenom den höga musiken och vi åt chips och drack dricka. Killarna drack öl.

Idag har vi varit på Elin´s konfirmation. Det var kanske aningen drygt i kyrkan, men det är väl så det är. Därefter var vi bjudna hem till Elin på konfirmationsfirande. Trevligt. Tyvärr var både Henke och jag lite ur balans och på lite för trött humör för att kanske va så sociala.

Efter middagen gick Henke och la sig och sov i en timme. Tror han behövde det. Vid 17 tiden kom Mamma, Pappa, Anna, Per och Nellie för att fira Henke på sin födelsedag. Det var så skönt att koppla av på altanen med lite fika på kvällskanten.

Sen åkte vi och veckohandlade. Därefter vattnade vi. Nu sover Lill-Skrutt och Henke och jag ska äta lite got och se Big Brother. Innan dess ska jag bjuda på ett par bilder.





Eric finklädd innan konfirmationen.





Lite vattning på kvällskanten.

Tack för en fin helg!

Minst lika bra dag idag

Vår dag idag har varit minst lika bra som de föregående. Härligt, härligt.

Nu sitter vi ute på altanen en stund och njuter av kvällssolen. Eller, den har väl egentligen försvunnit nu men med trevligt sällskap håller man sig ju varm.

Nu ska vi nog snart gå in men innan dess tänkte jag passa på att bjuda er på en bild från tidigare ikväll.



Ord är överflödiga

Min älskade, älskade Eric





<3

De bästa två dagarna på länge, länge..

Vår dag idag har varit nästan lika bra som den igår. Värmen har varit lite jobbig, periodvis, men om jag bara lyssnar på kroppen och söker skugga så jag svalkar av eller ställer mig inne framför AC:n en stund så är jag ganska snabbt på banan igen. Tidigare har jag blivit helt lamslagen av trötthet som hållt i sig jättelänge och helt bortdomnad , nu återhämtar jag mig fint och det gör mig stärkt och glad.

Vi har rensat kanten vid sockeln, ute vid vägen, idag. Och rensat en del ogräs i roslanden. Eric töttnade efter ett tag och jag är tacksam för det jag fick gjort och att jag faktiskt orkade få det gjort.

Nu är vi inkomna efter en mysig fikastund på altanen. Nu väntar vi på att mamma / mormor ska ringa. Vi ska skjutsa henne från sjukhuset när hon är klar!

Jag är väldigt tacksam för de här två dagarna som varit de bästa två på väldigt, väldigt länge!



Det går bra nu, faktiskt!

Förlåt för dåligt bloggande. Igår hade vi fullt upp. Bland annat åkte vi till Hultsfred, var i affärer här i stan och vi både rensade ogräs och klippte gräs som inte Henke kommer åt med gräsklipparen. En bra dag, med andra ord. Man kunde inte ens ana att jag har MS och den känslan är obeskrivlig, kan jag meddela.

Att jag överhuvudtaget åkte iväg.. Jag vet inte när det hände. Visst, jag har åkt korta turer till någon men jag har inte vågat utsätta mig för hela konceptet att va utlämnad och helt själv någonstans så. Att jag dessutom hade orken till allt fysiskt krävande gör mig mycket glad.

Idag har jag också förvånat mig själv. Jag hade tid hos tandläkaren vid 9. Henke kunde inte följa med, trots att det var sagt att han skulle det. Saker har hänt på hans jobb och jag hade valet att ändra tiden eller åka själv. Jg åkte själv.

Jag trodde jag skulle ha minst 10 hål. Jag trodde hela min mun hade rasat samman. Två hål, hade jag. Ett ska lagas på Tisdag. Fattar ni känslan? Att jag klarade av det? Jag hade målat upp allt i min hjärna så det kändes som att jag hellre lämnade av än att åka dit. Men, det gick så bra. Visst, jag började gråta när tandläkaren kom in men vi känner ju varandra sen jag var 16 år och började där så han kramade om mig och det gick väldigt bra!

Nu har jag en trött Skrutt, här hemma. Jag hade tänkt att vi skulle gå ut och jobba lite. Jag är också jättetrött men jag kan inte vila än. Eller så kanske jag skulle passa på nu och vi går ut sen.. Vi får se hur det blir.

Jag är så glad över att jag mår bättre, just nu.

Önskar oss alla en bra dag!


Inhalationsstart

Vår dag idag har varit bra. Vi har träffat min moster Maggan som jag inte träffar särskilt ofta. Kul när det väl blir tillfälle. Eric tycker väl inte att det är fullt lika kul när mamma sitter och bara pratar och pratar så han har varit sådär tråkigt allovertheplace till och från. Dagen har dock varit bra ändå.

Ikväll har vi startat med inhalationerna. Det gick bra. Visst, Eric var lite väl övertaggad i blåset och han var väl egentligen allt annat än fokuserad till och från men det blir nog bra, så småningom.

I morgon ska det bli jättefint väder och jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Massvis med ogräs ute, massa gräs intill kanter och sådär som jag tycker är så fult, huset är ostädat, jag behöver åka till Hultsfred för att köpa bortagningsmedel till mina extenstions.. Det är lite för mycket alternativ och för lite ork och inspiration för att ens ta mig för något av allt som finns att göra. Funderar på att ta en trädgårdsfixardag på förmiddagen ( hoppas att jag har massa energi så jag orkar ) luncha med Henke, ta en snabbvila och sen åka till Hultsfred.. Vi får se hur vi lägger upp dagen.

Nu ska jag snart äta lite chips och invänta Big Brother.


Astma

Igår var vi på en liten utredning med Eric för hans astma / krupp. Tydligen är det vanligt att man har det ena om man har det andra. Hon fick klämma, känna och lyssna på honom och det hörs i hans lungor att det är pipjud där.
När vi sedan berättade hur det blir när han får problem, jättehosta, illröd i ansiktet och kämpande för varje andetag då var det på något vis klart. Det är ju inte alltid det går så långt. Ibland räcker det med att han småhostar lite. Ofta känner han själv att han inte kan fortsätta med det han gör och får då vila sig. Ibland inser han inte sitt eget bästa och det är då det går för långt. Så klart är ju en annan med och vägleder och försöker styra in på lugnare lek när man märker att det kommer smygande.

Hur som helst, han är inte allergisk emot hund, katt eller häst. Det skulle annars kunnat vara boven i dramat. Detta är ansträngnigsastma.

Vi fick prova inhalatorer på sjukan, få instruktioner om hur de hanteras, rengörs och hur man gör. Vi fick en rejäl lista med anvisningar om hur vi ska göra med inhalationer de kommande två veckorna och sen därefter. Vid behov har han en typ av medicin att inhalera som ska hjälpa honom att andas. Blir besvären inte bättre om två veckor och han inte är förkyld ska vi dessutom då börja med allergimedicin.

Jo, men det var väl det hela. Min lilla älskling <3


Helt makalöst

Det är ju helt makalöst hur jag verkligen totalt inte hinner med att blogga. Kanske är det ett tecken på att jag mår aningen bättre ( vågar jag ens skriva det ) psykiskt nu? Jag brukar ju använda bloggen till att gnälla och när jag inte mår bra, oroar mig eller känner mig sådär tröstlöst.. ensam jo men då skriver jag. När jag mår bättre behövs inte bloggen på samma sätt då jag inte behöver få utlopp för en massa känslor.

Det dröjer nog inte så länge förrän jag är där nere och kravlar igen så håll ut. Ha ha..

Vår kväll har varit fin. Nellie och Eric var väl inte riktigt på humör men till slut lekte de bra och allt kändes då helt plötsligt bättre igen. Tack Emma, förresten, som alltid leker med dom båda när vi är där <3 Jag hoppas du förstår hur mycket det betyder.

Nu ska vi se lite på TV och äta lite gott.



Står och stampar

Om en timma ska vi åka till Västervik. Hoppas och ber att det ska gå bra. Och att Eric är på bra humör. Det är nog det jag hoppas på mest.

Annars idag känns det som att jag står och stampar på ett och samma ställe. Jag kommer ingenstans. Ingenting blir gjort och frågan är om jag ens orkar. Ett par samtal har jag fått uträttat, men det är typ det.

Det finns massor att göra. Landen är fulla med ogräs, huset är ostädat, tvättkorgen är full. Men jag orkar inte. Det är ju inte så att någon kommer komma och göra det åt mig så jag har ju det kvar liksom.

Ska masa mig ner och köra igång en maskin tvätt nu i alla fall.

Önskar oss alla en bra dag!



Astmautredning

I morgon är det dags igen. Då ska vi träffa en barnläkare och prata om Eric´s astma. Och prova ut en inhalator. Att han har astma är ju bekräftat, det hörde läkaren vi träffade när vi fick åka ner nu i veckan. Detta är lite grann för att reda ut när attackerna kommer.

Ska bli skönt att få en inhalator som man kan ha med sig hela tiden. När man är som Eric, snart 4 år, är det inte lätt att avgöra ifall man vill springa en stund eller bara sitta stilla och leka. De hostattacker han får vid ansträngning måste bero på just ansträngningsastma. Jag är helt säker på det. Samtidigt tror jag även allergi ligger på en stadig plats som orsak.

Vi har fått svara på en massa frågor på ett formulär som de ska gå igenom i morgon. Tyvärr har vi fått svara " fel " på många av frågorna där ett helt " friskt " barn hade haft blankt papper. Jag fyllde i detta i samråd med Henke, jag vet att han kan tycka att jag överdriver ibland. När det kom till detta var det tyvärr inte så. Han har allergi och astmatiska problem. Vår lilla älskling.

Nu ska jag ta mig lite chips och cola. Se lite på TV tillsammans med min make.

Det var det hela för nu!

Astmautredning

I morgon är det dags igen. Då ska vi träffa en barnläkare och prata om Eric´s astma. Och prova ut en inhalator. Att han har astma är ju bekräftat, det hörde läkaren vi träffade när vi fick åka ner nu i veckan. Detta är lite grann för att reda ut när attackerna kommer.

Ska bli skönt att få en inhalator som man kan ha med sig hela tiden. När man är som Eric, snart 4 år, är det inte lätt att avgöra ifall man vill springa en stund eller bara sitta stilla och leka. De hostattacker han får vid ansträngning måste bero på just ansträngningsastma. Jag är helt säker på det. Samtidigt tror jag även allergi ligger på en stadig plats som orsak.

Vi har fått svara på en massa frågor på ett formulär som de ska gå igenom i morgon. Tyvärr har vi fått svara " fel " på många av frågorna där ett helt " friskt " barn hade haft blankt papper. Jag fyllde i detta i samråd med Henke, jag vet att han kan tycka att jag överdriver ibland. När det kom till detta var det tyvärr inte så. Han har allergi och astmatiska problem. Vår lilla älskling.

Nu ska jag ta mig lite chips och cola. Se lite på TV tillsammans med min make.

Det var det hela för nu!

Mycket fin kväll <3

Vi har haft en fin dag, även idag. Den började med en härlig sovmorgon. Eric sov hos Farmor för vi satt uppe sent och fixade med Anna och Per´s festprogram till deras bröllop. Det blev jättefint och vi ser mycket fram emot dagen som närmar sig.

Ikväll har vi umgått med Anna, Per, Nellie och Martin. Henke har lagt plattgången ( den gamla ) i ordning och det blev jättebra. Anna och jag tog med barnen till en lekpark och de lekte så bra där. Nu på kvällen, innan baddags, åt Eric sin kvällsmacka ute på altanen i kvällssolen och då är det svårt att förstå hur man överhuvudtaget kan tycka att livet någonsin känns jobbigt. Underbara stunder som man bevarar i sitt hjärta till de mer jobbiga dagarna.

Här kommer lite bilder från vår kväll











Tack för alla fina stunder vi får uppleva tillsammans <3

ALV och Cola premiär

Vi har haft en toppenfin dag idag. Förmiddagen spenderade vi på Astrid Lindgrens Värld. Vädret var jättebra, alla var på strålande humör och barnen lekte så bra. Efter det åkte vi och fikade hos Farmor sen upp till radiostyrda bilbanan. Mycket bra dag, helt enkelt.

Eric såg min halvliters Cola i min väska, jag köpte den på ALV, och då blev han såklart jättetörstig. Han har aldrig fått prova Cola innan men idag blev det premiär. Han tyckte om det, sa han. Detta är dock inget jag vill att han ska få som en vana men det kan va lite kul att ha det dokumenterat att han tog tre klunkar på prov idag.

Här kommer ett par bilder från vår dag






Mysfrukost

Nu har vi haft mysfrukost och ska alldeles snart åka till Astrid Lindgrens Värld.

Önskar oss alla en bra dag!

UV stek

På fullaste allvar vet jag inte vart tiden tar vägen. Den liksom rinner ur händerna på mig och man kan ju tycka att en person som är hemma hela dagarna både borde tycka att det är långsamt och ha läget under kontroll men så är inte fallet här. Jag är tokstressad över allt jag inte hinner göra, ändå gör jag / vi något hela tiden men det är inte nog. Detta är nog en sak som kommer va ett stort bekymmer för mig när jag ska börja blanda in hela jobbsituationen i detta också. Men det ordnar sig.

Ikväll har Anna och jag varit och solat solarium. Vi tänkte grunda till med lite fin färg inför deras bröllop. Alltså kommer vi inte satsa på Spray Tan. Jag var nöjd, första timmarna, sen kände jag att det inte fungerade. Att leva så som man ska göra de första  jagkommerinteihåghurlängeefter som man skulle göra, det funkar inte. Inte för mig i alla fall. Då är det bättre med lite UV stek istället tänker jag.

Nackdelen med det var att jag blev så vansinnigt mosig efteråt. Jag har ju svårt för värme nuförtiden. Jag kände inget där för det var en fläkt som blåste på bra. Men när jag kom hem. Hela jag domnar på olika ställen, jag är mosig och trött nått vansinnigt. Jättejobbigt. Men nu vet jag ju att det kan bli så så då är jag ju mer förberedd.

Ett tecken på att jag inte alls fattat att jag har MS och idag är väldigt känslig för värme är väl att jag, helt utan eftertanke, lägger mig i ett solarium och där och då kommer på att jag nog kommer få betala för det efteråt.

Nåja, jag ska göra det fler gånger. Nu vet jag ju.

Nu ska jag kämpa mig vaken sista stunden till Big Brother börjar sen ska jag sova.



Kikar in

Kikar in och önskar oss alla en bra dag!

Fin kväll

Kvällen ikväll har vi spenderat med Anna och Nellie. Eller, hos dom rättare sagt. Martin och Emma var med också och vi hade det faktiskt jättebra. Faktiskt ska jag väl inte skriva, då låter det ju som att jag är förvånad över faktumet. Vi hade det lika bra som alltid.

Barnen lekte dessutom alldeles toppenbra ikväll. Inga större bråk. Det är så härligt att se för var gång hur de blir mer och mer medvetna om varandras viljor och vad de tycker om att göra. Hur de verkligen pratar med varandra och leker tillsammans. Älskade barn.

Efter en stunds lek blev Eric lite " fekasugen " ( fikasugen )och de tittade på film och hade lite mys tillsammans. Så sött.





Tack för en fin kväll!

Hopp fulla

Idag var vi, som tidigare nämnt, på besiktningen med 740:n. Den gick ju inte igenom helt men det var ganska väntat. Den har stått stilla i två år så bromsarna var inte som de skulle. Annars var det inga problem. Nu ska Henke fixa till bromsarna på den sen är det bara att köra.

Så skönt för Eric och mig att ha en bil hemma. Henke frågade mig för ett år sen ifall jag skulle komma att köra bil igen. Med tanke på mitt dubbelseende och mina koncentrationssvårigheter svarade jag " nej " på frågan men här ser ni en tjej som jobbat så mycket med sig själv och ändå lärt sig att leva med sin sjukdom och idag är alltså svaret annorlunda.

Jag är inte glad åt att köra när det är mörkt, för långa sträckor eller om jag är jättetrött men förstår ni friheten det innebär bara att kunna?

Jag tror mycket av att det funkar nu beror på att jag alltid varit en relativt säker chaufför. Jag har vetat vad jag gjort bakom ratten och jag har aldrig, innan, varit rädd för att köra oavsett väglag eller sträckor. Jag tror jag har det mycket till gagn idag. Det är som att cykla, har man en gång lärt sig så vet man hur man ska göra liksom. Bara man lär sig att leva med de nya förutsättningarna.

Skillnaden idag är att jag inte kan ha någon direkt volym på på stereon, prata om saker alltför ingående. Jag måste va jättefokuserad på att jag faktiskt kör bilen och inte åker med. Jag glömmer lätt av vad jag gör. Men, jag sätter mig inte och kör om jag inte känner just då att jag faktiskt är minst lika säker förare som andra på vägen just den dagen.

Visst är det härligt!

Här är en bild på mina älsklingar som var hoppfulla utanför besiktningen. Jag bad dom se hoppfulla ut på bilden och Eric, jo men han hoppade allt. Gullunge <3



Två bilar

Vi hade en riktigt mysig morgon här hemma. Vi åt frukost tillsammans i köket och alla var på bra humör. Nu är pojkarna ute och fixar med 740:n. Henke har en besiktningstid 13:20 så alldeles snart, om vi har tur, har vi två bilar. Eller, två bilar har vi haft länge. Två körbara bilar!

Önskar oss alla en bra dag!

Stordatorn

Hamnade här en sväng till nu ikväll. Mormor och farmor har precis åkt och Henke söver Eric. Jag hoppas och ber, för både hans och min skull, att han får sova inatt. Mest hans, såklart, men som trött mamma kan man faktiskt få hoppas på lite sömn också.

Jag sitter vid Henke´s dator. Den stora. Nätet vill inte alltid funka vid min bärbara nu för tiden. Det är tråkigt och jag blir irriterad men nu satte jag mig här. Tangentbordet är dock svårskrivet och texten kommer upp på TV:n så det får mest bara bli ett tack för idag inlägg.

Så, tack för idag!

Lite rörigt

Jag lovade att berätta för er om vad som egentligen hände här hemma i Måndags kväll. Inte för att det var så allvarligt som man kan tänka sig, det var bara att jag inte orkade skriva om det då.

Så här var det i alla fall,

Eric var väldigt hostig hela dagen. Han spendera större delen av dagen hos Farmor och jag var hemma och tog igen mig för jag mådde inte bra. Dels var jag släpig av förkylningen och sen mådde jag inte så bra psykiskt. Det blir så ibland när det blir för mycket och i kombination med trötthet och förkylning så blev det inte så bra. Helt enkelt.

När Henke och Eric kom hem låg jag i sängen. Jag sa till Henke, som ville att jag skulle komma upp, att jag inte riktigt kunde motivera mig till varför jag skulle komma upp. Jag ville bara ligga och vara ifred.

Till slut var middagen klar och jag gick upp för att äta. Vi åt allihop och när vi skulle plocka bort efter maten så fick Henke världens näsblod. Jag har haft mycket näsblod i min dag och jag överdriver inte när jag säger att det var mycket. Jag började, lite diskret göra mig i ordning, för att köra honom till sjukan. Det ville liksom inte sluta trots att vi gjorde precis det man ska.

Efter någon halvtimma lugnade det ner sig och vi fortsatte kvällen i ett lugnt tempo. Eric´s hosta märktes ingenting av men det berodde nog på att vi större delen av kvällen var ute. Kall luft, eller utomhusluft så är ju lättare att andas.

Väl hemma och när Eric kommit i säng kunde han inte somna. Han kunde knappt andas och han grät, snorade, hostade och kippade efter andan. Henke var jättetrött, det var vi väl alla i och för sig.. Eric och jag satte oss, invirade i en filt på altanen, och då lättade det av. Inte något nämnvärt men det blev liiiite bättre. Till slut tog vi beslutet att ge honom Bricanyl.

Att ge ett barn det, eller Eric åtminstone, är som att ge någon uppåttjack. Totalt orolig i kroppen och en stark vilja att göra allt och inget på en och samma gång. Man kan likna honom vid en supertrött duracellkanin som bara går och går och går och går och går. Han pratade och pratade, sprang upp och drack vatten, lekte med sin dator, sina bilar, satt nästan och somnade bara för att börja om med allt igen. Samtidigt hostade han och hade det kämpigt som fan. Lite bättre blev det dock av Bricanylen.

Jag måste här berömma Henke som faktiskt lyckades somna till den cirkus som Eric stod för där en stund på kvällen.

Mitt i alltihop, när Eric var som mest stimmig, då vaknar Henke med lika forsande näsblod som på kvällen.

Till saken hör att Henke mår mycket dåligt vid åsynen av blod. Att blöda genom näsan för någon med skräck för blod för tankarna till hjärnblödning och annat äckel ( tekniskt omöjligt kanske men jag förstår hur han tänkte där ) Eric stimmade och var överallt och frågade tusen gånger varför det var blod överallt, Henke höll på att tuppa av flera gånger och ville bara ha lugn och ro, jag sprang omkring och torkade blod, lugnade Eric och lugnade Henke och försökte hålla dom ifrån varandra bäst jag kunde. Pust..

Det var en pärs och jag vet inte hur länge cirkusen pågick men till slut, väldigt sent, låg vi alla och sov i våra sängar.

Morgonen efter bjöd på ännu ett kruppanfall. Vi visste ju inte då att det var krupp men det var ju det det var. Jag hade redan innan bestämt mig för att ringa till sjukan, vi fick ju åka till barnmottagningen i Västervik för det var fullt här i stan. Resten vet ni.

Det var lite rörigt här på Måndagskvällen kan man väl lugnt säga!

Lugn dag

Dagen idag har varit lugn. Skönt det med tanke på att jag varit vansinnigt trött efter allt rabbalder med stackars Eric och hans envisa besvär vid förkylningar. Idag är det bättre ändå, med hans hosta, men att inte kunna sova som man behöver och vill kan få även den bästa ur balans.

På förmiddagen var Anna här och fikade med oss och därefter åkte vi till stan och handlade. Vi kollade även på en speciell ring som kommit hem. Jag längtar väldigt mycket till dagen då de två ska bli makarna Kronstrand <3

Efter lunchen tog vi en liten snabbvila, både Eric och jag. Därefter har jag bytt sängkläder och dammat lite. Jag är även inne på den fjärde tvättmaskinen nu. Har två kvar att köra och trots detta är tvättkorgen dingnande full igen på grund av sängklädesbytet. Det får bli en tvättbonanza i övermorgon, inget mer med det.

Nu väntar vi in mormor och farmor på middag. Trevligt!

Det var väl det jag hade att bjuda på nu. Nu när jag satte mig, okey jag ligger i sängen, så känner jag hur min kropp fullkomligt skriker efter vila. Kanske är jag inte så pigg som jag vill få mig själv att tro?

Nåja, i morgon är Henke ledig. Så skönt att ha honom hemma en dag bara sådär <3



Den bloggande patienten

En sak som verkligen gjorde mig glad igår var det faktum att jag fått hem boken där jag och min blogg är med i. Jag känner mig faktiskt stolt över bedriften att jag lyckats " skapa " något intressant nog att få vara delaktig i ett sånt projekt. Det är mina ord och tydligen uttrycker jag dom bra nog. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att folk återkommer till min blogg, kanske är det bara ren vana. Eller ovana. Roligt är det dock när det blir lite uppmärksammat.

Jag tänkte såhär. Skulle det nu va så att någon av er trogna läsare vore intresserade av att köpa boken kan man göra det via mig. Jag har en beställningslapp här hemma. Boken kostar 185:- och är ni 5 som vill ha den blir det 10:- rabatt på varje bok. Alltså landar den på 175:-

Är man intresserad av bloggar, vill hitta andra sjukdomsbloggar att få som sina favoriter eller bara se och kunna läsa om hur andra som " sjukdomsbloggar " väljer att uttrycka sig är detta ett bra forum. Kan man kalla det forum när det kommer i bokform?

Vi är många som bloggar oss friska, eller åtminstone på god väg mot friska. Jag är en del av dessa som blir belysta och det är häftigt.

Skicka ett mail om ni är intresserade

beckystoneheart@hotmail.com

eller lämna helt enkelt en kommentar här. Kanske är ni inte det minsta intresserade. Kanske tycker ni detta är intressant. Mig spelar det egentligen ingen roll. Jag vinner ingenting på det. Jag tycker bara hela grejen med sociala mediers inverkan på oss är häftig. Om man bara tillåter det så kan det va till stor, stor nytta.

Tack för mig, hej!



Falsk krupp och astma

Så, dagen idag blev inte direkt bättre än gårkvällen. Jag kommer berätta mer ingående om vad som hänt ( det är inget allvarligt så ) vid ett annat tillfälle. Just nu är jag ganska trött efter att ha tagit hand om en kille som knappt fått luft mellan hostattackerna.

På förmiddagen sov han en lur i mitt knä på altanen





Och i eftermiddagen tog han en lur i Henke´s famn mellan adrenalin och ventolinbehandlingarna. (Tror det heter ventolin iaf )





Falsk krupp och astma har han, vår lilla älskling.

Jag som lovat att jag skulle blogga så mycket mer nu, denna vecka när allt var över, inser själv hur det går med det. Inget bra alls. Jag är inte i balans, Henke är inte i balans och Eric är inte alls i balans. Men visst förstår ni? Att vi måste låta hälsa, både fyskisk och psykisk komma först?

Förresten har jag en spännande nyhet. Den kommer senare ikväll eller i morgon!

Vilken kväll..

Vilken kväll. Ingenting av det positivare slaget dock. Nu hoppas jag båda mina älsklingar får sova gott och att morgondagen blir bättre än denna.

Förtjänar och behöver detta

Det är inte ofta jag viker ner mig och låter en förkylning helt ta makten över mig. Men denna gång får bli ett undantag. Förkylningen i sig tror jag egentligen bara är något form av bihang. Det jag tror detta handlar om i grunden är att jag är mentalt uttröttad av allt som planerats och styrts med senaste veckorna. När kulmen nu är nådd och det är klart så kommer tröttheten och den psykiska utmattningen ifatt. Det låter väl logiskt?

Idag blåser det nästan storm ute. Jag har ätit lite nu och ska snart krypa ner i sängen och titta på TV och njuta av egentiden som jag både förtjänar och behöver.

Önskar oss alla en bra dag!



Snorfull

Ju längre denna dag gått desto hängigare har jag blivit. Halsen ömmar, det gör ont ner i mina lungor, näsan rinner, jag nyser och får snyta mig hela tiden. Till råga på allt har jag nog lite feber till och från för jag fryser jättemycket.

Idag är jag gnällig. Det är inte ofta som jag bara struntar i allt ( typ ) och låter disk och så vara. Men idag har jag faktiskt inte orkat. Jag har kämpat för att hålla mig vaken.

Jag fick sovmorgon i morse. Mina älsklingar satt på Eric´s rum och lekte med bilarna när jag lullade upp runt 9:30. Vi var och fikade hos Henke´s mamma och därefter åkte vi till Astrid Lindgrens Värld en stund. Eric är ju inte heller helt kry så det blev inte den upplevelsen vi hoppats på. Han var trött och ville hem. Jag var trött och ville hem. Ha ha.. Typiskt.

Efter maten la jag mig för att vila en stund. Slocknade och sov som en gris i två timmar. Henke kom in och sa till mig att jag inte fick sova mer. Hade han inte kommit in hade jag nog sovit till i morgon. Så trött är jag idag. Ikväll har Henke och Eric klippt gräset och sen åkte vi och handlade. Henke har skött det mesta idag och för min del känns det som jag vandrat omkring snorfull. Och det kan man väl egentligen säga att jag gjort. Hela huvudet är ju fullt av snor.

Mitt Söndagsgodis är öppnat och jag sitter här och slösurfar lite innan Big Brother.

Det var väl det hela.



Det är över

Nu är jag tillbaka. Efter allt planerande, alla planer som gått i stöpet, nya planer som fötts, telefonsamtal hit och sms.ande dit har nu nått sin kulmen och det är över. Det har varit jättekul att få göra detta, med tanke på att det är till ens bästa vän men det har varit allt annat än lätt i perioder.

Nu ska jag ut och njuta av det vackra vädret på altanen. Önskar oss alla en bra dag!



Möhippan

Hemkommen från möhippan. Vi har haft en fin dag. Träffat Magnus Samuelsson, tanken var att Anna skulle fått träna med honom men med en punkterad lunga förra helgen var det inte aktuellt så vi fick träningstips och lite bilder tagna. Fler kommer så småningom.

Dagen fortsatte i lugn takt hemma hos Anna med lite girlsnight som var mycket trevligt. Så i form och pratglad som jag varit vet jag inte när jag senast var. Jättehärligt med vuxentid och att få bara va Rebecca en stund, känner jag. Eric har varit saknad, min förkylda lilla älskling.

Här kommer ett par bilder sen ska vi kolla på film. Hoppas du är nöjd med din dag Anna <3






Kort rapport

Vårt internet har ju inte riktigt fungerat senaste dagarna. Idag valde även min dator att lägga av en stund men sen nu ikväll fick Henke igång den igen. Tack älskling <3

Eric hade 39,5 i temp förut. Efter febernedsättande sjönk den något men han är inte pigg min lilla älskling. Så typiskt..

Nu är det Big Brother dags. I morgon blir det inte mycket bloggande heller men på Söndag.



Cirkus

Igår var vi på Cirkus. Det var mycket uppskattat av vår lilla älskling. Det blev lite sent så han var trött mot slutet men det var en jättefin kväll. En sak som jag saknade var att just denna cirkus inte hade någon clown så som man vill att en clown ska va. Med rött krulligt hår och en stor röd näsa. Men man kan inte få allt.

Här är en bild på en förväntansfull kille innan cirkusen började.






Min ursäkt

Min ursäkt, för uteblivet bloggande idag, beror på att vårt internet inte fungerat som det ska. Igår gick det ju segt, som ni kanske minns. Idag har det inte fungerat alls. Till lunch. Men, då var det ju dags att umgås med Henke, sen vilade vi en kortis sen kom Anna ( världens bästa för övrigt ) på kaffe. Nu hamnade jag här, 4 Cirkusbiljetter rikare och inväntar maken.

Ikväll blir det, som ni förstår, Cirkus. Jag lovade Eric för längre sen att när " Maj cikusen " kommer till stan då skulle vi gå. Ikväll är det dags och det ska bli kul.

Jag är ganska tråkigt nere även idag men nu är det bara en dag kvar denna vecka sen är det helg för Henke. Det är skönt det.

Nu ska jag ta tag i lite samtal. Har en hel del att hinna med!



Avlastning

Jag kan bli totalt tokig när internet går så segt. Det gör det fortfarande och egentligen spelar det väl ingen roll för jag har ingen tid över att sitta här ändå.

Den där känslan av nedstämdhet är kvar även idag. En tråkig känsla. Idag, efter att Henke varit hemma på lunch, fick Eric åka till Farmor en stund. Det var mycket uppskattat och välbehövligt. Jag la mig och jag sov som en gris till kvart i fyra. Hur skönt som helst. Jag vet, av erfarenhet, att det går till en viss gräns vad gäller min trötthet. Sen måste jag ha hjälp. Jag kan tvinga mig själv men det innebär oftast att det blir jobbigare än det behöver va då. I flera dagar, menar jag.

N ska jag sätta på lite kaffe här. Det är över 20 grader varmt ute, synd att det ska blåsa så.



Seg

Jag vet inte om hela datorn håller på att ge upp eller om det bara är vårt internet som är så segt. Idag funkar det inte som jag vill och då blir jag på riktigt dåligt humör.

Något som, för flera flera år sen, tog en halv dag att göra.. som tex att ladda upp en sida på nätet, det sker ju nu för tiden på ett ögonblicks verk och när det segar.. jo men då blir man ju sur.

Jag har inte kunnat komma in på någon sida idag. Förrän nu. Nu är det lunch.

Hoppas vi alla har en bra dag.

Nedstämd

Visst är det härligt när temperaturen nu stigit så pass att man kan ta en kvällsfika utomhus? Ljuset varar länge på kvällen och man behöver inte ha fullt så mycket kläder på sig.

Eric gillar att va ute. Sparka boll, gräva i sandlådan eller bara promenera / cykla. Det känns som att dagarna är lättare att fylla med mer varierande sysslor denna årstid.

Satte mig här nu en stund innan vi ska kolla på TV. Jag vet inte vad som hände men jag blev väldigt nedstämd här. Känner mig tom och konstig. Jag skulle vilja ha en stund över och bara sitta och gråta. Men jag är, trots det, inte gråtledsen.

Nu ska jag kramas med min man en stund så blir det nog bra!



Pricktestet klart

Pricktesten är avklarad och komjölksproteinallergin är ett fortsatt faktum. Tyvärr. Det testades även för pollen, damm och kvalster och det gav utslag på några av grejerna men inte mer nog än att det kan vara huden på Eric som är känslig så att det blev en reaktion. Vi har dock fått allergimedicin utskriven och då märker vi ju lite grann om huruvida det är någon allergi inblandad i hans konstanta snorande i perioder eller inte.

Vi pratade även om att vi misstänker att Eric har någon form av astma. Om den beror på att han blir ansträngd eller om det är just, tex pollenallergi som utlöser den är svårt att säga. Vi har nu fått en tid i slutet på Maj då vi ska få träffa en barnläkare för att diskutera detta och prova ut en typ av inhalator som passar för honom.

Här kommer en bild på dagens mjölkprick





Ringen är storleken på pricken efter en kvart och " m " visar att detta var mjölk. Den andra stora ringen är histaminet, eller heter det antihistaminet? Det ska, hur som helst, bli en prick av det när man gör pricktester. Andra armen var pollenarmen så det blev 8 stick idag.



Glad idag

Sitter här och äter frukost. Surfar samtidigt. Eric sover ännu men snart ska jag väcka honom. Han vilar ju, vanligen inte, längre på dagarna så han behöver sin sömn på morgonkvisten de dagar han väljer att ta den.

Idag är det dags för pricktest. Jag är faktiskt lite nervös. Inte alls över hur det kommer gå vad gäller mjölken, det är han allergisk emot än märks när Henke och han busar. Nej, jag är orolig för hur det ska gå med vår bestämda kille när det kommer till hela testgrejen.

Men, det blir nog bra.

Idag är jag glad för det faktum att jag tidigt på dagen önskar oss alla en bra dag!



Vårt projekt

Nu har jag faktiskt, hör och häpna, suttit här vid datorn i en hel timma. Nästan i alla fall. Det var absolut inte igår det hände. Nu ska jag gå och borsta tänderna och krypa ner och invänta Big Brother.

Bjuder på en bild på pappas och mitt projekt som går framåt och frodas.



Höger hand fram, höger hand bak

Helt seriöst känner jag faktiskt att det blir tråkigare och tråkigare här inne. Anledningen till det är att mycket av den tid som jag annars kan lägga på bloggen senaste tiden fått läggas på planering till en viss möhippa som ska äga rum någon gång i framtiden. Eller planering är väl fel ord, det har varit massvis med samtal att ringa. Inte hela tiden, så klart, men i perioder har det varit mycket. Sen har jag faktiskt ett liv också.

Henke är på något som kallas " floating " idag. Hoppas han har det bra och att det är skönt. ( Det var väldigt uppskattat, började skriva detta tidigare idag ) 

Jag kommer att återkomma och med handen på hjärtat kanske ni rent av tycker det är skönt att slippa mitt gnäll om att jag är trött och att jag har ont i huvudet. Ha ha..

Nu vill jag absolut inte att mina ord misstolkas heller. Jag är så stolt och tacksam för att få vara en del i planeringen inför min allra bästa väns möhippa. Det råder inget tvivel om att jag VILL vara en del av det och att jag VILL göra detta. Jag gör detta mer än gärna men i perioder har det, som sagt, blivit mycket styr.

Men, nu är det mesta under kontroll och det kommer bli så bra <3

Kvällen har spenderats med Anna, Per, Nellie, Hasse, Camilla, Casper, Jossa och Emma. Det var mycket trevligt. Jossa och Emma lekte med barnen på Nellie´s rum och vi andra skrattade gott åt Mora Träsk. Vi lekte vi också kan man säga.

Vi har haft en bra dag. I morgon ska vi pricktesta Eric. Komjölkprotein, pollen, kvalster, mögel och damm. Dessutom ska vi prata med dom om att vi misstänker att han har ansträngninsastma. Vi får se hur det går med vår bestämda kille. Henke trodde inte att han skulle kunna följa med men han bestämde sig sen för att göra det. Han har vansinnigt mycket att göra på jobbet, typiskt nog, men han får lösa det.

Det var vår dag tror jag.






Kikar in

Kikar in här en snabbis.

Ville mest bara önska oss alla en bra dag!

Klockorna stannar inte

Hamnar här nu, för första gången idag. Vad händer? Jag inser att klockan är 20:57 och Big Brother börjar alldeles för snart. Ugnen är varm, det är dags för mys så jag antar att vi får hörs i morgon!

I morgon, förresten, kommer min tandläkare ringa upp mig och jag kommer få en tid när jag ska dit. Är så nervös för det så jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Det känns som att hela jag vill pausa och bara strunta i allt ett tag. Men, jag ska boka in en tid. Jag ska gå dit. Det kommer bli dyrt. Jag kommer göra saker där jag aldrig innan gjort, det är jag helt säker på men livet går vidare.

Det är ju inte så att klockan stannar för att jag behöver gå till tandläkaren. Hur gärna jag än vill.


Kort rapport på kvällskanten

Dagen idag har spenderats i Västervik. Eric fick följa med och hälsa på Anna, vi fikade där och därefter åkte vi ner till affärerna och hittade fina kläder som Lill-Skrutt ska ha på sig på Elin´s konfirmation och på Anna och Per´s bröllop.

När vi kommit hem grillade vi med min mamma och Henke´s mamma. Det har blivit lite av en tradition att vi spenderar en kväll i helgen tillsammans med dom och det är mycket trevligt. Eric älskar att ha dom båda här <3

Nu är Henke iväg och hämtar Anna som ska sova här inatt. Nellie har somnat hos sin farmor och farfar och Per måste sova där för att kunna ta hand om henne på morgonen då farmor till Nellie har hästar att ta hand om. En sleepover, bara sådär liksom. Hi hi.. Vad gör man inte för sina vänner.

Ett par bilder sen kommer nog nattgästen!





Morgonrader

Sitter här och äter frukost. Eric sov lite längre idag då det blev sent i säng för honom igår. Oftast, när han somnar sent, brukar han vakna tidigt, men nu när han inte vilar på dagen längre är det som att han sover längre för att kompensera.

Vi var i Västervik igår på kvällen. Farmor var snäll och hade hand om Eric under tiden. Vår fina Anna gick in på akuten i Västervik när de, igår, ändå var nere i ett ärende med sin dotter. Hon blev kvar, kan man säga. Anna, alltså.

Det blev en orolig och omtumlande dag igår.

Vi träffade henne en stund och fick höra att läget var stabilt. Det var väldigt lättande ord.

Egentligen är det ju inte min sak att skriva ut här men Anna har skrivit om det på sin egen blogg så det är ju inte hemligt. Det visade sig nämligen att hon hade ett litet hål på ena lungan. Lungan i sig hade dessutom sjunkit ihop ett par centimeter så om nu inte Anna gått in på akuten vet man ju inte vad som kunde hänt.

Älskade Anna! Vill bara att ni ska få må bra. Tycker det varit en aning mycket för er nu senaste tiden med sjukdom och annat!

Önskar oss alla, men speciellt Anna, en bra dag!

Fått lite uträttat

Den här morgonen har jag fått en del uträttat. Jag har kollat upp möjligheten för att kunna laga min display via hemförsäkringen. Detta var inga problem, problemet är väl mest att jag kommer behöva lämna den ifrån mig. Förstår inte hur jag kunnat utveckla detta beroende. Eller, kanske ska jag säga både Eric och jag? Han sitter ju snällt och spelar på den varje dag när jag vilar. Det kommer inte kosta mig mer än självrisken på 800 kronor så det är ju bra.

Sen har jag gjort något jag ångrar nu. Jag har ringt till min tandläkare. De var inte där idag så jag pratade in ett meddelande om att jag vill ha en tid för undersökning och att de kan ringa mig när de är på plats nästa vecka.

Jag har drömt mardrömmar om att gå till tandläkaren sen slutet av förra året. Jag får panik bara av tanken på att jag ska sätta mig i den där stolen. Jag kallsvettas och får svårt att andas när jag tänker hur det kommer va när han ska undersöka och " gno " med den där kroken som jag alltid föredragit men nu kommit att tycka är hemskt obehagligt. Tänker jag på borren, ja då vill jag krypa ur mitt eget skinn och springa. Eller, kanske det skulle räcka med att lämna tänderna och dra.. Om det gick att göra så..

Jag är helt säker på att jag för första gången i mitt liv kommer behöva rotfylla. Minst på ett par ställen. Fyllningar sitter inte som de ska och jag har, typ, inte tuggat med tuggtänderna på ett halvår på grund av obehag och ilningar.

Det mest logiska och bästa hade ju varit att beställt en tid för ett halvår sen när jag började märka de här felen. Men, jag tror man måste ha riktigt fullt och hårt utvecklad tandläkarskräck för att förstå. Vad vet jag. Jag bryr mig inte när folk säger att " det är väl bara att åka dit "

Jag vidhåller att jag skulle hellre föda ett barn via kejsarsnitt en gång i månaden i ett år eller två om det innebar att jag aldrig behövde gå till tandläkaren. Jag skulle kunna offra mina tår, några fingrar kanske till och med ett ben. Så rädd är jag och då kanske ni förstår?

Nu skulle jag vilja rada upp alla fula ord jag kan. Jag ångrar att jag pratade in meddelande om att de kan ringa mig. Detta innebär att jag kommer sitta där i veckan som kommer. Jag håller igen på de fula orden. Jag ska försöka överleva den här enormt psykiska påfrestningen för mig för nu finns det ingen återvändo.

Henke kommer va med mig och för fösta gången kommer han denna gång få sitta och trängs med sköterskor och tandläkaren för jag behöver honom nära.

Önskar oss alla en bra dag och har ni någon tumme över kan ni väl hålla den för att jag ska klara detta och att det inte är alltför mycket att göra.

Vattnat häck

Ni som känner mig, eller helt enkelt bara läser här på bloggen, har nog märkt att jag haft en kämpig tid sen ett tag tillbaka. Det har varit jobbigt både fysiskt och psykiskt och svängt åt alla håll. Allt har varit jobbigt och jag har känt det lite som att jag stått och stampat på ett och samma ställe. Nu har jag dock planat lite och det känns skönt.

Dagen idag har varit lite mer ansträngande än den behövt vara. Eric och jag har haft våra fighter. Är så tacksam för att Henke följde med till Anna, Per och Nellie ikväll. Att bara ha honom nära gör att jag mår så mycket bättre, en dag som denna, och nu är jag på ett riktigt bra humör.

Hos Familjen Kronstrand ( de är ju snart gifta ) så har barnen vattnat häcken, kört med den eldrivna trehjulingen, hoppat studsmatta och lekt. Vi vuxna har pratat och bara haft det allmänt bra. Vi var inte där så länge men en stund är bättre än inget.

När vi kom hem badade Henke och Eric och nu ska vi mysa till det lite, Henke och jag!


Här vattnas det häck





Dagar som dessa får mig att bli så enomt tacksam för all den kärlek som omger mig. För min mamma som får lyssna på mitt gnäll i telefonen, för min man som står vid min sida trots att jag stundtals mår mycket dåligt, för att jag har så fina vänner som tar mig för den jag är. Jag duger, även att jag ibland är aningen sur och tråkig. Jag har en så fin familj och så underbara vänner så jag är egentligen enormt förmögen. Förmögen på något som inte kan mätas i valörer, det känns i hjärtat och det är mycket värt.

Tack <3


Åskmoln

Idag har vi inte varit sams många minuter åt gången, Eric och jag. När vi kom in, och Henke kom hem från jobbet, la vi oss i varsitt rum och surade. Inget roligt för Henke att komma hem till två åskmoln. Nu är Eric glad, dock. Han spelar lite TV spel med Henke. Själv har jag fixat med disk och annat. Sen hamnade jag här.

Skulle så gärna vilja lägga mig och sova. För kvällen. Jag är så evigt uttröttad och matt och orkeslös och energilös. Det är så tråkigt att känna men det är där hur jag än försöker.

Nej, nu har jag gnällt klart för nu!


Jag vill ha kontrollen tillbaka

Vi har haft en fin förmiddag. Rensat lite ogräs, plockat och fixat lite. Jag var vare sig varm eller ens trött av jobbandet ändå kan jag knappt gå nu. Antar det är för att jag behöver vila.

Skulle så gärna vilja ha Henke hemma i eftermiddag. Eller, ännu bättre, få min kropp tillbaka. Eller kontrollen över min kropp. Att bli såhär konstig bara av att ha använt kroppen en stund är ju helt sanslöst tråkigt.


Saknig idag

Vädret idag är toppen och jag känner mig inte alltför tyngd så idag ska vi nog försöka jobba lite i trädgården. Eric leker nog mer än gärna i sandlådan under tiden. Eller så hjälper han mig köra ogräs i sitt traktorsläp. Min hjälpsamma kille.

Jag är saknig idag. Önskar det vore Fredag. Detta trots det faktum att denna vecka praktiskt taget tar slut innan det hunnit börja med tanke på 1 Maj ledigheten. Kanske är det för att vi hade Henke hemma lite extra som vi saknar honom mer?!

Hur som helst, för första gången på länge önskar jag oss alla en bra dag! Jag har såklart önskat oss alla en bra dag ändå men jag har ju inte bloggat tidigt på dagen på flera dagar.. Ja, ni förstår hur jag menar!

Facebookstatus

Idag hade jag min Facebookstatus planerad och klar. På ett ungefär skulle jag skriva " Jag känner mig så tillfreds med tillvaon och mitt liv. Allt är härligt och jag mår bra. Vågar jag ens skriva det.. "

Jag valde att inte skriva det och tur är väl det. Eller så kanske det hade varit bra att haft det dokumenterat då jag, på något vis, vant mig vid att det inte är meningen att jag ska få känna glädje och lycka någon längre stund.

En trasig telefondisplay senare sitter jag nu här. Visst, det är bara en display kan man tycka. Men det är ju både tråkigt och onödiga pengar för att laga den. Och största problemet är väl att jag behöver lämna ifrån mig min vapendragare. Hur ska jag klara det?

Henke vet att jag är väldigt försiktig och noggrann med min telefon så han blev inte ens arg. Jag var rädd för det. Men han tyckte synd om mig. Det som hände var att jag, i min iver, skulle ta ett kort på mina älsklingar när de premiärklippte gräset. Jag är väldigt fumlig och skakig nu för tiden så det ena ledde till det andra, kan man väl säga. Jag blev så lättad när jag såg att den föll i gräset men såklart var det en sten där som gjorde en " stjärna " som utvecklade sig till en spricka.

Njut av denna bild, mina vänner. Den kostade mig min display..





<3

Brist på tid

Vad ska vi göra åt detta? Min totala brist på tid för bloggen? Finns det tid att köpa? Misstänkte nästan det.

Jag har varit hos min pratkontakt idag. Jag blev så stressad innan jag skulle dit. Märkligt. Jag brukar tycka att det går bra att åka till henne. Eferåt var jag trött trots att det vi pratade om egentligen inte var något av tyngd. Det var, men det är inte längre det. Det kändes lite som att prata med en gammal bekant idag och det är rätt så skönt det med.

Efteråt var vi ute, Eric och jag. Farmor var ju här och umgicks med Eric under tiden jag var iväg och sen tog jag liksom bara över. Vi lekte i sandlådan och sparkade lite boll. En cykeltur med balanscykeln på gräset hanns också med.

Ungefär när vi skulle gå in kom Camilla och Casper förbi på vägen från förskolan. De kom in i trädgården och barnen lekte i en timma och vi satt och pratade. Trevligt och en spontan sak som hände även idag. Jag är absolut inte mycket för spontana saker egentligen, jag har oftast jättekul trots det spontana, men jag blir uppstressad av att inte ha kontroll över och veta vad som är tänkt att ske.

Men, jag är i något härligt mode, just nu, där jag liksom lite grann både struntar i vilket och även bara tar det VERKLIGEN som det kommer. Det funkar.

Nu kommer snart Henke hem. Han har inte varit hemma på hela dagen och vi hinner bara träffa honom en snabbis vid maten då han säkerkligen vill ner i källaren för att jobba.

Så, det var det hela för nu!

Friluftsdag <3

Under den här ledigheten har Eric och jag hunnit med en friluftsdag med morfar ( min pappa alltså ) Vi tog med fika till Hörestadhult, gick skogspromenad och Eric fick hjälp genom hinderbanan. Hörestahult är, för er som inte vet, en " skolskog " där Astrid Lindgrens Skola´s elever spenderar en hel del tid. Bland annat är det snart dags för Kolmilebränning, vilket min far för övrigt har ansvar för.

Här kommer några bilder från vår härliga förmiddag











Tack, älskade pappa, för en fin dag <3

Hej på er

Här kan man väl säga att det råder stillsamhet när vi övergår från April till härliga Maj. Vi firade in detta tillsammans med Henke´s bror och flickvän och Anna, Per och Nellie. Inget extravagant eller ens planerat men det blev mycket bra ändå. Vädret var toppen, vi var ute länge och saker och ting var mycket bra.

Dagen idag spenderades på en lika spontan resa till Västervik. Vi handlade lite smått och gott och är nu hemma sen en stund tillbaka trötta, sega och allmänt lyckliga och tillfreds i själen.

Första Maj, välkommen. Visst är det härligt att vi nu är inne i den vackraste månaden av dom alla? Den när gräs och gröda börjar gro, allt får liv och solen ( oftast ) skiner med ett behagligt sken?

Nu ska jag tillbaka till verkligheten för att ta hand om lite disk!


Här kommer en bild på de finaste barnen som grillade åt oss igår



RSS 2.0