Äntligen

Min kropp känns bättre och jag har kunnat gå två lugna promenader.








Ingen bra dag

I eftermiddag skulle jag varit med på kalas men Henke fick vända en bit på väg och köra hem mig. Ingenting funkade som det skulle i kroppen så då var det lika bra.

Nu har jag sovit ett par timmar, inte gått upp än, så vi får väl se hur det känns. Så tråkigt när kroppen säger ifrån.


Alv

Känns jätteledsamt att säsongen är slut. Bara helgen kvar. Vart tog sommaren vägen? Parken är ju öppen i veckorna och skådisarna är ju där på helgerna, men ändå..

Vi har haft en fin dag med fina vänner idag. Tyvärr tog tröttheten överhanden för mig på eftermiddagen och då tryter mitt tålamod. Men vi hade det bra ändå.








Hösten är på väg

Egentligen har jag inget emot hösten. Luften blir kall och klar, färgerna i naturen är vackra och det blir mörkare vilket leder till att man tänder mer ljus.

Jag är inte redo för den än dock. Faktiskt.








Tillbaka

Vardagen är här igen. Henke är tillbaka på jobbet. Röntgen visade inget fel så det var en muskulär överansträngning. Alla mediciner han fick utskrivet läkte det och han har inte ont.

Eric är tillbaka på förskolan men bara ett par timmar för att gå till Bamseskogen. Barnen på förskolan är indelade efter ålder. De minsta är Lille Skutt, sen Skalman ( det var Eric förra året ) och nu är han alltså Bamsebarn. Det är stort för någon som är fem år.

Dessutom har jag nu pratat med dom där om att vi ska testa 15 timmars. Det är ju inget konstigt alls då barn, egentligen, inte får vara mer när en förälder är hemma. Jag har haft lite andra förutsättningar på grund av min MS men nu när jag mår bättre ser jag ingen anledning till att inte testa en mer normal vardag.

Dessutom - jag cyklade med Eric idag. Glad tjej här.

Nu är det dags att bege sig för att hämta hem honom.

16 år

För 16 år sen blev det jag och Henrik. Vi har haft ett par små brakes along the way men det känns som terapi. Att vi vidareutvecklade det vi har genom att spendera tid ifrån varandra.

Runt 22:30 tiden, den kvällen, föll jag i Henkes armar och vi blev ett. Typ.

Häftigt att ha spenderat så många år med en annan människa. Häftigt att jag fortfarande blir lika lycklig av och med honom. Häftigt att vi växt som människor, växt ihop och växt upp själva. Häftigt hur vi kan bråka men sen bli sams.

Häftigt är ett ohäftigt ord men häftigast av allt är det vår kärlek skapat.

Vår älskade son ♥




Trött

Eric är förkyld och har feber. Han är ju inte jättedålig så men han är snorig. Min lilla Skrutt.

Igår hade vi vänner här på besök. Barnen lekte, vi grillade, åt och pratade. Härligt sensommarväder och fin eftermiddag.

På kvällen gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle göra igen. Jag var och tränade. Och det gick hur bra som helst. Det var lite jobbigt då det blev ganska tydligt att min balans och kordination är försämrat men det ska jag träna upp nu, tänker jag.

Flåset och ansträngnigen i sig klarade jag bra. Det tackar jag mina promenader för. Missade ju en hel del av det jag skulle göra då det gick lite fort ibland men jag tycker det gick bra överlag så.

Väldigt nöjd här.

Aug. 27, 2013




Onödig

förkylning som hälsar på, här hemma. Vart kommer den ifrån? Tänker att jag nästan vill skicka ett irriterat brev till " vart den nu kom ifrån "

Jag vet att alla blir förkylda, särskilt nu när skolor drar igång och så, men Eric har inte haft många friska dagar senaste åren och jag tycker så synd om honom då hans luftvägar är som insammlare av infektioner med tanke hans astma. För att inte tala om det faktum att astman blir så mycket värre vid infektion.

Positivt med en skruttig skrutt är att man får va nära. Och mysa. Igårkväll somnade han, hållandes om min arm, i TV soffan. Och i morse vid fem kom han upp i min säng och höll handen och somnade om.

Nu satsar vi på snabbt till frisknande.


















Aug. 25, 2013












Aug. 25, 2013

Ligger i sängen än. Vi har varit vakna ett tag men det är så varmt och skönt under täcket. Nu är det frukostdags sen får vi se vad vi hittar på, Eric och jag. Henke måste ner till jobbet.


Aug. 23, 2013

Underbara barn ♥




Aug. 23, 2013



Improviserad teater idag

Magnetröntgen

Sitter och väntar på Henke som är inne och gör magnetröntgen nu. Hoppas det går bra, det är klart att det gör.

Annars är läget under kontroll. Sovit dåligt inatt så jag är trött men vem är inte trött om man ställer frågan?


Min hjärna

Den är en ganska invecklad sak. Det vet jag med mig. Vi vet ju att jag haft det kämpigt ett tag nu. Jag har varit ledsen, nedstämd och känt mig allt annat än glad.

Häromdagen blev jag coachad av min coach på arbetslivsresurs där jag gör min rehabilitering tillbaka till arbete.

Jag sa direkt när jag kom att det var tungt och att jag fortfarande inte mådde bra psykiskt. Hon undrade om jag ville prata om det men jag sa ifrån. Jag hade ju tagit på mascara, som jag sa.

Av någon anledning så bubblade orden bara ur mig och helt plötsligt hade jag gråtit över att min Eric redan är fem, att han växer ifrån mig, att jag absolut inte trodde han skulle va ensambarn vid fem årsålder och att jag är helt jävla knäckt för att jag inte kan göra familjen större.

Att jag är helt livrädd för vad som kommer hända med min MS. Jag är skräckslagen inför framtiden men vågar inte säga det till Henke för då blir han helt knäckt.

Att jag är i en ålderskris som heter duga. " Man har bråttom dit sen är man där " Vart tog åren vägen? När blev vi gamla? Vi som fortfarande känner oss unga blir hånade av våra åldrar. 35? Nej, 25. På sin höjd.

Och mitt kontrollbehov. Att jag är helt stört beroende av att kontrollera allt. Förmodligen för att jag inte längre har kontroll och kan lita på min egen kropp.

Att jag placerat ut min MS i huset och försöker städa undan den. Om jag " bara kan bli klar med allt så kommer jag må bra. " Problemet är att jag aldrig blir klar.

Jag har kommit till en hel del insikter den senaste tiden. Jag väljer bort saker som suger ur min energi. Kan man inte va trevlig mot mig är jag inte trevlig tillbaka. Jag väljer mitt umgänge i största möjliga utsträckning och när jag inte kan välja bort av olika anledningar försöker jag andas mig genom kortare stunder. Jag har slutat att krusa så jävla mycket. Jag försöker bli starkare som människa men det är inte alltid så lätt.

Att ha en sårad själ är inte så lätt. Att dessutom gå igenom så mycket tråkigheter som vi gjort sätter också sina spår.

Nu siktar vi på glädjen. Sånt som ger och inte tar energi. Nu siktar vi på att inte fundera så mycket och sluta med en del av oron. Framtiden kommer vare sig man vill eller inte och man kan inte ens va säker på att få ha en plats.

Vi siktar även på att sluta ställa orimliga krav. Att det inte är så noga. För det är det inte.

Jag älskar min familj. Det är det som är viktigt.

Aug. 22, 2013







Forever and ever




Gråt

Idag hade jag individuellt samtal via rehab. Det har jag ju varje varannan vecka. Idag blev det en endaste gråtfest av alltihop och det var så skönt.

Jag poängterade att jag fortfarande kände mig tung psykiskt, hon undrade om jag ville prata om det och.. det ville jag väl.

Jag ifrågasatte varför jag inte gjort det tidigare. Pratat om djupare saker. Hon är ju livscoach och inte vilken som helst utan en väldigt bra sådan.

Jag kan mycket gärna berätta vidare om samtalet. Om vad vi kom fram till.

Jag känner mig lite balsamerad i själen ikväll. Mest förmodligen för jag verkligen behövde gråta. Jag grät så jag liksom tappade andan. Sådär befriande skönt som jag inte gråtit på år och dar.

Att rota i själen, i känslor och tankar är både omvälvande och stort. Ofta kommer man till slutsatser. Ibland behövs det tid för att analysera. Ibland faller allt bara på plats.




Jo men..

" Henrik nattvandraren " kände ett stort behov av att stå över mig och bara glo mitt i natten där jag sov som allra mest och var mitt i en dröm.

Han påstår att jag pratade i sömnen och det kan jag väl köpa.

Men varför man ställer sig och bara fånigt glor mitt över någon med ett sjättte sinne? öga i pannan? inbyggt väckningssystem förstår jag inte.

Jag vaknade med ett ryck, vände mig från sidan och spände ögonen i honom direkt för att jag i djupsömnen kände mig iaktagen och liksom hörde hur någon smög sig på mig.

Henke höll på att skita på sig där han stod när jag gjorde min manöver, jag höll på att få slag när det faktiskt stod någon där och.. ja.. ingen av oss somnar nog om snabbt.

Om man säger så. Ha ha..


Aug. 19, 2013




















Sovdags

Vi har haft en fin utflyktsdag och grillkväll tillsammans med en jobbarkompis till Henke och hans fru.

Nu är jag frusen och trött. Ska alldeles snart sova.










Aug. 17, 2013




Hjärta

vi har haft en fin dag. Vi fick sällskap av nåde Erics farmor och Linda med barn till blåbärsskogen. Vi plockade snabbt tre ( tror jag ) liter.

Ikväll har min mamma och pappa varit här och grillat. De var även snälla och hjälpte mig rensa alla. Tack ♥

Nu har jag lyssnat på ett par låtar som fått mig helt tårögd och gnisslig i hjärtat. Livet är så skört. Så kort. Allt bara rusar fram som ett godståg. Mejjar ner allt i sin väg och man vet inte när man kastas av. Jag kan inte värja mig längre, jag är i någon form av livskris. Så onödigt. Bara tanken på allt som stavas framtid krymper min andningsväg. Totalt.

Jag lever för varje dag. Ingen vet hur lång tid vi har på denna jord. Även om du är 15, 25 eller som jag 35 vet du inte. Skillnaden är att när man är ung känner man sig mer odödlig. All oro och ångest får inte samma fäste som det får i en själ som blivit öika gammal ( och mer ) än dina föräldrar var när du föddes och du har gemensamma minnen med dina föräldrar i den ålder du själv är i nu som dom var i då.. fattar ni?

Jag vill STANNA TIDEN NU! Sakta ner den lite.

Henke och jag träffades för 16 eller 17 år sen. Vart tog dom åren vägen?

Alltså hjälp.

Ta vara på din tid
Eller hur?

Älskar min familj






Trötta familjen

Ligger i en hög i dubbelsängen. Trötta och dåsiga.

Funderar på att ringa pappa, som har extranyckel hit men bor en mil bort, om han kan komma och sätta på kaffet.

Men det kanske är att begära för mycket. Ha ha..

Ska masa mig till bryggaren och fixa det. Hoppas vi piggnar till snart. Och hoppas vädret blir bättre så vi kan gå ut en stund.

Lat

Vi gick en rejäl promenad förut, Skrutt och jag. Vi hittade även ett perfekt ställe för lite crosskörning. Eric kör ju cross med sin nya cykel.

När vi kom tillbaka rensade jag lite i roslandet innan regnet och åskan kom.

Nu ligger jag i sängen och lyssnar på smattret på altantaket. Eric leker på sitt rum. Jag känner mig både ledsen och lycklig på samma gång. Och konstigt off på något vis.

Man kan inte få allt här i världen och jag har fått mycket.

Funderar på att göra något eller göra inget. Kanske piggnar jag till av att göra nått. Eller kanske behöver jag vilan?




Härlig bild på Eric från häromdagen!

Ledig

Jag fick ledigt idag från min rehabilitering. De skulle se en film jag redan sett två gånger så jag fick en hemuppgift. Skönt.

Vädret verkar inte bli riktigt som det såg ut att bli så det blir nog en cykeltur nu när Henke ska på sjukgymnastik och sen till jobbet och " hälsa på "


Grattis

säger vi idag till min kära mamma som fyller år. Det har vi firat med att grilla, umgås och äta blåbärspaj.

Stort grattis, igen, på din dag mamma. Vi älskar dig <3




Ledsen

Började dagen med att trösta Eric som grät för han vill ha syskon. Jo.. den starten vrider om hjärtat, sticker i själen och suger ur andan.

Jag sa att ha skulle haft ett syskon som var lika gammal som Nellie. Och att det kunde blivit två syskon på samma gång när han var tre

Vi pratade länge. Om mycket bäbisrelaterat. Svårt att veta vart man lägger ribban men Skrutt fattade. Styrde in samtalet på när han bodde i min mage och han lyssnade fascinerat.

Nu gör vi det bästa av denna dagen.

Frusen

I flera dagar har jag varit så frusen. Inte så att jag är sjuk eller så. Jag är bara jätte.. kall.. Märkligt. Ni vet när man blir sådär kall och det tar lång tid att få upp värmen igen. Där är jag.. sen ett par dagar tillbaka. Just nu ligger jag i sängen med långkallingar. Ha ha..

Tror AC:n är boven i dramat. Nu ikväll fick jag ( äntligen ) genom att den skulle av.

Idag har jag varit hos min Neurolog i Linköping. Vad vi pratade om tänker jag att vi tar i morgon.




Kalaset

En halvtimma innan barnen skulle komma igår så började det ösregna så Vimmerby höll på att svepas av planeten. Åskade gjorde det ordentligt också. Vi dukade inne, blåste ballonger och fick till det bra, tycker jag.

Vi var lite oroliga över hur det skulle funka att va inne så många men det gick också bra. Ljudnivån var HÖG men vad kan man förvänta sig med så mycket barn.

De åt korv med bröd, öppnade paket, åt glass och sen var det dags för fiskdamm. Tiden gick fort och allt flöt på bra. Henke var helt imponerad över hur bra jag hanterade allt. Det märktes inte på mig. Den extremt stressande situationen. Ha ha.. Jag var lugnet själv, samlad och hade full koll. Härligt när Henke säger det.

Vi hade beställt söta Blixtenpåsar som fiskdammssakerna kom i. Små jo jos, partytutor, två tatueringar var och lite godis. Tror de var nöjda och det är huvudsaken.

Är jättetacksam för alla som kom och för allt fint Eric fick.














Kalas

Om en stund är det tio barn, med Eric inräknat, här hemma. Vi hade tänkt va ute men enligt nästan alla prognoser ska det regna. Känns ju lite onödigt att duka och ha ballonger ute om vi måste va inne.


5 år

Idag fyller min lilla Skrutt 5 år. Han blev glad över sina paket han fick nu på morgonen. Vi har köpt ett par jeansshorts, ett par crosshandskar som han kan ha när han kör på fyrhjulingen, en playmobilmotorcykel med ett tält till och sen ett ryggskydd att ha när han kör fyrhjulingen. Det är farmor med på så vi betalar en del på det.

Min älskling är stor nu, som sagt. Han kände bland annat att han kunde räkna längre.






Mjukstartar

dagen här hemma. Som vanligt.

Ikväll ska vi ha folk här hemma på grillning så jag hoppas vädret blir bra. Skönt att få tankarna på annat.

Idag, för fem år sen, var ingen vanlig dag. Det var min sista hela dag som höggravid när jag väntade Eric. Sista dagen någonsin i det skicket, tror jag, som det känns. Och det gör ont.

Folk som lever sina liv, sina motorvägsliv, utan hinder på vägen har nog svårt att förstå känslan. Jag tror också att det är lätt att tro att man bara kan skaka av sig en dröm. En önskan. Särskilt som flera gånger liksom.. varit på gång. Då blir såret så stort att ärret i själen aldrig läker. Det mattas av. Man lär sig leva med sorgen. Men det gör ont. Mer eller mindre hela tiden.

Läste om hur Katrin Z tyckte det vqr jobbigt med sex varje dag i 3 !! månader. Jo, men tjena. Det är ju som en semester. Tänk er flera års försök. Jo, men visst.

Nu ska jag kramas med min fina familj som betyder ALLT ALLT ALLT för mig.

Vi har varit i genom massvis under vår resa men vi klarar oss. Tack för styrkan!




Är det bara jag

som använder blogg.se appen till en Samsung ( alltså inte Iphonesystem ) och har ett väldigt krångel? Sällan det funkar och sådär.

Någon?


Aug. 09, 2013




Vet inte

vad vi gör med dagarna men de springer iväg. Det måste ju innebära att vi har det bra.

Det blir sena kvällar för Eric men det kompenserar han med att sova längre på morgonen. Oftast.

Nu ska jag ta något att äta, en kvällsdusch, en kvällskram och sen lägga mig.

Jajjamen!

Cykeltur

Eric älskar att cykla så födelsedagspresenten han får från mormor och morfar kommer väl till pass.

Min stora lilla älskling. Vart tog tiden vägen?

Vad får världen

att snurra lättare för dig?

Bullbak igår. Eric tyckte om att få hjälpa till så nu ska han få en egen bakduk och kavel så ska vi nog baka en del, här hemma.

Annars är det tungt. Men jag kämpar.


























Justin Bieber

och min fina familj läker min onda själ.

Eric och jag har ett gemensamt intresse och det är att dansa och sjunga till hans låtar. Eric vill, förresten, att han kommer på 5 årskalaset. Någon med kontakter. Ha ha..

Allt ordnar sig. Eller hur?




.

Vad jobbigt det är när tankarna tar fart och hjärnan går på högvarv när man borde sova.

Tillbakagång? Jag vet inte. Jag har, lite grann, tappat fotfästet och önskar jag mådde bättre. Just nu känns det mesta jävligt tungt. Och jobbigt. Min omvärld har börjat snurra på alldeles för fort igen och jag står i mitten hjälplös och liten. Oförmögen att egentligen göra nått.

Tankarna drar iväg och ingenting varken är eller känns bra.


Skönt

Alltid skönt att gråta en skvätt. Det lättar på trycket. Alla känslor som jäser. Till slut måste de ut.




Borta bra, hemma bäst!

Vi har haft det jättebra när vi varit iväg. Trots vädret man kunde önskat så mycket mer av.

Jag ska berätta mer om dagarna. I allafall visa er bilder. Men nu ville jag bara skriva att det var väldigt skönt att vakna hemma. I egna sängen.


RSS 2.0