Fint påskfirande

Igår firade vi en superbra påskafton. God mat, glada miner, härligt härligt sällskap, våfflor, promenader, godis, lek, prat och bus.

Min kropp återvände till min ägo, så att säga, så vi promenerade tre gånger. Lugnt och sakta. Hoppas skovet är på tillbakaväg nu.

Nu önskar jag er en fortsatt fin påskhelg. Den här dagen går nog fort med tanke på tidsomställningen så ta vara på den!

Påskaftonsmorgon

Det var så härligt när jag gjorde frukosten förut. Eric klädde på sig och pratade om bilar. Det är ju det som är hans favorita ämne.

Samtidigt som han har många frågor om livet och döden, kärlek och annat. Min lilla stora älskling. På samma gång som det är jätteskönt med en stor kille att prata med så saknar jag att få hjälpa.

Såhär är livet. Det är helt underbart. Jag älskar det jag har. Det är bara en sak som fattas sen är allt perfekt. Det får nog stanna vid en dröm, fokus får läggas i nuet och på " oss " men i perioder gör det ont att just det ska va en ekonomisk fråga och inte det mest naturliga mellan e kvinna och en man.

Här drev jag av banan, en aning, men det är lätt hänt med en son som frågar efter syskon typ varje dag och uttrycker sin längtan att få bli storebror. Och min, och Henkes, längtan efter ännu ett nytt resultat av vår kärlek till varandra.

Men, vad är en bal på slottet? Vi får väl börja spela på lotto så vi kunde vinna pengarna. Jag tror det är det allra jobbigaste. Att man inte kan försöka, på ett kul sätt själva, och bli besvikna. Om man nu måste bli besviken då. Än hela den processen det innebär för oss. För att inte tala om pengarna.

Påskafton idag. Vi ska göra oss i ordning och ge oss ut. Få lite frisk luft. Hoppas min kropp funkar bättre idag. Det här skovet var så onödigt.

Glad Påsk, fina ni <3








Sällskapsspel

på annorlunda vis.




Skov

Ett lindrigt, men väl utbrett, sådant. Så tråkigt.

Ögonen är påverkade, mitt psykiska mående, kroppens muskelstyrka, det är mer domnat här och var och en allmän känsla i kroppen att den inte är som den ska.

Det känns som att jag drömt att jag gått kilometerlånga promenader i rask takt när jag nu är tillbaka till min släpgång.

Mycket ledsamt.

Sist det var såhär, och anledningen att jag kallar detta lindrigt, är för att sist jag hade detta så åkte jag rullstol. Det imnebär att det kunde vara värre. Kanske är det tack vare att jag inte röker som det inte blev så kraftigt. Bara utbrett.

Nåja, det är ju som det är.

Det blir ju inte bättre än man gör det till.

Påsk ägg

Såhär glad blev Eric när han märkte att det var godis i sitt Påsk ägg för första gången.




Underbar bildserie på barnen
































Bilder från Leos Lekland

Förra Söndagen var vi där vi trivs mycket bra. Det gick dock upp för mig vilken stor kille vi har nu. Eric klarade allt ensam. Sprang ifrån mig och när jag var halvvägs upp till en rutchkana såg jag Eric åkandes ner för densamma.

Men vi hade det mycket trevligt.




















































Ho ho ja ja

Barnen var lite väl tysta när de " målade teckning till Anna skulle komma "

Det blev en skrubb i badet och det mesta försvann.

Att jag inte reagerade på " den där tystnaden " skyller jag på att jag hade tankarna på en fin gravidmage som var på vift, så att säga. Hi hi..






Bilden blir på fel håll men ibland kan man behöver sträcka på sig lite så vriid, vet jag. Ha ha..

Lyxigt

Nu har vi ätit sen frukost efter att ha sovit till 7:15. Lyxigt, jag vet, men vad är det som säger att man inte ska få lyxa till det bara sådär?!!

Idag skulle Eric varit utklädd till påskgubbe på förskolan. Vi får se om han vill klä ut sig här hemma. Det är ju inte samma sak, såklart, me klä ut sig är väl alltid kul.

Önskar oss alla en fin skärtorsdag!

Varför så bråttom?

När man kommer upp lite i ålder, får barn själv eller känner folk som får barn blir det mer aktuellt att läsa om småbarnslivet i bloggar. För min del är det så, i allafall.

Något som slår mig allt ibland är det faktum att det är många slm snabbt bildar nya familjekonstallationer ( stavning? ) Ensamförälder, styvföräldrar hit och dit.

Efter att första försöket med " mamma pappa barn " leken gick åt fanders verkar väldigt många ha bråttom att göra om samma.. kan man säga misstag?

Skaffa barn igen, ett gemensamt, med den nya killen. " Bara för att det inte funkade första gången är det ju inget slm säger att det behöver hända igen " Å så kanske det gör det..

Att livet, en själv, din partner, allt egentligen förändras nör man får barn är ju dagens sanning. Kärleken till partnern bleknar i jämförelse med kärleken till barnet. Klyschigt men så är det ju. Att bibehålla kärleken och spänningen i relationen är ett jobb som, många, inte orkar med. Det ställer jag mig frågande till. Har du gjort valet att din partner är god nog att vara far till ditt barn, då får du väl kämpa för att underhålla relationen. Jobba för att hitta tillbaka till det som var så lockande från början.

Efter en eller två havererade " skaffa barn så snabbt det bara går och hoppsan det gick åt helvete " scenarion borde man lärt sig en läxa, enligt mig. Ha inte så bråttom. Ta det lugnt. Värdera partnern du väljer som förälder och inse allvaret i det livslånga ansvar ni tillsammans påbörjar.

Att efter avslutad relation undra varför det inte finns några vettiga tjejer eller killar är för mig en helt urbota idiotisk undran. " Varför tog du inte reda på om partnern du valde skaffa barn med var just skaffabarnmed material " innan??

Det finns alldeles för många barnlösa människor i världen som är villiga att leva som mamma pappa barn och som inser allvaret i att befolka världen. Det finns människor, oss inkluderat, som betalar dyra pengar för att uppnå drömmen.

Det sticker i mina ögon när jag märker hur lätt folk tar på detta ämne. Många skulle klara sig bättre med en " Baby born " docka som kan plockas undan när det inte är roligt längre.

Ha inte så bråttom! Det är min åsikt.

( reserverar mig för stavfel och dålig skrift. mina ögon är inte bra idag )

Mammamysveckan

Vi spenderade nästan två timmar ute igår, Eric och jag. Vädret var underbart och humören toppen. Tyvärr är min MS lite för uppkäftig men efter en jättelugn start på året och med tanke på hur min kropp fick jobba med vattkopporna får jag ju bara gilla läget.




























Fånig bild ovan.




Ljusparty

Kvällen igår spenderade Anna och jag på ljusparty. Trevligt att komma iväg och att få va barnfria vuxna en stund.

Farmor var hos Eric i och med att Henke inte va hemma.

Trevlig kväll, helt enkelt.

Strul

Skulle blogga men det ville sig inte när jag kunde så..

Bättre lycka nästa försök.

Jag älskar mamma

Idag vid middagen var jag på gång, skulle man kunna säga. Jag brukar ha en förkärlek för att göra om sånger. Sjunga dom med befintlig melodi med nya ord. Ofta om hur mycket jag älskar Eric, till honom. Jag är knasig, men det är lite kul.

När jag var " på gång " idag sa Henke till Eric - " Mamma är ju precis knasig, eller hur Eric "

Då sa Eric - " Jo, men jag älskar mamma "

Hur rackarns fint var inte det? Med tanke på sammanhanget dessutom. Han älskar mig även om jag är lite tokig.












Hoppsan

Bloggen var inte prioritet idag. Det har varit lite städ, lite tvätt och lite mys med sonen som är hemma några dagar för lite mammamys.

Nu har min lilla älskling även haft farmormys och jag har vilat.




Toppendag

Eric var väldigt belåten med dagens utflyktsmål. Min lilla älskling. Mer om det i morgon.

Tack, älskade vänner, för att.. för att ni finns. Helt enkelt <3








Lamp Hotell
































Norrköping

I fredags förmiddag åkte jag och Henke med Anna och Per till " Lamp Hotell " i Norrköping. Tanken var att vi skulle komma iväg, umgås och ladda batterierna. Denna resa har varit planerad i typ tre månader och nu, äntligen, blev den av.

Att äta middag sent, gå promenader dit man vill, äta på mysig restaurang, prata färdigt hela meningar utan att bli avbrutna, skratta och bara ha det bra var välbehövligt. Vi hade det så bra.

Att sedan ha sin man för sig själv och kunna kramas och prata som man gjorde innan vi fick barn var också lyxigt. Saknade Eric gjorde vi såklart men han hade det toppen hos farmor.

Tack kära vänner för vistelsen. Bilderna kommer i ett eget inlägg.

Snö och sol

Vi var ute en stund, Eric och jag. Skottade lite och fick lite solljus. Skrutten är ledig idag och vi myser mellan varven innan han ska på äventyr till farmor och sova över.








Familymys

Eric och Nellie bestämde date över telefonen ikväll. Inte oss föräldrar emot, bör kanske tilläggas.









Våra fina barn <3

Tid?!!

Vet inte vart jag gör av all min men den här dagen har passerat halvvägs.

Snöskottning, umgänge med min far, tvätt och lite småstäd plus en promenad.

Nu ska jag unna mig en stunds vila.

Ortopedbesök

Sen i höstas har jag fått ringa återbud var och varannan vecka / månad för vi varit sjuka.

Innan Jul bestämde vi att jag skulle ringa när jag ansåg mig kunna ta en tid och inte behöva ringa återbud.

Det gjorde jag. Och fick vattkoppor.

Idag, tiden fick jag endast över telefon, var jag på plats. I god tid för att vara jag. Tiden jag skrivit upp var 9:20.

9:50 hade jag tröttnat på att vänta och gick därifrån. Pratade med dom i kassan innan. Ville ju inte betala för ett uteblivet besök som jag faktiskt försökt besök liksom.

Efter en stund uppdagades det att jag hade tiden 10:20. Lätt att höra fel endast över telefonen, tycker jag.

Hur som helst kände jag mig färdigväntad och gick. Faktiskt. Jag hade spenerat nästan en timme där till ingen nytta så jag kände att jag gick därifrån. Det hör väl till saken att jag inte tar de allra bästa besluten nu. Typ.

Men men.. Det verkar som om jag inte ska komma till en ortoped. Det är ganska motarbetat.

Trött på snön

Trodde aldrig jag skulle säga det, men nu får det räcka tycker jag.

Jag har tjoat efter snökanoner och varit tokglad när det vräkt ner. Men inte nu. Jag känner mig klar med snön faktiskt.

Jag vill ha vår, lenväder, droppet av snö som smälter, lerig pojke som kommer hem från förskolan, vårprakt i rabatten.

Det får väl vänta ett tag, helt enkelt.

Vändning

Fikade med sonen här precis. Under tiden läste jag " ett brev " som delas på Facebook. Brevet är skrivet av en man, dement, som är 99 år gammal och brevet skrivs via hans barnbarn.

Vet inte varför men något som berör mig är just äldre människor. Människor som dragit sitt strå till stacken för att sedan boxas ihop på olika hem och bara " va till besvär "

Blir så ledsen för dessa människors skull. De om några är väl värda kvalit'e och livets goda?


Längtar efter vår

Vi var ute en stund idag. Längtar efter våren men förbereder oss gör mer snö. Tyvärr.












Och en fånig bild.





Glömmer fort

Tittade, som tidigare nämnt, genom mina bilder i telefonen. Hela detta år, typ, har jag varit prickig. Det är jag fortfarande men nu kliar det inte och är väldigt mycket på bättringsvägen.

Först var det Medaljongsjukan.








De prickarna hann inte försvinna förrän jag fick vattkoppor. Det var en hemsk, hemsk, hemsk vecka.











I ansiktet, inte hals, mun och öron inräknat, hade jag ca 70 koppor. Det kliade, kroppen värkte, jag hade 38 graders feber i en vecka och det kliade och kliade och kliade.

Efter ett par dagar fick vi tips om allergimedicin som faktiskt tog udden av klådan och jag kunde sova någon timma här och var. Aloe Vera krämen var himmelskt underbar. Att duscha blev min favoritsyssla.

Eric var snorig denna veckan så han var hemma med mig. Henke jobbade varje dag tills jag ringde hem honom när jag inte orkade mer. Eric var dock jätteduktig under den här veckan.

Avslutar med en bild på överlevnadens A och O för den vattkoppssjuka.





Lek inte med maten

Eller vad är det talesättet säger?

Nu var ju inte det meningen. Eric skar sin pannkaka och då såg Henke att det blev en gubbe. Den som lekte var ju egentligen Henke då.

Pannkakorna var goda, i allafall, och det är ju huvudsaken.











Bilder

Tittade precis genom mina bilder i telefonen. Insåg att det hänt en del redan och då är ändå det nya året fortfarande relativt nytt.

Det kommer nog trilla in en hel del inlägg här inom kort. En liten resum'e över året som gått. Hittills. Typ.

Så är det med det.

Idag har vi putsat fönster, bytt lite gardiner och torkat typ en miljon persiennblad. Tacka vet jag persienner som ligger inne i fönstret. Så som det var förr.

Utanpåliggande träpersienn.. Suck. Men nu är de rena och fina en stund.

Njuter ni den fina dagen? Kan man annat? Vårkänslan är här och jag är ganska glad idag!

Rökning, röksug, abstinens..

Det har varit jobbigt nu, till och från, de senaste veckorna. Riktigt jobbigt. Bidragande orsak kan va att jag haft det kämpigt psykiskt den senaste tiden. Varför återkommer jag om vid tillfälle.

Det är nog också till viss del beroende på solen och inbjudande känslan att ta med kaffet ut. Och ciggen då.

Röka det ska jag då inte göra men tycka att det är jobbigt måste jag få.

Det blir så bra så.

Fikat ute

Idag tog vi med fikan ut. En filt att sitta på och solen som värmde, lite. Härligt med lite vårkänsla.





Påskpyntat

Eric och jag har Påskpyntat idag.
















Solig cykeltur

Numer unnar jag mig ju 100% frisk luft efter utförd syssla. Efter städningen idag tog vi en cykelpromenad. Jättehärligt att få komma ut lite, tyckte vi båda.














Städat

Jag fick muta Eric lite idag för att få städa. Han hade hörselkåporna på, fick lite godis i en skål och satt därefter och pysslade i köket.




Busigt

Ibland måste man få busa till det lite och göra saker annorlunda.

Idag kör vi lugn frukost vid TV:n. Ingen stress. Bara två förkylda näsor som mjukstartar dagen. Typ.

Enligt Eric blir det en dag hemma. Orkar han inte säger jag inget om det. Han får avgöra själv i och med att han inte har feber och jag inte har mer på agendan än att städa.




Hat kärlek

Tror jag utvecklat något som kan beskrivas som hat kärlek för det här med att skriva.

Anledningen? Min hjärna, mitt hjärta och min själ har gått sönder, kokat och allt har rasat omkring mig detta år.

Jag är väl trött på mig själv, helt enkelt. Men jag kommer skriva igen. Frågan är bara vart jag ska börja.




Paus

Det blev ett längre uppehåll än jag tänkt. Så, hur återupptar jag bloggandet. Börjar jag bara skriva? Tar jag saker i ordningsföljd och berättar om de här, nästan, två veckorna? Kikar jag in med ett blygt hej eller gör jag en skräll och kommer tillbaka med besked?

Jag nöjer mig med ett " hej på er, har ni saknat mig? "


RSS 2.0