Sep. 30, 2013






Sep. 29, 2013




ALV

Nu i September har ALV haft öppet veckosluten. Fredag, Lördag och Söndag. Pippi's gäng, Emil's och Ronja's har varit där då.

Idag är sista dagen förutom den höstlovsöppna veckan.

Känns så vemodigt. Att sommaren är slut och så, det har man ju förstått, men just möjligheten att kunna åka dit. Eller omöjligheten då.

Så mycket som vi varit där nere i år, det har vi inte varit innan. Och så mycket skoj som vi haft där nere har vi heller inte haft tidigare om åren.

Det är ett otroligt ställe och man är väldigt lyckligt lottad som bor så nära!


Sep. 28, 2013









På förmiddagen idag var Eric på kalas. Då bakade jag bullar. De jag gjorde häromvecka är slut.

Efter det blev det en sväng ner till ALV.

Bio - " Flygplan "

Och nu ikväll blev det att titta på kvällskörning med enduro i skogen.

Bion var ok. Lite myror i brallan och tre av fem somnade. Får nog bli Per och Eric som går på bio i fortsättningen.

Enduro på kvällen är spännande tycker Eric.

Nu blir det mys minsann.

Sep. 28, 2013



Mys i biomörkret ♥

Sep. 28, 2013




Sep. 27, 2013






To you Mr!

Great night. Great company. Great friendship.

Take care and we hope to see you soon again. You're always welcome here ♥


Studiedag

Nu när Eric är 15 timmarsbarn har han studiedagar och lov. Idag är alltså en sån. Tydligen hade han haft rätt att vara idag då det inte är mer än på prov, detta, men med tanke på att en av pedagogerna förra veckan sa att det var lov så trodde jag ju det. Hon tänkte nog inte på att det bara var på prov.

Idag ska vi fixa en del. Åka till tippen och så.

Det var väl det hela.

Sep. 25, 2013




<3

Sep. 24, 2013

Så omständigt och irriterande. Seriöst?

Sep. 23, 2013

Nu ska jag, min huvudvärk och Eric ut på en promenad. Kanske kan den ge lindring åt värken och även bjuda på energi.

Vi kan väl hoppas!




Arbetsutredningsprövningspraktik

Jo.. något sånt. Hela den här grejen är ju lite ihopsnickrad allt eftersom tiden går så vad de ska kalla det jag ska ut på är lite olika. Både från dag till dag och beroende på vem man pratar med.

Det ska, hur som helst, redas ut hur mycket jag orkar eller klarar av att jobba.

Jag har fått lämna förslag på var och fick genom mitt förstahandsval. Jag har även fått bestämma omfattningen jag ska börja med. Ser mycket fram emot det.

Men jag har massvis med funderingar som jag hade behövt prata med någon om innan. Så man vet.

Kanske någon här som vet?

När allt är utrett och jag landar på en procent 75% ( exempelvis ) måste jag klara mig på den lönen då? Trots allt.

Om jag får en tjänst, som anpassas efter mig på ett företag, får jag lön då eller är det den här summan jag har nu från aktivitetsstödet som jag får dras med?

Får man mindre betalt om man är hemma för vård av barn? Eric är ju förkyld hela tiden och Henke är ju den som drar in pengarna här så det är ju jag som kommer va hemma.

Mitt aktivitetsstöd är en viss summa varje månad, om jag är sjuk två av fyra veckor ( det ska ju inte behöva va så men OM ) får jag klara mig på hälften då? Eller får man 80% av den löjliga summan jag har?

Vad händer när arbetsförmedlingen sen tar vid? Blir kraven högre då?

Vad händer när jag är utredd och klar? Ska jag söka jobb då? Eller hur funkar det? Om jag inte får tag i något kan jag halka ner ännu längre ekonomiskt då?

Har detta tagit av mina stämplingsdagar så jag inte har några såna kvar ifall jag blir en vanlig arbetssökande i slutänden?

Finns en hel del funderingar som jag önskar jag haft möjlighet att ta innan. Men det finns det inte tid till som det ser ut nu.

Jag är bara så orolig för hur allt ska bli. Med tanke på att jag fick rådet att säga upp tjänsten jag hade vet man ju inte vet vad som kan vänta.


Ledsen

Senaste tiden vet jag inte vad som flugit i mig. Kanske började det när jag sorterade Erics alla kläder.. jag vet inte. Jag gråter, mest hela tiden. För allt, ta mig f*n.

Jag känner mig helt svart och tung i min själ. Jag får svårt att andas. Ångest. Panik.

Eric är en underbar tröstare när han är nära och han märker när jag behöver en kram och en puss. Han kommer ångande, min älskade lilla Skrutt.

Idag började jag gråta, av någon anledning jag inte minns. Jag försökte göra det i smyg men Eric hörde mig in till sitt rum. Han sa " åh " ( inte den jobbiga varianten utan ett åh från någon som bryr sig ) sen kom han och la huvudet på mitt bröst.

Jag älskar dig Eric. Så jag går sönder och blir hel igen. Jag älskar dig så klockorna stannar, grodorna får hicka och allt får mening. Underbar mening.




Sep. 22, 2013




Goskinderna ihoptryckta. Min älskling ♥

Sep. 21, 2013



zzz

Sep. 21, 2013



Då kanske det blir ordning på mig. Och då tänker jag inte på svettdöljaren. Ha ha..

Sep. 21, 2013

Mysmorgon här. Vi bildade hög i sängen. Eric blev hungrig efter en stund och då ingen gick upp och fixade frukost hämtade han sin motorsåg. Det var ju ganska kul men från hans sida var det nog det störande ljudet den bjöd på.

Nu har vi ätit frukost och tittar på Ninja Turtles.

Min kropp var sjuk igår. Jag mådde dåligt i varenda lite bit av den, värst var det på kvällen, när jag slocknade med Eric i soffan. Anledningen till att kroppen inte mådde bra var träningsvärk.

Hela den här träningsbiten har blivit ett dilemma så svårt att förklara. Jag har haft några år då jag inte bestämt. Jag har fått anpassa mig efter dagsformen. Efter mitt rökstopp är jag den som bestämmer och jag älskar att pusha kroppen till den inte orkar just för att jag kan. Känslan är underbar.

Jag har dessutom blivit.. kan man säga beroende? Jag måste.. Känner jag. Tänk om möjligheten försvinner och jag inte kan, tänker jag.

Osunt förhållande men jag kommer väl underfund med hur jag ska göra så småningom. Det är svårt att förstå, antar jag, hur jag tänker.

Känslan efter träning är underbar. Jag blir dock väldigt trött men jag tror nog det blir bättre det med. Så småningom.

På bekostnad av att jag nu är i form fysiskt är mitt psykiska mående som ett uttuggat kletigt tuggummi. Jag är nedstämd, trött, så stresskänslig, lättretlig, irriterad och rent av arg.

Mitt tålamod är på minusskalan. Iritationsskalan likaså. Det är tråkigt men jag måste försöka bättra mig. Annars sitter jag väl snart helt själv.




Sep. 20, 2013




Sep. 19, 2013




Sep. 19, 2013

Sammanbrottstrött här. Varje morgon jag vaknar längtar jag till sovdags på kvällen. Det är inte ms trötthet, det är något annat.

Vet inte om tröttheten har ett samband med den tilltagande värken i min vänstra armbåge. Eller att jag tränar för mycket.

Förmodligen det sistnämnda.

Borde sova

men jag har lite för mycket att fundera på. Faktiskt. Bara bra saker, för ovanlighetens skull. Ha ha..

I morgon har jag lovat Eric nybakade bullar till " efterdagisfikat " och det passar ju bra när vi får besök då också.

En ny, begagnad, bil pryder uppfarten. En har lämnat.

Det är mycket i görningen nu. Sovdags är sen länge passerat så nu ska jag fälla igen, sluta fundera och sen sova.

EFIT

Man känner att man lever. Så skönt att ha toktränat kroppen.

Erics älsklingsbil är nu såld. Lilla Skrutten var så ledsen ikväll.




Sep. 17, 2013

Kändes som att det var evigheter sen jag skrev något i bloggen men det var ju igår.

Finns inte så mycket att skriva. Jag har varit och tränat nu ikväll. Eric har varit på " röris " Veckan rusar fram. I morgon har jag ett möte som jag ser fram emot och om ett par veckor börjar jag arbetspröva. Eller.. reda ut hur mycket jag i framtiden ska jobba.

Finns så mycket att göra och så lite tid dock har jag blivit lite bättre på att strunta i plock och städ. Lite bättre. Försöker prioritera andra tillfällen som inte kommer tillbaka. Damm i hörnen finns det ju i tod ox evighet, känns det som.

Nu ska jag mysa ner mig i värmen i sängen.

Sep. 16, 2013

Finns en hel del kläder i storlek från 50 och uppåt. Jag har sorterat en hel del idag.

Alla klädesplagg 20:- / st. Jackor och och täckkläder 50 :- / st.

Som sagt, säg till om ni vill kika.












Sälja

Tanken är att jag ska sälja en hel del av Erics kläder. Det finns från storlek 50 och upp till 110. Allt från jackor, bodys, byxor, regnkläder och fodrade täckkläder.

Ska lägga ut på loppissidan på Facebook, bara jag kommer till att ta kort, men hojta till innan vet ja om någon vill komma och kolla.


Sep. 14, 2013




Fråga

I och med att det inte går att svara på kommentarerna via denna app så kommer ett svar här.

" Var Efit'en kul "

Jag kan väl säga att den typ av träning är inte direkt kul. Det är ju en rolig typ av träning men den är så väldigt intensiv, och jobbig, så man tänker inte ens på sin omgivning.

Du tävlar mot dig själv så du väljer ju själv hur jobbigt det ska va men det blir jobbigt ändå.

Jag tycker du ska testa.

Efit är en förkortning, googla för den helt rätta, " effektiv funktionell intensiv träning " typ.. Och det är precis vad det är.

Det är träning, på riktigt!

EFIT

Det kan ha varit lite väl spontant att gå på det där Efitpasset igår. Med tanke på att jag var på Zumba kvällen innan och sen cyklade till ocj från dagis på morgonen och sen när till rehab och tillbaka.

Träningsvärken hade jag nog haft ändå. Den känns som ett helt naturligt inslag efter det passet, om man säger så.

Samtidigt är det skönt att känna att man verkligen jobbade med kroppen igår. Och att jag kan jobba så hårt.

Håll en tumme för att jag kan gå nu när jag går ur sängen. Ha ha.. Hör ni en duns är det nog jag som travar iväg dit benen bär mig.


Sep. 10, 2013

Nu är det sovdags. Är, för ovanlighetens skull, inte fullt så trött som jag brukar vara. Kanske beror det på min powernap på förmiddagen? På att jag fått ny energi av zumban? Eller börjar vitamintablettkuren göra sitt?

Jag tror det är en del av allt. Nu ska jag sova, hur som helst.

Är så glad och tacksam för varje dag som går då jag orkar som jag gör nu. Tänk på det. Är enda anledningen till att låta bli att gå " den där pomenaden " för att du är för trött? Tänk på alla som önskar de kunde gå den.

Träning eller bara fysisk aktivitet är inte en självklar möjlighet för alla så ta vara på den " förmågan " i den utsträckning du orkar så ofta du bara kan!

Det är du som tjänar på det.

Jag ser varje promenadsteg jag tar, varje cykeltramp eller som nu zumbapass som en investering i mig själv. I min kropp. För mitt välmående. För varje extrakraft och styrka jag kan bygga nu har jag till gagn om jag kommer i skov och inte kan gå igen. Då är jag kanske " bara " tillbaka där jag började när det är över liksom.

Jag tar väldigt ofta chansen att få röra mig nu. Jag älskar att känna hur min kropp jobbar. Det ger mig värsta kicken och det känns så bra att må så bra fysiskt som jag gör nu för det trodde jag faktiskt aldrig jag skulle göra igen.

Nu ska jag mysa ner mig och njuta av att jag kunnat jobba med kroppen så hårt att jag fått lite träningsvärk!

Oj, oj, oj

Här har det stormats rejält på känslofronten idag, det kan jag lova.

Jag började rensa och sortera bland Erics kläder. Bland de som han använt nu och något år tillbaka gick bra. Det var inga direkt större problem. Men rätt som det var fick jag tag i ett par vit / blåa gymnastikskor. Jag ska visa er, så småningom. Det var liite, lite grus under. Sådär så man ser att de blivit använda. Sparsamt.

Behöver jag säga att jag bröt ihop? Efter det följde t-shirts, långärmade tunna tröjor, byxor. Hela Erics påklädda uppväxt. Nja, jag har inte kommit längre ner i storlek än 86, men det känns bäbis om man jämför med hans kläder nu.

Jag snörvlade, Eric kom titt som tätt och kramade och pussade mig, på eget initiativ " för det behöver du mamma "

Jag vet inte vad som gör mest ont. Att han är så rackarns stor nu och att tiden SKENAR? Att det sen aldrig kom någon som fick ärva hans kläder. Det har ju varit på gång och sen.. Ingenting.

Jag kan ärligt säga att jag nog trodde vi skulle ha minst ett barn när jag sorterade Erics kläder och han fyllt fem år. Om någon frågat, liksom.

Nu kan vi inte spara på allt längre med förhoppning om framtiden. Kan man sen sälja något av det och få en slant så kanske vi kan ha råd med en sista återföring.

Älskade Skrutt - Eric


Sep. 09, 2013

Vi har fixat lite här hemma idag. Tvättat, bytt sängkläder. Vi har även gått promenaden på morgonen. Eric cyklade.

Nu är det snart lunchdags här hemma. Är lite smått irriterad över mitt punkterade däck på cykeln. Friheten det bjöd, att kunna cykla, var väldigt skön.

Hoppas dagen går fort. Är så trött så jag vet inte vad som är fatt.

Sep. 08, 2013




Sep. 07, 2013










Sep. 07, 2013

Visst är det skönt med helg men jag känner att det är lite för mycket att göra, just denna. För Henke.

Han måste renovera bromsarna på bilen och jobba en hel del. Jag vill hämta hem husvagnen, Eric har bland annat sin höstjacka i den, jag ska på ljusparty och Zumba i helgen, vi är bortbjudna på middag och slutligen ska Eric på kalas idag.

Jag hade kunnat tänkt mig en myshelg. Strosande på ALV men vi har fullt upp den här helgen.

Eric och jag ska cykla en svängom för att sedan åka på kalas. Han vill att jag ska va med. Vet inte varför egentligen men det är jag ju så gärna om han vill så.

Önskar oss alla en bra dag!

Sep. 06, 2013




Sep. 06, 2013




Bilder

Missade ju att få med bilderna. Tyvärr hade jag inte batteri nog till att fotografera när himlen var som vackrast.






Minne från en svunnen tid

Min farfar skulle fyllt 113 år den 2 September. Den kvällen blev minnesvärd för många då kvällshimmeln var helt fantastisk. Kanske var det farfars sätt att säga hej.

Jag tycker det är så synd att han dog när jag var så liten. Jag har typ inget minne av honom. Farmor fick jag inte ens träffa. Mamma var gravid med mig när farmor dog.

Med tanke på att jag är väldigt lik en del på pappas sida av släkten hade det varit kul att träffa de närmsta. Dom som alla kommer ifrån, typ.

Och mormor och morfar. Käre värld vad jag kan sakna dom. Hur dom bråkade om vem som skulle göra såsen, hur morfar körde bil så sakta så sakta bara för att mormor var livrädd för att åka bil, mormors och mina promenader till Kungsparken, kojorna morfar byggde, de teckningar morfar gjorde.

Minnen är fint att ha men de vrider om i hjärtat.

Mormor nöp alltid i kinden och kunde på så vis säga om man gått upp eller ner i vikt. För min del, för mitt kindnyp, var det aldrig vikt upp eller ner. " Jag var alldeles för maaaager " Ha ha.. Men hon var väl orolig. Hon hade älskat Henkes kinder, hur som helst. Och hon hade älskat hela honom. Morfar hade också tyckt om Henke men han hade nog behövt lite mer tid kanske. Till han insåg hur mycket gemensamt de hade med sitt sinne för att måla och jobba med händerna. Morfar bygde också möbler i trä, nämligen. Men utan dagens smidiga maskiner.

Tänk vad livet bjuder på, utan att man egentligen behöver göra något? Och vad snabbt allt kan förändras. Ett liv suddas ut, försvinner. Minnen är det man har kvar.

Jag försöker tänka att vi alla en dag ses igen. Att det finns någon fin plats där livet kanske inte nödvändigtvis fortsätter men man återsamlas. Om så bara för en stund. Så man hinner säga allt det där man aldrig fick sagt.

...

Sep. 05, 2013

Huset är tyst. Jag är jättetrött. Någon form av segdragen småsnorighet har slagit rot i mitt system och som det känns nu är det så det kommer va ett bra tag.

Igår var mamma och pappa här. Pappa bjöd på mat med tanke på att det var hans födelsedag.

Vi gick en liten promenad så Eric fick cykla. Jag planterade den ljung jag köpt när vi var på stan på eftermiddagen och uträttade ärenden.

Insåg även att stora delar av gräsmattan på framsidan är totalt sönderäten. Eller rötterna till gräset. Det enda som håller kvar mattan på plats är grövre rötter till ogräs.

Jag kunde rulla bort gräset som den matta det antyds att den är. Tråkigt. Massvis med äckliga larver var det där under och de har festat ordentligt. Jag kommer inte skrämma bort fåglarna som sitter och äter dom i fortsättningen. Hade jag vetat hur det stod till hade jag välkomnat fåglarna med öppen famn, typ, från första stund.

Nu sitter jag här. Ensam. Eric är sin sista dag för veckan idag. I morgon ska vi sova länge, önsketänkande ( har fått väcka Eric vid 7 hela veckan men i morgon vaknar han nog tidigt av sig själv ) Det gör inget om vi vaknar tidigt heller. Det kan va skönt att bara ligga kvar och flura över dagen, dra på mysdressen och bara skrota omkring en stund.

Känner hur jag sjunker längre ner i soffan nu. Vore det inte för att jag brukar ringa mamma vid 10 ( hej mitt inrutade liv, suck ) och jag behöver gå en promenad när jag pratar längre telefonsamtal än fem minuter ( enda nackdel med mitt ickerökande men en nyttig ovana dock ) så skulle jag krypa under täcket och värma mig en stund.

Nu tänker jag att jag kanske skulle ta tag i något. Kanske tvätt? Det är faktiskt inte så mycket, för en gångs skull, men det kan va skönt att va i någon form av fas. Eller så sitter jag kvar här en stund till. Det är inte helt fel det heller.

Just det, en förskolekompis till Eric har " varit i Poolen, det ligger jättelångt bort " Hur sött? ( Polen ska det ju va, såklart, om det underförstådda inte nådde fram )

Så!



Tagit bättre bild i min dag men en på ljungen känns som ett naturligt inslag liksom.











Grattis

Idag säger vi grattis till min pappa ♥

Stress

Idag känner jag mig stressad.

Cyklade och lämnade Eric på morgonen.

Dammsög och dammade ( slarvigt )

Jag har cyklat ner till Mässhallarna och tillbaka för en rehabtimma. En bra bit. Nerför dit och uppåt hem.

Vilat en stund.

Promenerat och hämtat Eric.

Lekt hos Anna, Nellie och Adrian en kortis efter förskolan.

Städat lite i garaget.

Nu ska vi iväg på något som heter " röris " för Eric och efter det är min Zumba.

Är stressad idag men det ska nog gå bra.

Hej hej

Här är det soft morgon som gäller. Rostade mackor med marmelad, kaffe, lite slösurf och barn TV. Vi är lite småsnoriga både Eric och jag och det är ju tråkigt men det är ju som det är.


Sep. 01, 2013
















Sep. 01, 2013



Eric har byggt denna helt själv. Han är duktig, det må jag säga.

Men sen är jag ju partisk också.

RSS 2.0