K.A.O.S.

Efter gårdagens begravning och livet i sig är det total kaos i min hjärna, mitt hjärta och i min själ. Tröttheten efter gårdagen är påtaglig och Henke märkte på mig att jag inte skulle orka att åka på 60 årskalaset vi var bjudna på. 

Han tog barnen och åkte. Beordrade mig att " bara va " och ta igen mig. Ta en dusch i lugn och ro, ett glas go dricka på altanen, passa på att slösurfa och ge min själ lite tystnad. 

Jag brukar skrapa ihop resterna av mitt splittrade jag och tvinga mig men jag orkar faktiskt inte med den kampen. Inte idag. Jag är så otroligt trött och jag är så trött på att va trött. Jag vet på riktigt inte hur jag ska hitta energi nog för att orka. 

Jag hatar vad min ms gör med min familj. Det kunde va så mycket värre, självklart är jag medveten om det. Men det hjälper ju inte när tröttheten ligger som ett äckligt dis från morgon till kväll och det första du tänker på när du vaknar är när du ska få sova igen.

Jag ska ta mig i kragen. Bita ihop och komma igen men gårdagen var en tuff dag på många vis och så även upptakten till det. 

Kalasfina barn, inte bästa bilden kanske men det är inte alltid lätt att få till det perfekt. Samtidigt kan jag tycka att det är så charmigt, det där. Hur det kan bli helt rörigt på korten, men det är ju ändå våra älskade små.




Kommentarer
Postat av: Anonym

Alltså jag dör så fina barn!!! 💞 klokt val att bara vila Becca 😍

Svar: Tack <3
Rebecca

2015-07-11 @ 17:32:37
Postat av: Lena

Så klok man du har!! Det var ju mycket bättre för dig att få vila. Så festfina de var på kortet.
Man blir trött av allt med vår sjukdom, men mer tycker jag när man som du varit på begravning och
det blir känsligt o mycket tankar som hjärnan ska
orka med att bearbeta.Hoppas du har kunnat vila
o mår bättre .Var rädd om dig.
Kram lena

Svar: Tack för fina ord, Lena. Kram till dig <3
Rebecca

2015-07-11 @ 21:39:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0