Laddar energi

Nu ska ni få höra..

Frun i huset ligger på altanen, i soffan. Ett täcke över mig, regnet smattrar lite försiktigt på altantaket. Henke och Eric skruvar ihop något som Henke fixat och Emilia sover. Det skvalar lite lugn musik i högtalaren och jag vilar.

Antagligen har det blivit något vajsing med min sköldkörtel igen, det värdet var ju aningen yttepytte för högt när vi gjorde IVF:en och jag åt Levaxin. Inför återföringen nu senast var det bra men graviditeten kan ha ställt om det lite i kroppen. Det kan i såfall va anledningen till att jag tappat och tappar sjukliga mängder hår, går ner så mycket i vikt, är så äckligt vidrigt och fruktansvärt trött, och varför jag aldrig kommer till rätta med mitt mående. Min frisör beordrade en provtagning, hur som helst. Något är galet. 

Min ms gör mig trött, det vet jag. Men så som det är nu kan det inte vara. Det första jag tänker på när jag vaknar är när jag ska få sova igen. OM jag någon gång lyckas vakna och känna att jag har liite energi över är den slut innan jag ens hunnit gjort mig klar för dagen. Allt jag gör går på ren jävla envishet och vilja. Helst vill jag bara ligga såhär, men jag vet ju också att det är nästintill omöjligt att vila sig någotsånär pigg så det är ju, kan tyckas, slöseri med tid. 

Jag hoppas att det är det här värdet som blivit knas och att jag ska komma tillbaka till den trötthet jag kämpat i flera år med att hantera. Ett mående som jag kämpat på för att hantera.

Jag kan inte annat än att tycka att det känns så tröstlöst. Varför kan det inte bara få bli lugn. Varför kan inte allt stormande bara lugna sig och man kan få landa och njuta av stunden och av dagarna?

Livet är såklart inte tänkt endast för sol och bra stunder. Och jag är van att livet är tungt men jag känner att det är lite nog nu. Det känns som att något hånar mig. Som jag kämpat, med både det ena och det andra. Kanske är det jag som är känslig, kanske överreagerar jag. Men  jag anser iaf själv att jag kan anse mig ha varit med om en del och jag säger det nu.. tyst viskande för jag vill inte göra något väsen av mig.. men jag orkar inte mer nu. 

Jag har borstat av mig, rest mig och fortsatt gå så många gånger men nu lägger jag mig här. På altanen. Och lyssnar på regnet. 


Kommentarer
Postat av: Lena

Det är ju självklart att DU måste få gnälla o tycka att allt är orättvist.Ni har ju kämpat så mycket o hela tiden kommer nya saker.Jag äter själv Levaxin sedan många år och hade liknande besvär innan. Be dem ta nytt prov nu o se vad du har.Sen har du ju så mycket i ditt liv som stressar så jag förstår om du blir trött.Sista tiden har jag somnat i soffan varje dag och då är vi bara två vuxna här hemma.
Ms blir jobbigare så här års tycker jag med allt som ska göras på sommaren.Egentligen ska man ju bara njuta,men allt tar så hårt på kropp o själ.
Kramar Lena

Svar: Jag ska be att få ta prover så får vi se. Kanske är det så att jag behöver börja med Levaxin igen. Sen är det ju kanske till viss del beroende på värme, även om nu sommaren lyser med sin frånvaro så är det ju varmare. Tack för fina ord, Lena. Du ger mig alltid fin energi <3 Kram till dig.
Rebecca

2015-07-13 @ 18:46:36
Postat av: Charlotte

Har du börjar nån behandling mot MS-en? Annars, tror du inte det kan få dig att må bättre?! Låter så jobbigt för dig. Jag hoppas det vänder snart! Va rädd om dig. Kram

Svar: Än är jag omedicinerad. Ammar Emilia men kommer till hösten be att få göra en ny Mr för att se hur det ser ut och då även diskutera en eventuell medicinstart. Tack <3 Kram
Rebecca

2015-07-13 @ 21:50:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0