Åldrandet

Jag kan inte längre sticka under stol med annat än att min kropp börjar se just så gammal ut som den är. Eller äldre kanske, vad vet jag. Bara senaste halvåret har fina, fina, fina rynkor och linjer i ansiktet börjat uppenbara sig mer och mer. Då och då ser jag ett och annat grått hår. 


Detta till trots att jag ändå känner mig som.. ja.. runt 30 kanske. Jag är ju tröttare nu än då men det tror jag faktiskt ändå beror mycket på min ms. 

Men åldrandet är ju ändå något vackert. Det är en ynnest att få bli gammal. Att få va med. Att få leva. Om det då är på bekostnad av att min kropp börjar " bli gammal " så får det ju va så. Glädjen över att ens få just TIDEN här på jorden betyder ju mer, självklart.

Jag tycker faktiskt att det finns något väldigt vackert i något som åldrats. Ok från att jag kanske inte ser med den allra största glädjen på just mina egna linjer och gråa hår, det tar nog ett tag här nu i " mellanåldern " eller vad man ska kalla tiden runt 40, att vänja sig vid att kroppen mognat. 

Men titta på detta knippe tulpaner. De är gamla och det syns verkligen på dom. Men de är ju vackra ändå. Väldigt vackra.

Önskar oss alla en bra dag.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0