Regn och sol och regn igen

Så är nog vädret även idag, verkar det som. Henke är hemma idag och jag tycker det är så skönt. Har varit mycket ensamtid för mig denna vecka och för er som känner familjen vet att vår lilla Emilia är väldigt trotsig mot mig och det i kombination med att jag då är den enda föräldern hemma gör att det blir tufft. Det funkar, jag bryter ihop ibland men sen försöker jag ändra min inställning och tanke och då funkar det ett tag igen.

Det är svårt det där. Att känna att det inte funkar. Att alla säger att " hon är ju såå snäll här " och " här är hon så glad " Känslan man får då är ju en av total värdelöshet. Men sen läser man om trots, eller bara letar i sig själv, så vet man ju. Jag ÄLSKAR båda mina barn. Jag skulle göra precis vad som helst för dom. Och lite till, om det behövdes. Jag skulle DÖ för dom på ögonblicket då min närvaro på denna jord endast är för mina barn! Och Henke, såklart, men det går ju inte jämföra.

Så vi kan lätt konstatera att jag älskar mina barn. Detta handlar inte om att mina barn går runt och tror att de inte är älskade. Barn trotsar där de känner villkorslös kärlek. Jag finns ju här, hur jäkla arg hon än kan göra mig så VET hon att jag stannar här. Och då testar hon. Om och om.

Det handlar inte om att jag inte är en " good enough " mamma. Det handlar inte om brist på kärlek eller omtanke i alla de stunder av ren jäkla lycka och glädje. När allt funkar och alla är glada. Vilket man ju som småbarnsförälder inser är typ mikrosmå stunder. Men ändå.

Man får dåligt samvete, som mamma, när det blir rörigt i en familj. Man anklagar sig själv. Och jag tror mycket ligger i att man har en förutfattad mening om HUR en mamma ska va och att det skulle va en person son aldrig tappar fattningen. Eller så är det för mig iallafall.

Önskar oss alla en bra dag.


Onsdag

Mitt i veckan redan. 

Finns mycket att skriva om. Det känns som att jag står uppe på en höjd med en väldigt liten plattform, och kanterna från plattformen lossnar bit för bit. 

Idag ska jag hjälpa pappa att handla när Emilia är på dagis. Han kan ju tyvärr inte komma in här hemma och inte heller träffa Emilia nu en tid framöver då hon är i inkubation för att eventuellt få vattkoppor. Det har cirkulerat en tid på hennes skola och hon har träffat barn både där och hemma som haft det så man kan inte alls veta om och när det bryter ut. 

Emilia har sedan utvecklingssamtal i sin skola. I eftermiddag ska jag träffa arbetsförmedlingen. Sen har Eric fotbollsträning och.. ja.. livet. Det rullar på, kan man säga.

Idag ska jag även försöka få tag i någon som kan svara mig på varför jag fortfarande står som sjukskriven hos A-kassan och därför inte kan få a-kassa och med det blivit utan pengar denna månad. 

Suck.

Önskar oss alla en bra dag.



En annan dag

Igår var det sol och riktigt varmt och behagligt. Henke rensade i garaget och Emilia fick sånt sug på sin lilla pool så hon fick lite vatten där i och badade en stund. 



Så här i vattkopptider



Tänk..

Att det fanns en tid då jag var i ett sånt här paket och plockade flera gånger om dagen. 

Jag rökte starkare cigaretter men tappade ner på styrka och mot slutet, i flera år, rökte jag dessa som var väldigt svaga. Men det spelar ju ingen roll. Det är ju farligt ändå.

På den här tiden var rökning bland det viktigaste. Jag blev på riktigt helt deprimerad vid tanken på att jag inte skulle kunna få röka, de gånger jag försökte sluta innan denna sista gång. 

Den här paketen hittade vi i källaren nu när vi rensade, sorterade och städade. Det är två cigaretter kvar i och jag tog upp en och tog i min hand. Mest bara för att känna hur det känns. Men det var inget jag direkt saknade. 

Det är inte klokt att jag inte ens kommer ihåg om det är fyra eller fem år sen jag slutade.. Det är liksom inget viktigt längre, för mig.


Att man kan sätta något till munnen som man plockat ur en paket med den här texten på.. helt sjukt, egentligen.

Men nu är detta ett passerat kapitel i mitt liv. 

Så tragiskt

Igår läste vi att Avicii avlidit endast 28 år gammal. Han har tydligen tampats med psykisk ohälsa i perioder och det är ju helt klart uppenbart att han tagit livet av sig. Alternativt tagit en omedveten överdos, av något slag. 

Jag har aldrig varit ett jättefan, om jag ska va ärlig. Henke och Eric däremot har lyssnat på massvis av hans låtar. Eric hade till och med " Wake me up " som favoritlåt en längre period när den kom. Han sjöng med och det brukade låta så gulligt. 

Jag tycker det är så jäkla tragiskt. Jag lider så mycket med hans mamma och närmsta familj. Hans vänner. 

Jag kan inte ens försöka föreställa sig känslan när det knackar på dörren och man får besked om att ens barn inte längre lever. Det måste va det absolut absolut absolut värsta en människa kan genomgå. Att förlora ett barn. Oavsett ålder. Det är ju ändå en del av dig själv. 

Hjärtat måste ju för alltid och all evig tid därefter ha ett stort hål. Ett tomrum som bara inte kan fyllas. En saknad som vrider och river värre än något annat.

Ta vara på varje stund! Det kan inte sägas tillräckligt många gånger. 




Bäckenbottencentrum

I Tisdags var jag ju, som tidigare nämnt, på Bäckenbottencentrum i Linköping. 

Jag hade tid för två undersökningar och allt handlar om den förlossningsskada jag fick när Emilia föddes.

Jag hade tidigare fått dokumentera 2 veckor i en " Magdagbok " om mina toabesök, konsistens på avföring, om jag hade bråttom till toa eller kunde gå lugnt, om jag fick en signal på att det var dags, om jag hade ont, om jag läckt avföring eller gas osv 

Jag hade passat på att skriva en egen lista på varsit A4 varav den ena var för besvär fram och ett var bak. De låg i samma kuvert som alla de andra papper jag även fått fylla i utöver magdagboken. 

Första besöket var hos en sköterska som skulle mäta hur känslig tarmen är, hur mycket jag känner, när jag får ont, hur mycket jag kan knipa och hur jag kan hålla mig när tarmen fylls.

Detta gjordes på två vis varav den ena undersökningen innefattade en decimeterlång tunn pinne. Typ. Som fördes upp och som jag sen skulle knipa om, vara avslappnad om hosta med, krysta med. Det gick ganska ok, tyckte jag. Ingen angenäm känsla men jag slappnade av och det tog en stund och var sen över.

Nästa grej var lite tuffare. Då fördes en slags påse in i ändtarmen för att sen blåsas upp. Den blåstes upp i en minut och när 30 sekunder passerat skulle jag säga hur jag kände och om jag hade ont. 

Den tömdes, jag fick vila i en minut sen fylldes den åter i en minut och efter 30 sekunder skulle jag svara. 

Det jag hade att välja på var ifall jag inte kände något, när jag kände att " nu börjar jag bli bajsnödig " " nu måste jag gå och bajsa " eller " nu bajsar jag på mig "

Det gick bra och jag försökte slappna av så gott man kan i den här situationen. 

Här efter sen gick vi och åt lunch. Jag hade ganska ont i ändtarmen men det vi k bra.

Klockan 13 blev det sen dags att träffa en Fysioterapeut. Vi pratades vid lite, hon hade läst mina papper jag lämnat med där jag beskrev en stor del av allt jag upplever som besvär. Jag fick resultaten på mina tryckprov och den första, den lilla pinnen, talade om att jag har knappa hälften av kapaciteten i min slutmuskel. Den andra, påsen, hade jag ett värde på 30 där 40-45 är " normalt "

Hon sa ganska snabbt att hon var så sugen på att undersöka mig för att få bekräftat hennes teori om mig för att dömma av mina besvär kunde hon misstänka en del. 

Jag sa att jag var så orolig att hon inget skulle hitta och att allt skulle va mitt fel, att jag tränat dåligt, men då så hon att så ÄR det inte. Det kunde hon inte tänka sig.

Jag fick lägga mig i gynstolen och hon började med att undersöka min mellangård med 3d ultraljud. Därefter gjorde hon ett vaginalt 3d ultraljud. Därefter ett analt. 

Sen undersökt hon mig. Och jag kan säga att.. ja hon undersökte väldigt, väldigt grundligt! Det är inte en invärtes del av mig i denna region som inte fått en grundlig genomgång. Jag fick knipa, slappna av, knipa igen, krysta, hosta osv gång på gång. Hon kände på musklerna som går i området uppåt mot magen och hon synade noggrant. 

Efter undersökningen fick jag titta på bilderna och de filmer hon spelat in för att visa sina kollegor. 

Hon visade mig hur min yttre sfinkter var långt ifrån hel, hon visade hur min inre sfinkter troligtvis inte heller är korrekt lagad. Hon visade på två muskler som går från bäckenbotten och uppåt som inte alls såg ut som de skulle och förmodligen också var skadade, hon visade på en försvagad slidvägg ( härliga ord här ) mellan slida och ändtarm som gör att jag har en ficka där ändtarmen buktar. Hon visade också på ett område som hon sa " här vet jag inte riktigt vad de gjort "

Nästa steg här blir att jag ska få träffa en opererande gynekolog som kommer vilja undersöka mig och sedan kommer jag behöva operera om det som är fel. 

Det skrämmer mig, kan jag säga. Smärtan är det värsta jag känt. Skillnaden denna gång är att den inte kommer i ett trauma från en förlossning där det bara spricker. Här kommer det ske under kontrollerade former. Jag är förberedd på smärtan, men det gör den ju inte mindre. Såklart. Men jag är så jäkla lättad att felet inte låg hos mig. Alla pruttar jag läckt, allt annat som vi inte behöver gå in på i detalj - det är inte mitt fel. Det finns inget jag kunnat gjort annorlunda. 





Tiden, hallå?

Jag är alltså helt arbetslös men mer upptagen än någonsin. Hur kan det så va? Senaste tiden har det varit så jäkla mycket strul och tråkigheter. Så mycket som tar så mycket onödig energi och för en person (alltså jag) börjar ett bra och positivt mående vända. Tyvärr. Men jag kämpar på. Jag kan ju inget annat göra. 

Idag har jag mailat arbetsförmedlingen, pratat 10-15 minuter med densamma. Lämnat Emilia på skolan, städat och nu ska jag dra fullt ner till apoteket för att hämta de medikamenter jag ska ta för min mage och handla. Sen ska jag hämta Emilia om en halvtimma. Stress? Nej då * suck *

Önskar oss alla en bra dag. 

Blommor

Igår när jag hämtade Emilia på hennes skola kom hon med några blommor till mig. Min lilla plutta. 

Idag är jag trött och jag har huvudvärk men jag hoppas jag ska piggna till under dagen. 

Önskar oss alla en bra dag! 



Bäckenbottencentrum

Idag har jag spenderat väldigt många timmar här. Men inte alls i onödan. Det känns så jäkla skönt att jag tagit tag i det här. Skulle gjort det för så länge sen men man skuldsätter sig själv, i min sits. Man litar på gynekologer som säger att det är " bara att knipa " Det spelar ju ingen som helst roll hur mycket man knipermom musklerna inte sitter ihop korrekt?!

Jag kommer berätta om min dag i ett separat inlägg. 



Löjlig..

Ligger på badrumsgolvet nere efter att ha tagit 2 tuber Resulax. Tarmen ska tömmas inför morgondagens undersökningar. Jag har aldrig tagit något liknande förut och jag kan erkänna att jag tycker det är väldigt jobbigt. 



En bit historia

Igår var vi hos våra gemensamma släktingar. Vi är kusiner med var sin person i ett gift par, helt enkelt. 

Vi pratade om allt och inget och det var så trevligt. Min kusin berättade att han hade en käpp som min farfars far fick på sin 60 årsdag av sina barn. Med gravering och allt. Så fint. 
Jag tog kort på den och skickade bland annat till min pappa. Jag passade även på att ta handen på handtaget så som man gör när man faktiskt använder käppen och det kändes så märkligt. Min farfars far föddes 1877, han dog ju sannolikt många många år innan jag föddes och trots att vi aldrig träffats så lever han ju ändå kvar. 

Axel Ludvig Krantz






Sköna Söndag

Efter en miljon ( överdrift) samtal fram och tillbaka och fram igen i slutet av veckan kom det en tekniker och försökte laga vår diskmaskin för tredje gången och misslyckades. Så efter ytterligare massvis med samtal mellan företaget som lagar diskmaskinerna, Asko själva och Elgiganten i Västervik hämtade vi en ny diskmaskin på Fredagskvällen. Så jäkla skönt.

Igår skulle vi varit på Årsfesten för Vinmerby Hockey. Något som vi sett fram emot och som vi betalar flera hundra per person för i förväg.

Pappa som skulle va här hos barnen var sjuk igår, han erbjöd att komma ändå så vi skulle kunna komma iväg men det kändes inte okej för han är ju inte pigg när han är frisk, så att säga. 

Det är så typiskt att han skulle bli sjuk för han gillar verkligen att va med våra barn. Han ser inte barnvaktandet som något jobbigt utan ett tillfälle att få spendera tid med sina barnbarn. 

Nåväl, vi hade en mysig kväll ändå. Grillade och umgicks med vänner.

Nu ska vi snart iväg och fika hos släktingar till oss. Sen blir det jobb i trädgården och lasagne till middag.

Önskar oss alla en bra dag! 

Ingen tid för att laga diskmaskinen

De behövde byta däck på bilen. 

Det får de bara lösa vid ett annat tillfälle, jag ska ha hit en tekniker under Fredagen eller en ny maskin. 

Klockan 8 idag kommer han! 

Önskar oss alla en bra dag.



Tredje veckan utan diskmaskin

Och idag skulle en kille kommit, för tredje gången, för att försöka laga den. Men han kunde inte komma för den delen som han ska prova att byta nu inte kommit.

Jag har egentligen inga problem att diska för hand och så vidare men tre veckor är lång tid med handdisk när man köpt en dyr diskmaskin.

Jag pratade med någon på det företag som står för servicen och då menade han att delen skulle komma till dom idag och således skulle de kunna komma och prova att laga maskinen i nästa vecka. Alltså fjärde veckan. Suck..

Jag blev riktigt irriterad 

Killen jag pratade med var trevlig och så men det hjälper ju inte. 

Vi slutade samtalet med att jag accepterar ingenting annat än att någon från deras företag kommer hit i morgon och försöker laga maskinen. Alternativt ska jag ha hit en maskin som jag kan använda till vi har en egen fungerande. 

De har ju, såklart, Inga ersättningsmaskiner men nu är det deras problem att lösa att någon kommer hit och försöker. Annars ska jag ha en ny maskin på garantin.

Jag blev lovad att någon skulle ringa mig med en servicetid för i morgon under dagen. Vi får se. Jag är så jäkla irriterad men jag hoppas det ska lösa sig. Hör jag inget idag kommer jag inte va nådig om jag behöver ringa även i morgon. 



Mittwoch

Så trött idag. Klockan var 00 när jag la mig, vilket ju är alldeles för sent. Men så blev det. 

Idag ska jag till tandhygienisten. Är nervös men inte så farligt än. Det kommer gå bra. Pappa ska följa med mig. Hade jag inte bett honom så hade jag nog avbokat tiden, tror jag. Han är så snäll, pappa. Han ställer alltid upp och gör det ofta. 

Nu ska jag hjälpa Eric att komma i ordning. Han ska cykla idag. För första gången själv med en kompis. 

Bild från igår.



Önskar oss alla en bra dag! 

Vår

Äntligen är den här. I helgen har vi haft runt 17-18 grader varmt. Underbart. 

Vi har varit på tippen ett par vändor med skräp från källaren. Vi har lämnat saker på Erikshjälpen. Vi har jobbat i trädgården och barnen har fått upp sin studsmatta. 

Idag beslutade jag mig för att försöka få bort den sista snöhögen. Det som rasat från taket via altantaket. Det var närmare 20 grader varmt och jag var barfota i mina sandalder.



Tippenhäng

Idag blir det ett par vändor till tippen och någon vända till Erikshjälpen. Så skönt att bli av med en massa som bara står, inte används eller kanske kan komma till nytta av någon annan.

Idag är vädret riktigt härligt till skillnad från igår då det blåste massvis. Vi var ute en hel del på eftermiddagen så vi blev rejält urvädrade. 

Idag är det Lördag. Ledigt tillsammans. Väldigt skönt. 

Önskar oss alla en bra dag.

God morgon regniga Torsdag

Här hemma är det en trött mamma då natten bjudit på ganska lite sömn. Jag har så ont i min vänstervad om nätterna nu. Det fortplantar sig upp mot benet och håller mig vaken. Eric hade en mardröm. 

Trött idag men jag vaknade iaf och det är ändå något att glädjas åt och va tacksam för. 

Idag hoppas vi att repararören kan få ordning på vår diskmaskin. Vi diskar ju för hand, inga problem, men det blir lite tufft ibland då Eric är så allergisk mot mjölkprotein. Och vi andra i familjen äter och dricker saker som innehåller det mer eller mindre varje dag. Då måste man diska extra noga för att inte riskera att något är kvar. 

Önskar oss alla en bra dag. 

Riktigt otäckt

När vi äter middag, och vid många andra tillfällen på en dag i och för sig, känns det som att vi är betydligt fler i familjen och det blir rörigt och livat. Igår var inget undantag.

Maten var framdukad och det var lite smågrejer som skulle fram som Henke fixade med, Eric skulle precis dra ett skämt vilket gjorde att mitt fokus helt kom att bli mot honom. Emilia, som sitter bredvid mig ( Eric sitter mitt emot mig ) skulle dra in sin stol närmare bordet och sedan sätta sig tillrätta igen men vad ingen visste var att hon tagit flera av sina skivade potatisar och stoppat i munnen. I röran som var märktes det inte över huvudtaget hur hon satte i halsen och inte fick luft. Hon kunde inte göra ett ljud ifrån sig. 

När jag tänker tillbaka, jag ryser vid tanken, står hon och liksom hänger över sitsen på sin stol och försöker få loss det som fastnat. Jag tog det först för en normal " treåringgungarpåstolenochharkul " grej till dess att hon fick ut en del av det som fastnat i hennes hals och då märkte man att hon satt i halsen. 

Flera gånger under kvällen berättade hon om hur otäckt det var, att hon inte kunde andas och att hon inte kunde prata. 

Det är det absolut mest obehagliga, sätter man helt i halsen så kan man ju inte ropa på hjälp. 

Min lilla plutta. 



Lill-Babs

Läste på Aftonbladet nu i eftermiddag att Lill-Babs somnat in. Känns helt overkligt att någon som alltid funnits inte finns längre.

Allt för många man inte känner men ändå känner till somnar in till den eviga vilan och man känner så påtagligt hur liten man är i det stora hela. Hur kort vår tid är, här på jorden. Ingenting är för evigt.

Vila i frid! 

Vilken dag

Den började med en kiss i sängen, inte för min del alltså, utan för Emilia. Sånt som händer när man slutar med blöja, såklart, men inte med i tidsplaneringen när jag skulle iväg. Ett möte med min sius.. en person som ska hjälpa mig att söka jobb. Presentera mig och så vidare. Sen vidare på en liten smittfika. Nu hoppas jag på att Emilia ska få vattkoppor. Annars är det väldigt många på hennes förskola som har det nu så förhoppningsvis kommer det fler tillfällen till smitta.

Barnen är hemma på påsklov och det är skönt. Än har vi inte bråkat i iallafall så det känns bra. 

Henke ska kruta på i källaren och snart, snart är det klart. Lite småfix och så bara. Lite småfix är egentligen en hel del men snart är det såpass klart att man kan köpa soffa och möblera. 

Nu ska jag börja med maten snart, missade lunchen idag så jag är väldigt hungrig. Kunde ju tagit mig en macka men började fixa med annat och nu är det snart middagsdags. 

Önskar oss alla en fortsatt bra dag.

Så mysig dag



Annandag Påsk

Så jäkla skönt med några dagar ledigt tillsammans. Jag hade ett par tuffa dagar men jag tror det berodde dels på mensen men även en del andra faktorer omkring. Jag behöver verkligen v.e.rk.l.i.g.e.n. ha ett jobb. Emilias trots är inte att leka med. Jag ska känna av läget nu i veckan men fortsätter det ska jag nog ringa bvc för rådgivning. Sen är det omständigheterna med en nära person till mig som inte längre är så nära. Barnen frågar massor och det börjar bli så tungt i min själ.

Bortsett från det är läget bra. Jag har druckit kaffe nu, fåglarna kvittrar ute och solen skiner. Det är April !! redan. Jag ska ta tag i lite fix här hemma sen ska vi försöka ta oss ut en stund. 

Bild i motljus, varför inte.


" Dagarna går sakta men åren går fort " 


RSS 2.0