Bäckenbottencentrum

I Tisdags var jag ju, som tidigare nämnt, på Bäckenbottencentrum i Linköping. 

Jag hade tid för två undersökningar och allt handlar om den förlossningsskada jag fick när Emilia föddes.

Jag hade tidigare fått dokumentera 2 veckor i en " Magdagbok " om mina toabesök, konsistens på avföring, om jag hade bråttom till toa eller kunde gå lugnt, om jag fick en signal på att det var dags, om jag hade ont, om jag läckt avföring eller gas osv 

Jag hade passat på att skriva en egen lista på varsit A4 varav den ena var för besvär fram och ett var bak. De låg i samma kuvert som alla de andra papper jag även fått fylla i utöver magdagboken. 

Första besöket var hos en sköterska som skulle mäta hur känslig tarmen är, hur mycket jag känner, när jag får ont, hur mycket jag kan knipa och hur jag kan hålla mig när tarmen fylls.

Detta gjordes på två vis varav den ena undersökningen innefattade en decimeterlång tunn pinne. Typ. Som fördes upp och som jag sen skulle knipa om, vara avslappnad om hosta med, krysta med. Det gick ganska ok, tyckte jag. Ingen angenäm känsla men jag slappnade av och det tog en stund och var sen över.

Nästa grej var lite tuffare. Då fördes en slags påse in i ändtarmen för att sen blåsas upp. Den blåstes upp i en minut och när 30 sekunder passerat skulle jag säga hur jag kände och om jag hade ont. 

Den tömdes, jag fick vila i en minut sen fylldes den åter i en minut och efter 30 sekunder skulle jag svara. 

Det jag hade att välja på var ifall jag inte kände något, när jag kände att " nu börjar jag bli bajsnödig " " nu måste jag gå och bajsa " eller " nu bajsar jag på mig "

Det gick bra och jag försökte slappna av så gott man kan i den här situationen. 

Här efter sen gick vi och åt lunch. Jag hade ganska ont i ändtarmen men det vi k bra.

Klockan 13 blev det sen dags att träffa en Fysioterapeut. Vi pratades vid lite, hon hade läst mina papper jag lämnat med där jag beskrev en stor del av allt jag upplever som besvär. Jag fick resultaten på mina tryckprov och den första, den lilla pinnen, talade om att jag har knappa hälften av kapaciteten i min slutmuskel. Den andra, påsen, hade jag ett värde på 30 där 40-45 är " normalt "

Hon sa ganska snabbt att hon var så sugen på att undersöka mig för att få bekräftat hennes teori om mig för att dömma av mina besvär kunde hon misstänka en del. 

Jag sa att jag var så orolig att hon inget skulle hitta och att allt skulle va mitt fel, att jag tränat dåligt, men då så hon att så ÄR det inte. Det kunde hon inte tänka sig.

Jag fick lägga mig i gynstolen och hon började med att undersöka min mellangård med 3d ultraljud. Därefter gjorde hon ett vaginalt 3d ultraljud. Därefter ett analt. 

Sen undersökt hon mig. Och jag kan säga att.. ja hon undersökte väldigt, väldigt grundligt! Det är inte en invärtes del av mig i denna region som inte fått en grundlig genomgång. Jag fick knipa, slappna av, knipa igen, krysta, hosta osv gång på gång. Hon kände på musklerna som går i området uppåt mot magen och hon synade noggrant. 

Efter undersökningen fick jag titta på bilderna och de filmer hon spelat in för att visa sina kollegor. 

Hon visade mig hur min yttre sfinkter var långt ifrån hel, hon visade hur min inre sfinkter troligtvis inte heller är korrekt lagad. Hon visade på två muskler som går från bäckenbotten och uppåt som inte alls såg ut som de skulle och förmodligen också var skadade, hon visade på en försvagad slidvägg ( härliga ord här ) mellan slida och ändtarm som gör att jag har en ficka där ändtarmen buktar. Hon visade också på ett område som hon sa " här vet jag inte riktigt vad de gjort "

Nästa steg här blir att jag ska få träffa en opererande gynekolog som kommer vilja undersöka mig och sedan kommer jag behöva operera om det som är fel. 

Det skrämmer mig, kan jag säga. Smärtan är det värsta jag känt. Skillnaden denna gång är att den inte kommer i ett trauma från en förlossning där det bara spricker. Här kommer det ske under kontrollerade former. Jag är förberedd på smärtan, men det gör den ju inte mindre. Såklart. Men jag är så jäkla lättad att felet inte låg hos mig. Alla pruttar jag läckt, allt annat som vi inte behöver gå in på i detalj - det är inte mitt fel. Det finns inget jag kunnat gjort annorlunda. 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0