Mitt i veckan

Idag har jag ett par ärenden. Vi har utvecklingssamtal för Eric och jag tänkte vi skulle komma iväg och bada i eftermiddag. 

Tyvärr är det ett enormt strul med försäkringskassan och arbetsförmedlingen och jag får nu återigen vänta på pengar. De pengar jag väntar på kommer dessutom inte va allt. Mina ersättningsdagar kommer alltså ta slut innan den period jag retroaktivt väntar är slut.

Jag kommer då skrivas in i någon form av jobbgaranti och få nya dagar med lägre ersättning. Och förmodligen bli förpassad till ännu en praktik.

Alltså. Jag är så less på det här. 

Nu ska jag göra barnen i ordning. 

Önskar oss alla en bra dag

Tisdag

Sitter och dricker mitt morgonkaffe. Förkylningen tuffar på och sniglar sig fram. Känns egentligen varken bättre eller sämre men jag har inte feber så det är skönt.

Hade en liten bluesdag igår. Morgonen började inte ultimat med bråk redan från första stund. Mors dag passerade och att ha en sån dag i kalendern men inte ha en mamma närvarande att fira känns.. skit.
 Jag var hos pappa igår på förmiddagen och vi pratade en del och hela hans situation gör mig så ledsen. Särskilt när jag varit ute hos honom. Han vill inte ha vår hjälp, jag hoppas alla förstår att jag erbjuder.. och anledningen till att han inte vill ha vår hjälp är för att han inte vill va till besvär.. som att en av de viktigaste personerna i mitt liv kan va till besvär? 
Jag söker jobb. Och söker och söker. Det blir en törn på en egentligen redan dålig självkänsla för varje nej. Men jag försöker att inte tänka så mycket på det men det är tufft att fylla 40 och inte egentligen ha kommit någonstans.. samtidigt så har jag ju kommit jättelångt med tanke på min ms och hur jag lärt mig leva med den. 

Jag har varit sjukskriven en lång period men allt som varit under de åren med ms diagnos med allt vad det innebär, utomkvedshavandeskap, missfall, ivfprocess, förlossningsskada, min extrema fobi.. Jag har varit nere i ett djupt mörker och tagit mig upp och mår ju väldigt bra idag. Jag har ett helt annat sätt att se på saker och jag vet att när en dipp kommer så varar den inte för all evig tid.

Jag ska försöka hitta motivation till att fixa lite här hemma idag. Göra i ordning husvagnen för vår tripp i helgen. Handla och greja. 


På Timehop kom en konversation upp härom dagen. Så himla fint skrivet till mig av en vän som jag träffar alltför sällan. 

Önskar oss alla en bra dag.



En riktig jäkla skitdag

Den här dagen.. Jag tänker inte ens börja med att försöka förklara. Jag har varit nedstämd och deppig hela dagen. Gråten ligger och bubblar precis under ytan. Min största önskan hela dagen har varit att dra täcket över huvudet och begrava mig där under. 

I morgon är en annan dag och jag ska försöka ladda om och ta nya tag. Men det är svårt. Det som gör mig ledsen finns kvar och är alldeles för närvarande. Kanske är det lika bra att låta allt kännas skit nu. Att låta det här omfamna mig och krama andan ur mig så till den grad att jag flämtande tror att min sista stund är kommen. Jag ska sova på saken. Jag ska mysa ner mig i soffan med ett glas vin ( varför inte ) och en hel drös med ostbågar och min stöttepelare Henrik först bara. 

Morgondagen är ett oskrivet blad. Vi får se vad den bjuder på.


Blööö

I morse kom Emilia och väckte mig vid 5:30. Så tidigt brukar inte hon vakna men det kan hända så och det är ju inget att hänga upp sig på.

Min känsla i huvudet var att det idag är en härlig Lördag vi har framför oss. Jag fick motsatsen bevisad när Henke frågade om han skulle stanna hemma en timma till då, han hade tänkt åka till jobbet där precis. Det är jag tacksam för. Att jag fick ligga kvar i sängen en stund till. Idag är jag nämligen inte alls piggelin. 

Önskar oss alla en bra dag. 

Lilla barn

Du kom verkligen ut med besked. Inte konstigt att jag haft ont som f*n, haft så mycket problem som jag haft och tränat utan minsta resultat. 

De här meningarna, text från min journal på " mina sidor ", både ger mig en enorm känsla av upprättelse men samtidigt så skrämmer det mig enormt. 




Asslani Court

Igår var det invigning av en fotbollsplan som är byggd till ära av Sveriges bästa kvinnliga fotbollsspelare. Kosse var på plats och alla fotbollslag i Vimmerby marscherade från torget till området Bullerbyn här i stan där den nya planen är byggd. 

Hon bodde i det område där planen nu är byggd och det är galet egentligen när man tänker på hur stor hon blivit. Att hon som barn sparkade boll där och nu för inte länge sen mottog hon Diamantbollen i TV.

Vilken drömresa. 





Tisdag

En riktig tröttertisdag. Minsann. Jag har ont i halsen och känner mig hängig. Eric och jag är vakna. Emilia sover och jag tror hon haft den värsta biten med vattkopporna nu. Jag vet inte om vi rent av missade starten av det för jag har svårt att tro att det kan vända så snabbt som det i annars gjort. En vecka, minst, borde det ju ta.. nåja.. Igår var första dagen som hon lekte och var igång praktiskt taget hela dagen så det är skönt att hon verkar va på bättringsväg. 

Ikväll börjar Erics fysträning för hockeyn. Då ska jag minsann passa på att gå en promenad. En sakta en men ändå. 

Fåglarna kvittrar ute, solen skiner. Idag måste vi ut och försöka få lite gjort i trädgården.

Önskar oss alla en bra dag.



Trött och irriterad

Så kan det va ibland. Idag är en sån där dag då allt bara ska bråkas. Jag har inte sovit många timmar inatt då Emilia hade det väldigt jobbigt med sina vattkoppor. Hon var vaken till närmre 2 och när hon väl somnat råkade hon kissa i sängen. Såklart där det inte fanns skyddlakan. Bäddsoffan kom väl till pass då så efter lite bök med den kunde jag somna till slut. 

Idag är jag så jäkla orolig, känner jag. Det kan även va en bidragande del till att mitt humör kanske inte är så bra. Så ska det ju inte va, som sagt, men det är så många saker som liksom hänger i luften nu. 

Allt kommer bli bra hoppas jag och oavsett vad så får man ju bara ta avstamp därifrån och fortsätta. 

Idag har jag städat lite i husvagnen. Om Henke bara blir ok i sin rygg så ska vi ju iväg på en tripp om två veckor. Längtar till dess att vi har råd att köpa oss en nyare vagn. 

Här kommer en bild på lilla pluttan 



Lilla sjuklingen

Stackars, stackars Emilia. Hon har det ganska tufft med vattkopporna. När det kommer nya kliar det såå mycket och hon får panik. Stackars älsklingen. Jag kommer alltför väl ihåg den fruktansvärda klådan så jag lider så mycket med henne.

Några dagar kvar sen är det över. 

Ikväll badade hon lite i badkaret och det tyckte hon var skönt. Nu har hon varit vaken en stund och haft sån där jätteklipanik så jag har smörjt med kylbalsam. Det gillar hon, mest för att det blir rosa kanske.





Lördags

Sitter ute i solen på altanen. Barnen leker med kompisar och det känns allmänt nice. Jag har målat mina naglar vilket händer väldigt sällan. 

Kvällar som dessa känns det väldigt avlägset att det skulle kunna va annorlunda. Att vädret skulle kunna va sämre. 

Emilias vattkoppor tickar på och det kommer mer och mer koppor hela tiden. Så skönt att hon haft det nu. Äntligen. 

Här kommer varsin bild på våra fina barn.



Vi tittade även på vigseln som sändes från England idag. Så fint. Det är något särskilt med bröllop, man blir berörd oavsett om man känner brudparet eller ej.


Jag fick en fin blomma av svärmor, jag hade namnsdag i veckan som var. Den pryder vårt altanbord nu. Så fin.





Fredag

En ny dag, en ny start. 

Har lite trädgårdsfix som jag behöver göra. Gräset växer både där det ska och där det inte ska. Så lite trimning behövs. Sen ska jag rensa lite ogräs och fylla på lite jord på sina ställen. Det finns allt att hitta på.

Igår kväll såg vi " En man som heter Ove " Jag har sett den innan, på bio med pappa för ett par år sen faktiskt. Den är så bra. Mysigt att titta på film tillsammans när barnen sover. Vi orkade faktiskt se hela. 

Nu ska jag hjälpa Eric att bli klar sen ska jag njuta lugnet en stund innan den lilla prickiga korven vaknar. 

Önskar oss alla en bra dag. 

Vattkoppor

Äntligen har Emilia fått dessa vätskande, kliande utslagen. Nej vars, så farligt är det inte för henne. Hon är hängig till och från men det går ganska bra. Feber precis under 39 till och från men utslagen verkar inte besvära henne alltför mycket. Så skönt att hon fått ha det som barn.

Annars har den här dagen varit tuff. Jag försöker, försöker att se det positiva i saker. Eller att inte fördjupa mitt grubbleri. Men ikväll är det svårare än vanligt. 

En hel del saker som hänger i luften just nu och jag vill bara ha svar på allt. Helst igår. 

Det gör mig så ledsen att jag inte kunnat träffa pappa och att han inte kunnat träffa våra barn på ganska länge nu då vattkoppsrisken varit hög. Han har förmodligen inte haft det och vattkoppor i vuxen ålder är inget att rekommendera. Jag och barnen ska krama honom extra hårt när Emilia är frisk. 

Snart är det mors dag. Där behöver jag nog inte säga så mycket mer.

Livet är tufft, livet är underbart, livet är kort.

Upprättelsen

Den stora upprättelsen.. Idag ringde den kvinna som undersökte mig grundligt och som även gjorde 3d ultraljud på mig när vi var på bäckenbottencentrum för några veckor sedan. Hon hade visat bilderna och de filmer hon gjorde på mina knip, och så vidare, för sina kollegor.

När jag lämnade henne senast fick jag ju en del svar men idag fick jag alltså helt definitivt svar. Plus vetskap om lite annat. 

När jag födde Emilia drabbades jag tydligen av en mycket mer omfattande skada än vad npgon visste. Jag fick en sfinkterruptur grad 4. Ändtarmen, slutmuskulaturen, består av 2 ringar kan man säga. En inre och en yttre. Att jag sprack genom den yttre visste jag men enligt läkaren den kvällen den 17 augusti 2014 sprack den bara partiellt. Det blev som två flikar neråt genom den, förklarade hon då. 

Idag har jag alltså fått veta att både min inre och yttre slutmuskel är av. Inte konstigt att jag har de besvär jag har. En inre muskel, uppe i magen som fäster i mellangården, gick inte ens att hitta och var således också skadad. 

Jag kommer få en tid till kvinnokliniken i Linköping och där kommer jag träffa en opererande gynekolog som ska laga min sfinkterskada. Man kommer även laga den andra skadan genom en perenialplastik. 

När hon berättade började jag gråta. Det är en sån enorm lättnad att få veta att det här inte är MITT fel. Det är inte jag som slarvat med min träning. Att jag hade och fortfarande har så ont är inte konstigt.  Att jag har de här besvären som vissa dagar handikappar mig mycket är inte heller konstigt.

Sen vårt senaste möte har jag fått en del preparat som hjälper mig otroligt vad gäller hela biten med toabesök. Det ger mig en känsla av kontroll att veta att jag går en gång på morgonen Och sen är det oftast bra. Jag blir dessutom också färdig, vilket är enorm trygghet. Det är så mycket kvar att göra men att känna att man har lite kontroll mitt i okontrollen betyder mycket. 

Nu innebär det en lång väntan, misstänker jag, men nu vet jag vad som är fel och framförallt jag vet att jag inte kunnat gjort något annorlunda. Jag har gjort det jag kan med det jag har.

Onsdag

Sitter i köket och dricker mitt kaffe nu. Dagarna trillar på och jag känner att jag börjar få ganska bra ordning på det mesta. Det är en liten detalj kvar men det får jag återkomma om.

Igår åt vi sill och potatis till lunch, Henke och jag. Eric har lång dag på Tisdagar och Emilia har tid till 14:15. Efter att vi ätit åkte vi till Henkes mamma och fikade. 

Henke är sjukskriven denna vecka  ( han var hemma även förra ) då han fick ett ryggskott som gjorde att han hade otroligt ont till en början. Nu har han fortfarande väldigt ont men det är ändå bättre. Det är inga längre stunder som han kan va i stående eller sittande läge. Bäst ligger han i våra svarta solstolar där man kan luta sig bakåt som man själv vill. 

Jag har med detta blivit en erfarenhet rikare. Jag har klippt gräset. Första gången med grannarnas självgående och med mycket hjälp av Helena. Igår - själv - med vår som man snällt får putta framåt. Men det gick jättebra och såå tungt är det faktiskt inte. 

Nu ska jag göra mig redo för att starta dagen.

Nedan, bild på trädet barnen och jag han till Henke i 40 årspresent. Det blommor otroligt vackert, just nu. 



Önskar oss alla en bra dag. 

Måndagmorgon

Var så trött i morse. Har sovit lite skruttigt, en hel del tankar i huvudet just nu. Men nu är Eric vaken, jag har druckit mitt kaffe och jag känner mig redo för att starta denna vecka. 

Henke ska till sjukan idag för att bli sjukskriven för sin rygg. Han har ju haft ryggskott sen förra Söndagen. Nu är det lite bättre men det här ändrat karaktär så de där obehagliga huggen som gjorde att han ramlade ihop och benen inte bar har försvunnit men han har konstant ont ont ont och kan inte va i en position särskilt länge.

Han testade att gå till kiropraktorn i Fredags och han sa att Henke inte ska lyfta eller vrida kroppen på tre veckor. Vi får hoppas att det snart vänder och att det inte blir värre igen. 

Önskar oss alla en bra dag.


Starta om

Ibland vore det skönt att kunna. När allt blir fel och bara fortsätter att va så. Nu har vi samlat oss, vi tar det lugnt på lite olika vis här nu som vi tycker om. 

Henke är hos kiropraktorn för att behandla sin onda rygg. Idag är värken annorlunda men minst lika jäklig men just idag så tyckte han smärtan kändes som att den kanske skulle kunna behandlas på annat vis än med tabletter. I ärlighetens namn har han nog haft så ont att han inte ens orkar tänka tanken på att åka iväg någonstans innan. 


Den här långledigheten blev ju inte alls som planerat. Men så är det ibland. Oss har det inte gått någon direkt nöd på, trots allt. Vi har umgåtts mycket med våra kära grannar, varit på alv och haft det bra.



Njutbart morgonkaffe

Jag älskar månaden Maj. Grönskan, försommarkänslan. Underbart. Man vill bara stanna tiden nu och njuta.

När jag dricker mitt morgonkaffe har jag en helt underbar vy med ett körsbärsträd i full blom. Vackert.



Önskar oss alla en bra dag.

Helgen som var

I Fredags kväll var jag uppe ett par timmar i kiosken i ishallen. Erics hockeylag hade fått tillstånd att bemanna kiosken under tiden som balen var för att försöka tjäna in några extra kronor. 

På Lördagen var det dags för balen och vi hade försäljning både ute och inne vilket resulterade i en del plus till lagets kassa.

Igår var det kalas på Kalles lek och Lattjo för Adrian som fyllt år och Emilia var bjuden. Eric fick följa med dit och leka också. 

Efter kalaset åkte vi hem och fixade lunch och vid 13 var det samling för Erics fotbollslag att samlas då de hade seriepremiär kl. 14.





Fredag

Veckorna springer på. Första veckan i Maj snart passerad. 

Igår bakade jag bullar på en liter. Emikus var hemma från förskolan då det cirkulerat en del vattkoppor kring henne och jag var osäker på ett par prickar hon hade. Hon är dessutom lite nysig och hostig så det kunde mycket väl varit uppstarten. Men.. Det blev inget med det vad jag kan se men hon får stanna hemma även idag ändå. För säkerhets skull. Kan väl erkänna att min fobi tar ut sin rätt lite i dagarna också men jag kämpar. 

Idag är det en del inplanerat och så även i helgen. Men jag gillar att ha saker att göra.

Tog en bild på de färdiga bullarna igår och den blev suddig. Men bättre en suddig bild än ingen alls, som jag brukar säga.

Önskar oss alla en bra dag. 



Vilken helg

I Söndags åkte Henke och jag till Stockholm. Vi bodde på hotell och hade även bestämt oss för att se Bryan Adams som spelade i Globen på Söndagskvällen. Så jäkla bra. Han är en riktig entertainer. Det går inte att stå emot, man hoppar, klappar och sjunger med för full hals. 

Första gången jag såg honom live var på Stockholm Stadion 1994. Då var pappa med mig och det var min första stora, riktigt konsert. Efter det att jag sen sett just Bryan Adams flera gånger och ingen av dom har jag blivit besviken.

Resten av helgen har varit väldigt lugn. Vi har trillat in i Maj, " Hej våren på riktigt " vi har grillat och bara tagit det lugnt.

Idag är det stängningsdag på Emilias förskola så hon är hemma med mig. Grannpojken har vattkoppor så hon har ju lekkamrater vilket är jättebra. Tänk att vi fick så bra grannar. Och att våra barn leker så bra. Till och med Eric är med på ett hörn ibland.

Önskar oss alla en bra dag.






RSS 2.0