Svammel på kvällen

Idag på dagen gick vi en promenad. Hösten är härlig. Alla vackra färger på löven innan de faller av, luften är frisk. Jag har alltid älskat promenader denna årstid. För visst kan man säga att hösten fullkomligt bankar på dörren..

Nåja,

dagen har lunkat på i en ganska trött och seg lunk. Jag är så j**vla trött. Jag blir så less på det. Jag förstår att det kanske inte är så konstigt med tanke på allt. Men det är så tråkigt. Det hör INTE vanligheten till att dammråttorna får dansa vals hur dom vill på våra golv. Jag orkar helt enkelt inte bry mig. Jag vill inte ens att Henke tar sig tiden. För även han ser att det är i behov av städning här. Och då har det gått långt.

Idag är det exakt en vecka sedan jag opererades. Det känns som en månad sen. Men blödning och ömheten på och i magen vittnar om att det inte är så länge sen.

Jag funderar en hel del över det här. Hur något som gick så rätt i rätt tid kunde gå så fel. För det gick ju verkligen superfel. Jag har nu bärt 4 potentiella framtida barn i min kropp. Plus den gången med Eric som fick gå vägen. Varför kunde inte detta fått gjort det? Tvillingar kanske hade varit att ta sig vatten över huvudet. Men ändå.

Var det lathet som gjorde att den ena inte orkade hela vägen fram och sen förstöde för den andra? Var det inte meningen från början? Och varför skulle jag behöva bli så superfertil att det behövde bli såhär. Så extremt? Räckte det inte med ett missfall och sen att vi vågat försöka igen?

Skulle detta nu hända igen och inte upptäckas i tid, ja då har jag ju ingen möjlighet att producera något med endast våra ingredienser så att säga.

Herregud, vad jag svamlar. Jag vet det. Och jag ber er lite om ursäkt för det. Men nu är det så att mina tankar går på högvarv. Jag antar att det är det som gör att jag fungerar över huvudtaget.

Hur som helst, jag har nu bestämt mig för att försöka läka ut denna deprissonsfas ganska så omgående. Ta tag i mitt mående. Komma till en punkt där jag mår bra. Livet är nu och jag ska fan i mig göra det bästa av det.

Så det så!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0