Sannolikheten är så liten

Jag har länge varit väldigt irriterad på det faktum att vi själva måste bekosta IVF, som ni vet. Vi är på långa vägar förmögna och de pengar vi får bekosta detta med är våra renoveringspengar.

Verkligheten ser ju tyvärr ut såhär för allt för många. Man måste betala för att få syskon.

Det jag irriterar mig på är det faktum att jag anser mig själv ha blivit felbehandlad av läkare i Västervik. Att de inte lyssnade på mig nog trots att jag haft ett utomkvedshavandeskap tidigare. Jag kände igen smärtan och blödningen. Ni som hänger med mig vet ju hur det var och jag anser att det var fel av en läkare att skicka hem mig bara via " sannolikheten som var så liten " Jag var ju den på miljonen det drabbade.

Att vissa läkare efter det sedan menat på att det nog aldrig var en graviditet i livmodern gör ju inte saken bättre. Det var ju det Mikael Algovik sa att det var. Det finns ju skrivet i min journal dessutom.

Nåja, idag har jag pratat med ett ställe som hjälper människor som blir felbehandlade inom vården. Hon ansåg att jag blivit det och hon hoppades att de skulle kunna hjälpa mig. Hon skulle skicka en ansökan som jag ska fylla i.

Nu hoppas vi så klart på att vi kan få ett litet bidrag därifrån till IVF processen som inte är det billigaste att hålla på med! Det finns ju inga garantier och man vet aldrig. Det här stället kan hjälpa människor i 45% av de fall de hanterar.

Jag hoppas jag är ett av dom!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0